RGS 04-05-05 Förädlingsynpunkter Dag Lindgren. Long term tree breeding as analyzed by the breeding cycler tool Seminarier baserat på fyra studier av Dag.

En presentation över ämnet: "RGS 04-05-05 Förädlingsynpunkter Dag Lindgren. Long term tree breeding as analyzed by the breeding cycler tool Seminarier baserat på fyra studier av Dag."— Presentationens avskrift:

1 RGS 04-05-05 Förädlingsynpunkter Dag Lindgren

2 Long term tree breeding as analyzed by the breeding cycler tool Seminarier baserat på fyra studier av Dag Lindgren och Darius Danusevicius

3 Components of Tree Breeding Plus trees Long-term breeding Selection Mating Gain Seed orchard Testing Initiation

4 Long term breeding goes on for many repeated cycles Long-term breeding Selection Mating Testing

5 Our program breeding cycler studies what happens in one complete cycle Long-term breeding Selection Mating Testing

6 Selektions ålder ? Korsning Test storlek ? Invärden Genetiska parametrar Tids komponenter Kostnadskomponenter Årlig budget Finn sättet att använda en given budget så att de årliga förädlingsframstegen maximeras! Testa med: klon? eller avkomma? Förädlingspopulationens storlek? Lång-siktig förädling Urval

7 How the Cycler works… Results Inputs

8 Typ Gran (per familj, 50 familjer i en pop) Klontestning med 21 kloner och 21 rameter. 20 års testtid På sikt kan en sänkning av förädlingspop storlek bli motiverad

9 Typ tall (per familj) Plantera 70 plantor selektera 5 bästa träden efter 10 år Avkommepröva dessa med 30 avkommor i 10 år Förlusten om man måste vänta till 15 eller 20 år med det första urvalet pga dålig blomning blir begränsad. Avkommeprövning “så snabbt som möjligt” framstår som ganska tveksamt.

10 Sammanfattande slutsatser För gran är den tillämpade strategien med klontest av kandidaterna till förädlingspopulationen suverän. Den optimala urvalstidpunkten verkar infalla något senare än vad som förmodats. För tall så förefaller det befogat att inslaget av avkommeprövning betonas mindre och inslaget av fenotypurval mera. Det förefaller effektivare att låta avkommeprövning föregås av fenotypiskt urval, än att starta avkommeprövningen så snabbt som möjligt. Fenotypurval blir fördelaktigare ju lägre resursnivån är, såsom för marginella arter.

11 Jag tror inte man vid resursåtstramning omedelbart skall dra in på antalet subpopulationer och förädlingpopulationens storlek. Det är angeläget för förädlingens uppläggning att klarare dokumentera när, och i vilken omfattning, blomning tillräcklig för korsning eller avkommeprövning kan påräknas under olika relevanta omständigheter (detta förefaller angelägnare än metodik för blomningsstimulering).

12 Jag tycker att jag har mycket bra kontakt och samspel med SkogForsk. Ändå får teoretiska slutsatser lätt praktiskt besvärande konsekvenser. Jag föreslår därför att jag uppdras att optimera förädlingen av en riktig tallpopulation (av 23) i samarbete med ansvarig förädlare, och dokumentera i tex en SkogForsk arbetsrapport. Bilden visar en utgångspunkt.

13 Förädlingsplan Den nuvarande planen ligger fast sedan 1993. Referenser, nulägesbeskrivning och resonemang ter sig inte helt fräscha. Det är sunt att gå igenom liggande planer ibland, minst vart tionde år tycker jag. Diskussionen omkring en uppdatering är nyttig, åtminstonde när det var mer än tio år sen sist. Jag uppmanar därför förädlarna att göra en uppdatering i former ”förädlingschefen” finner lämpligt.

14 Smått och gott Kunskapen om hur man väger förädlingsvärden mellan olika försöksserier bör förbättras, framför allt för att bättre utnyttja materialet till nya plantager. De årliga beskrivningarna över status i förädlingspopulationen är mycket bra, men bör kompletteras med några meningar till för att beskriva de fall när F1-material faktiskt planterats. Det kunde också stå när man räknar med att få F1 i de fall korsningar inte påbörjats. Det kan vara en god idé att i högre grad ha information om genotyp*miljö samspel i avelsvärdesrapporterna, exempelvis i form av genetiska korrelationer mellan försök.