Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2015.

En presentation över ämnet: "Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs? Folkhögskolornas informationstjänst 2015."— Presentationens avskrift:

1 Hur blir man behörig till högskola och yrkeshögskola genom folkhögskolans Allmänna kurs?
Folkhögskolornas informationstjänst 2015

2 Innehåll: • Behörighet till högskolan från folkhögskola • Behörighet till yrkeshögskolan från folkhögskola • Urval till högskolan och folkhögskolans urvalsgrupp • Urval till yrkeshögskolan • Folkhögskolans studieomdöme

3 Behörighet från folkhögskola
Universitets- och högskolerådet beslutar hur folkhögskolans grundläggande behörighet till högskolan ska se ut. Det finns beskrivet i deras föreskrifter UHRFS 2014:1 Myndigheten för yrkeshögskolan beslutar hur folkhögskolans behörighet till yrkeshögskolan ska se ut. Det finns beskrivet i deras föreskrifter MYHFS 2013:4

4 Hur får man grundläggande behörighet från folkhögskolan?
Två delkrav ska uppfyllas: • ett omfattningskrav som sammanlagt betyder fullgjorda studier som motsvarar tre hela års på gymnasienivå (enligt fyra alternativ) • ett innehållskrav som motsvarar vissa gymnasiekurser

5 Omfattningskrav: Folkhögskolan beslutar självständigt över innehållet i den Allmänna kursen.
Alt 1 Alt 2 Alt 3 Alt 4

6 Innehållskrav enligt den gamla modellen: (kan intygas längst t. o. m
Innehållskrav enligt den gamla modellen: (kan intygas längst t. o. m. våren 2015) För att få grundläggande behörighet ska man ha kunskaper motsvarande godkänd nivå i: Svenska/Svenska som andraspråk A och B Engelska A Matematik A Samhällskunskap A Religionskunskap A Naturkunskap A

7 Innehållskrav till högskolestudier enligt den nya modellen:
För att få grundläggande behörighet till högskola ska man ha kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande tio kurser: Svenska/Svenska som andraspråk 1, 2 och 3 Engelska 5 och 6 Matematik 1 a, b eller c Samhällskunskap 1a1 Historia 1a1 Religionskunskap 1 Naturkunskap 1a1

8 Innehållskrav till yrkeshögskolestudier enligt den nya modellen:
För att få behörighet till yrkeshögskolan ska man ha kunskaper motsvarande lägst godkänd nivå i följande sju kurser: Svenska/Svenska som andraspråk 1 Engelska 5 Matematik 1 a, b eller c Samhällskunskap 1a1 Historia 1a1 Religionskunskap 1 Naturkunskap 1a1

9 Folkhögskolorna går successivt över till ny behörighetsgivning:
Övergångsregler • Studerande som är fullständigt grundläggande behörig senast 1 juli 2015 enligt gamla modellen är fortsatt behöriga. • Oavsett enligt vilken modell som folkhögskolan ger behörighet kan folkhögskolan under övergången intyga ämneskunskaper motsvarande godkänd nivå enligt både de nya eller gamla kursplanerna.

10 Hur går urvalet till högskolestudier till om antalet ansökningar är fler än antalet platser?
Betygsurval (minst 1/3-del av platserna fördelas genom betyg eller folkhögskolans studieomdöme) Högskoleprovsurval (minst 1/3-del av platserna fördelas genom högskolprov) Alternativt urval (högst 1/3-del av platserna kan högskolorna få fördela på annat sätt) Vanligast är att 2/3-delar av platserna fördelas genom betygsurvalet och 1/3-del via högskoleprovsurvalet.

11 Betygsurvalsgrupper Högskoleplatser fördelas i proportion till antalet sökande i varje urvalsgrupp. Antalet platser i varje urvalsgrupp varierar därmed mellan olika utbildningar och mellan olika år. Folkhögskolan är en liten skolform därav följer att urvalsgruppens storlek blir liten. Direktgrupp gymnasiet + komvux + utl stud + kompletteringar till yrkesexamen Kompletterings- grupp gymnasiet + komvux + utl stud Nya gymn Folkhögskola med intyg om grundläggande behörighet och studieomdöme

12 Urvalet till yrkeshögskolan
Yrkeshögskolan använder sig inte av olika urvalsgrupper. Urvalet görs på olika sätt till olika utbildningar – yrkeserfarenhet, arbetsprover, antagningstester, intervjuer och/eller omvandling av studieomdömet till annan skala så det blir jämförbart med andra betyg.

13 Folkhögskolans studieomdöme?
• Studieomdömet är inte ett betyg på uppnådda kunskaper i olika ämnen utan en samlad bedömning av studieförmågan • Ett sammanfattande studieomdöme ges på hela läsåret och bygger på en gemensam bedömning av all undervisande personal • Det finns fyra gemensamma faktorer som underlag för bedömningen • Det finns kriterier för nivåerna ”Utmärkt studieförmåga”, ”Mycket god studieförmåga” och ”God studieförmåga” • Det sätts i en sjugradig skala • Det är jämförbart mellan alla folkhögskolor. Det finns ett jämförelsetal för skolorna att följa: 2,7 (+- 5%) • Det krävs ett underlag på minst 30 veckors heltidsstudier för varje studieomdöme

14 Faktorer som beaktas vid studieomdömessättningen
• Kunskaper och färdigheter och utveckling av dessa • Förmåga till analys, bearbetning och överblick • Ambition, uthållighet och förmåga att organisera studier • Social förmåga

15 Studieomdömesnivåer Mindre god studieförmåga (1)
Mindre god till God studieförmåga (1,5) God studieförmåga (2) God till Mycket god studieförmåga (2,5) Mycket god studieförmåga (3) Mycket god till Utmärkt studieförmåga (3,5) Utmärkt studieförmåga (4)

16 Två skäl att göra högskoleprovet
• För att kunna prövas i urvalsgruppen för högskoleprovet, som ju får minst 1/3-del av platserna. • För att vissa universitet/högskolor till vissa utbildningar använder högskoleprovet som särskiljare vid lika meritvärde i betygsurvalsgrupperna (d.v.s. för folkhögskolans del vid lika studieomdöme).

17 Mer information www. folkhögskola. nu/behorigheter info@folkhogskola
Mer information