Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Sir Isaac Newton born 4 January 1643, and death 31 March 1727 was an English physicist, mathematician, astronomer, natural philosopher, alchemist, and.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Sir Isaac Newton born 4 January 1643, and death 31 March 1727 was an English physicist, mathematician, astronomer, natural philosopher, alchemist, and."— Presentationens avskrift:

1 Sir Isaac Newton born 4 January 1643, and death 31 March 1727 was an English physicist, mathematician, astronomer, natural philosopher, alchemist, and theologian who is perceived and considered by a substantial number of scholars and the general public as one of the most influential scientists in history.

2 Isaac Newton och gravitationen “I do not know what I may appear to the world, but to myself I seem to have been only like a boy laying on the sea-shore, and diverting myself in now and then finding a smoother pebble or a prettier shell than ordinary, whilst the great ocean of truth lay all undiscovered before me”

3 Kommentar (I)

4 Kommentar (II) ?

5 Kommentar (III)

6 Kommentar IV

7 Isaac Newton och gravitationen  Vägen till Principia 1.1. Den vetenskapliga revolutionen 1.3. Newtons tidiga liv 1.2. Vilken kraft styr planeterna?  Utveckling av Principia 2.1. Samhället i England /r2-beteende 2.3. en universell kraft 2.4. Principia  Efter Principia 3.1.Tester av Newtons teori 3.2. Opticks 3.3. Newton idag 1689 (Godfrey Kellner) 1702 (Godfrey Kellner) 1712

8 Isaac Newton och gravitationen Porträt Newton, 1689 (Godfrey Kellner)

9 Juliansk till Gregoriansk 46 f.Kr. - Juliansk kalender (Julius Caesar)  365,25 medelsoldygn i ett år 1582 – Gregoriansk kalender  införd av påven Gregor XIII  365,2425 medelsoldygn i ett år 1753 – gregoriansk kalender i Sverige Här: alltid gregoriansk kalender, även för datum innan 1582

10 Den vetenskapliga revolutionen Utvecklingen av himliska och jordiska mekaniken på och 1600-talet

11 Ptolemaios ( AD) Stjärnor som guddomlig makt, de bestämmer jordiska rörelser 7 planeter – organiserad efter hastigheten mot fixsjärnhimlen  månen  merkurius  venus  solen  mars  jupiter  saturnus

12 “ Heaven, realm and dwelling place of God and of all the elect“

13 Från medelålder till modern tid (I) Precisionsmekanik  klockor [första klockor uppfanns redan på 1100-talet, men det handlade om tornklockor, som jobbade med mycket friktion och lite noggrannhet.] På 15-talet: väldigt exakta hjul med lite friktion (teknik från guldsmedarna) “Konstgjord tid”  förändrar samhället, för livet kan nu organiseras m.h.a. tiden

14 Från medelålder till modern tid (II) Uppfinning av teleskopet Galilei fick veta om teleskopets uppfinning i 1608  konstruerade eget teleskop, refraktor  Litet synfält (bara 1/3 av månen i synfältet)  Förstorning ~ faktor 14

15 Kopernikus (1473 – 1543) Heliocentrisk världsbild: Inre planeterna:  R = jordens rörelse  r = planeternas rörelse Yttre planeterna:  R = planeternas rörelse  r = jordens rörelse Stjärnorna på oändlig avstånd Kopernikus Ptolemy

16 N. Copernicus, De Revolutionibus Orbium Coelestium (“On the revolution of celestial spheres”)

17 Ptolemaios - Aristarchus av Samos Perfekt cirkulär rörelse (symmetri) runt jorden i centrum (människan står i centrum av Guds skapelse) I modellen kan r/R bestämmas, men inte de absoluta värdena r och R mars var tvungen att vandra med åren Jorden snurrar runt egen axel (jordens dagliga rörelse). Men: varför flyger inte allt ifrån den snurrande jorden då (“karusell”) Om jorden rör sig runt solen, varför lämnar den inte de flygande fåglarna bakom sig? Om man skjuter upp en pil rakt i himlen kommer den att hamna på samma ställe där man släppte den – borde landa en bit ifrån pga jordrörelsen Parallax effekt? Stjärnor borde ändra deras relativa positioner på himlen

18 Parallax

19 Brahe (1546 – 1601) Uranienborg: Astronomisk observatorium (utan teleskop än!) på ön Hven utanför köpenhamn 2' (bågminuter) noggrannhet 20 år observationer, men ingen bra idé om teorin bakom planeternas rörelse tror på geocentrisk världsbild

20 Kepler (1571 – 1630) Får använda Brahes anteckningar Hittar det följande: Kopernikus model matchar inte Brahes anteckningar  8' avvikelse (2' noggrannhet) Utgående ifrån vinkelavvikelsen: mars omloppsbana ligger inom cirkeln för alla tider Idé: använd ellips för bättre beskrivning

21 Keplers lagar  Planeterna rör sig på elliptisk bana med solen i ena brännpunkten (1609)  Sammanbindningslinjen mellan solen och en planet överfar lika stora ytor på lika långa tider (1609)  Förhållandet mellan kuben på en planets medelavstånd från solen och kvadraten på dess omloppstid är lika stort för alla planeter Denna lag gör det möjligt att bestämma solsystemets dimension!

22 Solen – Globen, Stockholm' Solsystemet Merkurius – Slussen, Stockholm 25 cm, 2.9km avstånd från Globen Venus, KTH, Stockholm 62 cm, 5.5km avstånd Jorden - Naturhist.museum, Stockholm 65 cm, 7.2km avstånd Mars – Mjörby, Stockholm 35 cm, 11.6 avstånd Jupiter, Arlanda flygplats 7.3m, 40km avstånd Saturnus ska till Ångströmslaboratori et, Uppsala 6.1m 73km från globen Uranus har vandaliserats :-( Ska byggas på nytt i Gävle trakten m, 146 km avstånd Neptunus, Söderhamn, 2.5m, 229 km avstånd till globen Pluto, Delsbo, 12 cm, 300km avstånd från globen

23 Galilei (1564 – 1642) väldigt övertygande retorik använder polemik för att uppvisa hans fienders okunnighet Bygger eget teleskop i egen verkstad Upptäcker  Jupiters 4 största månar  venusfaserna  skymt av saturnus ringar Dialogo anledning för Inquisationsprocessen

24 Galilei - Discorsi Infinitisemal calculus Fritt fall (hastigheten ökar lineärt med tiden) tröghetslag rörelsemängdsmomentet är bevarad Energin är bevarad i gravitationsfältet (pendel: amplituden är samma i början och efter halva perioden)

25 Descartes ( ) Anti-Aristotelsk världsbild  Tvivla på allt  Matematisk värld – allt kan förklaras m.h.a. matematiken  Orsak – verkan  Inget vakuum, ändligt universum  Ingen fjärrverkan, rörelse kräver direkt kontakt  Hela universum fyllt med materia Virvelteori – planeterna rör sig i en eter, hålls på banor runt solen p.g.a. virvlar allmänt accepterad ~ mitten av 1600-talet

26 Den nya världsbilden och religion “But thou hast ordered all things in measure and number and weight“

27 Fore Newton VakuumNaturPlaneterna s rörelse Aristoteles NejLogikpå kristallsfär Galilei JaMatematikutan stöd Descartes Nej (Virvelteori) Matematik, argumentativ eter (rörelse bara genom direkt kontakt) Newton ??? ?

28 Gilbert (1544 – 1603) Universitetslärare på Gresham college Läran av en magnetisk jord  försök att förstå kompassnålen Planeternas rörelse pga magnetisk kraft  jorden som sfärisk magnet  omgiven av en attraherande sfär

29 Wilkins (1614 – 1672) “The discovery of a world in the moone” (1638)  Magnetisk jord, Gilberts lära  32 km över marken  människan kan undkomma jordens magnetiska kraft

30 Wilkins losning till ”pil-problemet” Suppose this earth were A, which was to move in the circle C, D. and let the bullet be supposed at B. within its proper verge; I say, whether this earth did stand stil or move swiftly towards D, yet the bullet would still keepe at the same distance by reason of that Magneticke vertue of the center (if I may so speake) whereby all things within its spheare are attracted with it. So that the violence to the bullet, being nothing else but that whereby 'tis removed from its center, therefore an equall violence can carry a body from its proper place, but at an equall distance whether or no the center stand still or move Discovery of a world in the Moone (1638),

31 Wilkins – reflektion But to this I answere, that the argument will not hold of such bodies, whose superficies is full of unequall parts and gibbosities as the Moone is. Wherefore it is as well the more probable as the more common opinion, that her light proceedes from both these causes, from reflexion and illumination; nor doth it herein differ from our earth, since that also hath some light by illumination: for how otherwise would the parts about us in a Sunne-shine day appeare so bright, when as all the rayes of reflexion cannot enter into our eye Discovery of a world in the Moone (1638),

32 Wilkins – Discovery of a world in the Moone (1638) Proposition 1. - That the strangenesse of this opinion is no sufficient reason why it should be rejected, because other certaine truths have beene formerly esteemed ridiculous, and great absurdities entertayned by common consent. -- By way of Preface. Prop That a plurality of worlds doth not contradict any principle of reason or faith. Prop That the heavens doe not consist of any such pure matter which can priviledge them from the like change and corruption, as these inferiour bodies are liable unto. Prop That the Moone is a solid, compacted opacous body. Prop That the Moone hath not any light of her owne. Prop That there is a world in the Moone, hath beene the direct opinion of many ancient, with some moderne Mathematicians, and may probably be deduced from the tenents of others. Prop That those spots and brighter parts which by our sight may be distinguished in the Moone, doe shew the difference betwixt the Sea and Land in that other world. Prop That the spots represent the Sea, and the brighter parts the Land.  Prop That there are high Mountaines, deepe vallies, and spacious plaines in the body of the Moone. Prop That there is an Atmo-sphæra, or an orbe of grosse vaporous aire, immediately encompassing the body of the Moone. Prop That as their world is our Moone, so our world is their Moone. Prop That tis probable there may bee such Meteors belonging to that world in the Moone, as there are with us. Prop That tis probable there may be inhabitants in this other World, but of what kinde they are is uncertaine. 

33 Wilkins (1614 – 1672) “The discovery of a world in the moone” (1638)  m ånen reflekterar ljus från solen och skiner inte själv  det finns dalar och bergar p å månen, vatten och land  ändlig, tunn kraftsfär (magnetismen) 1640: ologiskt att ha en ändlig, tunn kraftsfär  kraft som avtar med radien

34 Wilkins (1940) ”It is probable, that this magneticall vigor dos remit of its degrees proportionally to its distance from Earth, which is the cause of it” En kraft som avtar med avståndet från jorden! Discovery of a world in the Moone (1638)

35 Wren (1632 – 1723) 1666 – Aterbygger London efter stora branden Astronomiprofessor  I Gresham (1657 – 1661)  I Oxford (efter 1661)

36 Hooke (1635 – 1703) 1660 – “Hookes lag”  elasticitetslära  deformationens storlek är proportionellt till den påverkande kraften 1662  “Curator of Experiments” i unga “Royal Society” 1662/1664  försöker utföra ett experiment som skulle visa att jordens dragningskraft varierar med höjden  Mäter kroppernas vikt på Westminster Abbey och på gamla St Paul's Cathedral  upptäcker ingen skillnad

37 Hooke och gravitationen 1666  pendel som delas upp i 2 strängar  pendeln (jorden & månen)  svängar runt ett centrum (solen) 1674  “Attempt to prove the motion of the Earth”, med appendix:  “Three suppositions” (tre förmodan) i permanent konflikt med Isaac Newton

38 Hookes (1635 – 1723), First supposition – Första förmodan “First, That all Coelestial Bodies whatsoever, have an attraction or gravitating power towards their own Centers, whereby they attract not only their own parts and keep them from flying from them, as we may observe the Earth to do, but that they do also attract all the other Coelestial Bodies that are within the sphere of their activity“

39 Hookes (1635 – 1723), Second supposition – andra förmodan “The second supposition is this, That all bodies whatsoever that are put into a direct and simple motion, will so continue to move forward in a streight line, till they are by some other effectual powers deflected and bent into a Motion, describing a Circle, Ellipsis, or some other more compounded Curve Line“

40 Dynamisk rorelse i en orbit

41 Hookes (1635 – 1723) third supposition – tredje förmodan “The third supposition is, That these attractive powers are so much the more powerful in operating, by how much the nearer the body wrought upon is to their own Centers.“

42 Hooke om 1/r eller 1/r 2 “Now what these several degrees are I have not yet experimentally verified... He that understands the nature of the Circular Pendulum and Circular Motion, will easily understand the whole ground of this Principle.“

43 Sammanfattning Kepler – himmelsmekanik Galilei – fysikalisk beskrivning av jordiska mekaniken Problemet pa 1600-talet: forsok att forena jordiska fenomen med himmelsmekaniken  vilken kraft driver planeterna (Gilbert, Wilkins et al.: magnetismen; Galilei et al.: gravitationen)  hur andras kraften (avstånd, rorelse,...) Hooke  Korrekt beskrivning av dynamisk rorelse  Kraften avtar med radien (hur exakt är oviktigt)  Kraften är dock inte universell  Men: hittills okänd av Newton


Ladda ner ppt "Sir Isaac Newton born 4 January 1643, and death 31 March 1727 was an English physicist, mathematician, astronomer, natural philosopher, alchemist, and."

Liknande presentationer


Google-annonser