IDROTTENS EKONOMISKA RESURSER Idrottens tre huvudsakliga inkomstkällor är: Egenavgifter Bidrag Kommersiella intäkter.

En presentation över ämnet: "IDROTTENS EKONOMISKA RESURSER Idrottens tre huvudsakliga inkomstkällor är: Egenavgifter Bidrag Kommersiella intäkter."— Presentationens avskrift:

1 IDROTTENS EKONOMISKA RESURSER Idrottens tre huvudsakliga inkomstkällor är: Egenavgifter Bidrag Kommersiella intäkter

2 BIDRAGSKONSTRUKTIONER Många bidrag är konstruerade som pengapåsar. Någon bestämmer hur mycket pengar som ska finnas i påsen och alla pengar betalas ut och fördelas proportionellt enligt vissa kriterier. En ”Svensk specialitet” är att sätta upp olika kriterier för ”samma bidrag” i de olika delarna av landet. De olika kriterierna kan vara mer eller mindre viktiga och delas upp i procent av totalen, ”påsar i påsen”. Om någon inte ansöker om sin del betyder det att övriga får mer att dela på.

3 VOLYMENS BETYDELSE Många önskar att verkligheten ska vara låga avgifter, höga bidrag och mycket sponsorpengar. Många förstår att volym är viktigt: Många aktiva kan ge mer halltider Mycket publik kan ge fler sponsorer Fler medlemmar ger högre intäkter Kunskapen om sambandet mellan väl redovisad verksamhet och lägre avgifter eller ”mer för pengarna” kan bli bättre.

4 BIDRAG I TRE NIVÅER Svensk volleyboll kan få olika former av ekonomiska bidrag/resurser till den verksamhet som bedrivs. Bidragen går till: Föreningar Distriktsförbund Svenska Volleybollförbundet. Ofta är det samma aktivitet som ger bidrag på alla tre nivåerna. I huvudsak är det tränings- och tävlingsaktiviteter, volym, utbildningsverksamhet och läger som berättigar till bidrag eller andra resurser.

5 BIDRAGSGIVARE KOMMUNER, NIVÅ 1 Kommuner tar in pengar via skatt och delar ut ekonomiska bidrag till föreningar. Vanligt förekommande är bidrag för: Att föreningar finns och/eller syns Läger Utbildning LOK-stöd

6 BIDRAGSGIVARE DF OCH SISU-D NIVÅ 2 Riksidrottsförbundets Distriktsförbund och SISU-distrikt (t ex Stockholms Idrottsförbund) får pengar från Landstingen och Riksidrottsförbundet. Bidrag/stöd ges till föreningar och distriktsförbund inom Svensk volleyboll. Vanligt förekommande stöd/bidrag är: Stöd till föreningar och distrikt Idrottslyft Verksamhetsutveckling Föreningsutveckling Bidrag till distrikt för: Antal föreningar och eller aktiva medlemmar i Idrottonline Utbildning registrerad i Idrottonline LOK-stöd Läger

7 BIDRAGSGIVARE SOK, RF OCH SISU IDROTTSUTBILDARNA, NIVÅ 3 Sveriges Olympiska Kommitté, Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna får pengar av regeringen som delas ut som bidrag till Svenska Volleybollförbundet. SOK kan stötta olika lag med potential för framskjutna placeringar på OS. Kvalité är grunden för stödet. SISU ger efter ansökan Svenska Volleybollförbundet stöd till verksamhetsutveckling. Att vi finns och utbildning registrerad i är grund för stödet. RF delar ut ett årligt ekonomiskt bidrag till Svenska Volleybollförbundet som beräknas på: -Att vi finns -Redovisad landslagsverksamhet -Antal aktiva medlemmar i Idrottonline -Utbildning registrerad i Idrottonline -LOK-stöd.

8 GEMENSAMT Helhetens framgång är lika med delarnas framgång och tvärtom. Bidragen till Svenska Volleybollförbundet och våra åtta distriktsförbund ägs av föreningarna. Bidragen baseras i huvudsak på föreningarnas redovisningar av aktiviteter och medlemmar. Viktigast för mer pengar till helheten och mer för pengarna till föreningarna är: 1.Antal registrerade medlemmar i Idrottonline (försvar) 2.LOK-stödet (försvar) 3.Utbildningar (SISU och övriga) registrerade i Idrottonline (anfall )