Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)

Publicerades avCharlotta Ivarsson

Liknande presentationer

En presentation över ämnet: "Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)"— Presentationens avskrift:

1 Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad) insåningsåret och första fröskördeår. 11 försök 2003-2009 Skörd (kg/ha) Skörd (relativtal) Antal fröbärande skott per m 2 på våren Faktor 1 – Höstgödsling (30 kg/ha N) insåningsåret 1. Ingen höstgödsling 2. Gödsling direkt efter skörd av skyddsgrödan 3. Gödsling ca 1 månad efter skörd av skyddsgrödan LSD 809 909 873 31 100 112 108 633 694 674 49 Faktor 2 – Vårgödsling, första fröskördeåret A. 75 kg/ha N vid tillväxtstart B. 75 kg/ha N vid begynnande sträckning (st 31) C. 50 kg/ha N vid tillväxtstart och 25 kg/ha N vid begynnande sträckning (st 31) D. 25 kg/ha N vid tillväxtstart och 50 kg/ha N vid begynnande sträckning (st 31) LSD 866 815 894 879 39 100 94 103 102 677 613 692 685 ns

2 Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Den kombination som gav den högsta fröskörden i försöken var 2D, dvs gödsling med 30 kg/ha N direkt efter skörd av skyddsgrödan, 25 kg/ha N vid tillväxtstart och 50 kg/ha N vid begynnande sträckning Den sämsta kombinationen var 1B, dvs ingen höstgödsling och sen kvävetilldelning på våren Försöken visar att man bör gödsla timotejinsådder på hösten insåningsåret Den högsta merskörden för höstgödsling uppnåddes i svaga insådder (mindre än 350 fröbärande skott /m 2 ) men i alla fält gav höstgödsling en merskörd. Ju svagare insådden är desto större behov av kväve på hösten

3 Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Försöken visade att förstaårsvallar av Grindstad timotej ska gödslas vid tillväxtstart. Sen kvävetilldelning på våren gav en statistisk signifikant skördeminskning Det gav en liten merskörd att dela kvävegivan på våren (led C och D). Merskörden var inte statistisk signifikant jämfört med led A – en tidig kvävegiva Läs mer om försöken i Havstad, L.T. & Lindemark, P.O. 2010. Bør timoteigjenlegget nitrogengjødsles om høsten? Bioforsk FOKUS 5 (1) 2007, s 192-195. Norge

Ladda ner ppt "Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)"

Liknande presentationer

13 - 01- 2004 © HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Halmbehandling och tunning av timotej med glyfosat Tabell 1. Halmbehandling och tunning av timotej med bandsprutning höst eller tidig vår. 1 försök 2008-2009.

Halmbehandling och tunning av timotej med glyfosat Tabell 1. Halmbehandling och tunning av timotej med bandsprutning höst eller tidig vår. 1 försök
Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök 2005-2008.

Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök
Tunning av ängsgröe med glyfosat höst eller tidig vår

Tunning av ängsgröe med glyfosat höst eller tidig vår
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök 2007. Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.

Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Etablering och bekämpning av vitgröe i rörsvingel Tabell 1. Etablering av rörsvingel i vårkorn och bekämpning av vitgröe. 1 försök 2008- 2009. Skörd och.

Etablering och bekämpning av vitgröe i rörsvingel Tabell 1. Etablering av rörsvingel i vårkorn och bekämpning av vitgröe. 1 försök Skörd och.
Bekämpning av svampsjukdomar och insekter i äldre timotejfrövallar Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar och insekter i äldre timotejfrövallar. 1 försök.

Bekämpning av svampsjukdomar och insekter i äldre timotejfrövallar Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar och insekter i äldre timotejfrövallar. 1 försök.
Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver. 2 försök 2006 Skörd (kg/ha)

Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver. 2 försök 2006 Skörd (kg/ha)
Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel Tabell 1. Fröskörd i förstaårsvall av ängssvingel insådd i vårkorn beroende av skyddsgrödans sort och.

Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel Tabell 1. Fröskörd i förstaårsvall av ängssvingel insådd i vårkorn beroende av skyddsgrödans sort och.
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rajsvingel (Hykor), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg.

Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rajsvingel (Hykor), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg.
Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.

Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.
Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.

Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.
Etablering av rajsvingel 3 års försök genomfördes i rajsvingelsorterna Hykor och Paulita. Hykor är en korsning mellan rörsvingel och italienskt rajgräs.

Etablering av rajsvingel 3 års försök genomfördes i rajsvingelsorterna Hykor och Paulita. Hykor är en korsning mellan rörsvingel och italienskt rajgräs.
Skyddsgröda vid etablering av ängsgröe. Sådjup vid etablering av ängsgröe.

Skyddsgröda vid etablering av ängsgröe. Sådjup vid etablering av ängsgröe.
Skottstorlek och fröproduktion i timotej

Skottstorlek och fröproduktion i timotej
Skyddsgröda och sådjup vid etablering av engelskt rajgräs.

Skyddsgröda och sådjup vid etablering av engelskt rajgräs.
Höstbehandling av ängssvingel Tabell 1. Behandling av stubb och fröhalm efter första fröskörd i ängssvingel. 1 försök 2000-2003. Skörd (kg/ha) Fröhalm.

Höstbehandling av ängssvingel Tabell 1. Behandling av stubb och fröhalm efter första fröskörd i ängssvingel. 1 försök Skörd (kg/ha) Fröhalm.
Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.

Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.
Odling av engelskt rajgräs på olika radavstånd Tabell 1. Skörd av olika sorter av engelskt rajgräs etablerad på olika radavstånd. 12 försök 1998- 2000.

Odling av engelskt rajgräs på olika radavstånd Tabell 1. Skörd av olika sorter av engelskt rajgräs etablerad på olika radavstånd. 12 försök
Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? 2001-2002 genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.

Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.

Liknande presentationer

Google-annonser