Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi SAMMANFATTNING MAKRO.

En presentation över ämnet: "Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi SAMMANFATTNING MAKRO."— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi SAMMANFATTNING MAKRO

2 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.2 Vad undersöker vi i makro? Produktionen, (real) BNP –Bruttonationalprodukten (BNP) mäter den totala inkomsten i ekonomin, real BNP har justerats för prisnivån. Ekonomisk tillväxt –ökning av BNP Arbetslöshet –Skillnaden mellan de som befinner sig i arbetskraften och de som är sysselsatta.

3 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.3 Vad undersöker vi i makro? Inflation –En stegring av den allmänna prisnivån Makroekonomisk politik –en mängd sätt som makthavare kan använda för att försöka påverka och styra ekonomin, finans- och penningpolitik. Finanspolitik = den politik som verkar på den samlade efterfrågan via den offentliga sektorns utgifter och inkomster. Penningpolitik = den politik som verkar via penningmängd och räntor (ECB).

4 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.4 1. ATT MÄTA BNP Senare lär vi oss modeller som visar hur rikt ett Finland blir på kort sikt (Keynes) och på lång sikt (klassikerna). Men om vi inte vet hur vi mäter ett lands inkomst är modellerna omöjliga att testa.

5 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.5 Produktion http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5129/fb01.xls http://www.konj.se/download/18.671f95fe6bea17137fff5130/fb02.xls

6 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.6 Det samhällsekonomiska kretsloppet: Att förstå BNP och hur vi mäter det HUSHÅLLFÖRETAG Arbetskraft Bröd Inkomst Utgifter

7 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.7 Tre sätt att mäta BNP 1. Från produktionssidan: –summera förädlingsvärdet av allt som produceras i ekonomin 2. Från inkomstsidan –summera alla faktorinkomster (löner, vinster etc) 3. Från utgiftssidan –summera utgifterna i ekonomin; använd försörjningsbalansen: –Y = C + I + G + X - Z

8 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.8 För- och nackdelar med BNP-måttet Kom ihåg: BNP är främst ett mått på marknadsekonomins produktion av varor och tjänster; kan inte självklart översättas till mått på välfärd (men hög BNP hänger tätt ihop med låg barndödlighet etc). BNP-måttet mäter alltså endast produktion på marknaden; hemproduktion, svartarbete, miljöförstöring, fritid mm ingår inte. Ibland även svårt att värdera marknadsarbete (offentlig sektor). Att använda BNP för att räkna ut tillväxt (förändring i real BNP) är heller inte problemfritt men givet att vi gör samma mätfel över tiden så borde trenden vara mindre felaktig än nivån.

9 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.9 2. HUR RIKT BLIR ETT LAND PÅ KORT SIKT? Vi börjar med att skapa en modell för hur rikt Finland blir på kort sikt. Kom ihåg att det här bara är en modell, som vi sedan måste kontrollera empiriskt om den funkar eller inte.

10 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.10 Den keynesianska modellen ANTAR: 1.Priser och löner är fasta 2.Hur mycket som företagen producerar bestäms av hur mycket vi efterfrågar av dom.

11 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.11 Den aggregerade efterfrågan (AD) Konsumtion, C –H–Hushållens efterfråga på varor och tjänster. –A–Antar tills vidare att C ökar med Y. Investeringar, I –F–Företagens önskade satsningar på fysiskt kapital –A–Antar tills vidare att I är konstant. Offentlig konsumtion, G –D–Den offentliga sektorns efterfråga i ekonomin –A–Antas vara konstant. AD=C+I+G

12 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.12 Empiri: Att skatta konsumtionsfunktionen

13 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.13 Samhällsekonomisk jämvikt Produktion,inkomst Aggregerad efterfråga 45 o Vi skapade en modell, där AD (=C+I+G) bestämde Y på kort sikt. Vid E är de önskade efterfrågan AD exakt lika stor som den faktiska produktionen.E AD = C+I+G

14 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.14 Multiplikatoreffekten : Att en förändring i AD ger ännu större förändring i Y. Produktion, inkomst Utbud, efterfrågan 45 o AD 0 Y0Y0Y0Y0 Anta att ekonomin befinner sig i jämvikt i Y 0. Om efterfrågan minskar till AD 1 rör sig ekonomin till en ny jämvikt i Y 1. AD 1 Y1Y1Y1Y1 Multiplikatorn är kvoten mellan ∆Y och ∆ efterfrågan. Ju större MPC desto större multiplikator.

15 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.15 Finanspolitik Inkomst, produktion Aggregerad efterfråga 45 o AD 0 Y0Y0 AD 1 Enligt modellen kan politiker öka landets produktion från Y 0 till Y 1 genom att öka AD från AD 0 till AD 1 Vi kan därför styra ekonomin genom skatter och offentlig konsumtion (finanspolitik), så att vi hela tiden är vid den potentiella produktionen! Men… Y1Y1

16 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.16 Finanspolitikens begränsningar 1 Budgetunderskottet –I lågkonjunkturer är utgifterna ofta större än inkomsterna. Om vi dessutom ökar G eller sänker NT så ökar budgetunderskottet ytterligare (kan leda till inflation!) Vi kanske redan är vid full sysselsättning! –arbetslösheten är kanske (delvis) frivillig Varför förs inte en mer expansiv finanspolitik trots hög arbetslöshet?

17 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.17 Finanspolitikens begränsningar 2 Tidsfördröjningar: det tar tid –att ställa diagnos –att ändra politiken –innan multiplikatoreffekten är färdig (styra en Atlantångare) Osäkerhet –storleken på multiplikatorn är inte helt känd –aggregerade efterfrågan ändras alltid –bristfälliga prognoser Varför kan inte finanspolitiken fullkomligt parera alla chocker i AD?

18 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.18 Automatiska stabilisatorer Mekanismer som gör att ekonomin automatiskt dämpar svängningarna i konjunkturen (tack vare minskad multiplikator) –automatiska stabilisatorer är snabbare än annan stabiliseringspolitik eftersom ekonomer/politiker inte behöver bereda, besluta, genomföra dessa ändringar Till exempel: –ett skattesystem som automatiskt drar in mindre skatt när inkomsterna sjunker –ett välfärdssystem (arbetslöshetsersättning, arbetsmarknadspolitiska program etc.) som automatiskt höjer transfereringar när ekonomin går in I en lågkonjunktur

19 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.19 Tar in den finansiella marknaden i modellen! Vi har hittills inte nämnt ordet PENGAR. Som vi ska se hänger den finansiella marknaden (pengar) ihop med den reala marknaden (produktionen). För att säga vad Y blir MÅSTE vi kolla vad som händer på den finansiella marknaden. –Mängden pengar påverkar räntan, räntan påverkar produktionen. –Varför kopplade vi ihop pengar och banker: Jo, därför att banker kan skapa pengar!

20 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.20 Varför är pengar bra? Svårare att handla om vi inte använder pengar, ty då krävs dubbla överensstämmelse av behov –Fånglägret under kriget (cigaretterna) –Stilla-havsön (stenhjulen) Pengars tre funktioner: 1.Betalningsmedel 2.Värdebevarare 3.Värdemätare

21 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.21 Pengar i Finland idag 1.Kontanter –Sedlar och mynt 2.Tillgodohavanden på inlåningskonto i bank –pengar baserade på företags eller individers skulder (”IOU money”) bankkonton; banken är skyldig dig pengar

22 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.22 Hur styrs mängden pengar? 1.Staten (genom centralbanken) –Monopol på att trycka pengar. –Viktigt instrument (precis som G och NT) 2.Banksystemet –Bankerna kan själva skapa pengar!

23 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.23 Hur styrs mängden pengar? Penningmultiplikatorn ökar: 1. Ju större andel bankerna törs låna ut 2. Ju större andel privatpersoner sätter in Penningmängd = penningmängdsmultiplikatorn * monetära basen Så vill vi styra utbudet av pengar måste vi försöka styra antingen H, R/D eller C/D! M = (C/D + 1) (C/D + R/D) H

24 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.24 Utbudet på pengar M/P räntan M/P M = penningmängden, P = prisnivån (fix). Vi vet nu vad som bestämmer reala utbudet på pengar. Eftersom utbudet bestäms av H, C/D och R/D så beror inte utbudet på räntan → vertikal utbudskurva. För att veta vad räntan blir måste vi förstå hur efterfrågan på pengar ser ut.

25 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.25 Efterfrågan på pengar Efterfrågan beror av: –Räntan (nominella), alltså alternativkostnaden för att hålla pengar. Ju högre ränta desto mer tjänar ni på att ta pengarna ur plånboken och köpa obligationer i stället. –Inkomsten (real) Y. Ju rikare ni blir, desto mer handlar ni och desto mer pengar efterfrågar ni.

26 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.26 Jämvikt på penningmarknaden M/P räntan LL M 0 /P r0r0 M 1 /P r1r1 LL 1 Vid penningmängden M 0 /P blir räntan r 0. Om CB nu ökar penningmängden så sjunker räntan till r 1. Om inkomsten minskar (och penningmängden är M 0 /P) så minskar efterfrågan på pengar och räntan sjunker också till r 1.

27 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.27 Reala och finansiella sektorn i samma modell Vi har redan sett att Y påverkar efterfrågan på pengar och därmed räntan. Nu ska vi förstå på vilka sätt räntan påverkar Y. 1. Konsumtionen –Hushållets förmögenhet –Tillgängligheten på lån –Kostnaden på dessa lån 2. Investeringarna

28 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.28 Reala och finansiella sektorn i samma modell G ↑ →Y ↑ →r ↑ →Y↓(Utträngningseffekten) M ↑ →r ↓ →Y ↑ →r ↑(Transmissionsmekanismer) Inkomst AD 45 o AD 0 Y0Y0 AD 1 AD 2 Y2Y2 M/P r LL M/P r0r0

29 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.29 IS-kurvan Inkomst AD 45 o Inkomst r AD 0 r0r0 Vid den höga räntan r 0 är konsumtion och investering låg – alltså är AD låg. Y0Y0 Y0Y0 Jämvikten nås här vid Y 0. Y1Y1 Y1Y1 Jämvikten nås här vid Y 1. IS IS-kurvan visar alla kombinationer av real inkomst och ränta som ger jämvikt på varumarknaden. AD 1 Vid en lägre ränta, r 1, är C, I och AD högre. r1r1

30 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.30 LM-kurvan r r Inkomst M/P L0L0 LL 0 r0r0 r0r0 Y0Y0 Givet inkomsten Y 0 ges efterfrågan på pengar av LL 0. Jämvikten nås där utbud = efterfråga. Räntan sätts alltså till r 0. r1r1 Y1Y1 r1r1 LL 1 Givet inkomsten Y 1 ges efterfrågan av LL 1. Räntan sätts till r 1. LM LM-kurvan visar alla kombinationer av real inkomst och ränta som ger jämvikt på den finansiella marknaden.

31 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.31 Varu- och finansiell marknad i samma diagram! Inkomst r IS IS-kurvan visar alltså när varumarknaden är i jämvikt. LM LM-kurvan visar när den finansiella marknaden är i jämvikt. Y* r* Det finns bara en unik kombination av real inkomst och ränta (r*,Y*) som ger jämvikt på båda marknaderna samtidigt!

32 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.32 Några centrala termer Stabiliseringspolitik –den ekonomiska politik som med hjälp av finans- och penningpolitik försöker att jämna ut konjunktursvängningarna och alltså hålla faktisk produktion nära den potentiella. Finanspolitik –att genom den offentliga sektorns utgifter och inkomster påverka den samlade efterfrågan i ekonomin Penningpolitik –Den politik som verkar via penningmängd och räntor.

33 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.33 Finanspolitik i IS-LM-modellen Inkomst r IS 0 LM Y0Y0 r0r0 Vi har en allmän jämvikt vid (Y 0, r 0 ). IS 1 Politikerna ökar nu de offentliga utgifterna G. IS-kurvan skiftar därför utåt till IS 1. r1r1 Y1Y1 Vi får en ny allmän jämvikt vid (Y 1,r 1 ). Ökat G har – via höjda räntor – trängt ut delar av C och I.

34 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.34 Penningpolitik i IS-LM-modellen Inkomst r IS 0 LM 0 Y0Y0 r0r0 Vi har en allmän jämvikt vid (Y 0, r 0 ). LM 1 En ökning av penningmängden gör att LM-kurvan skiftar utåt till LM 1. Y1Y1 r1r1 Vi får en ny allmän jämvikt vid (Y 1,r 1 ).

35 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.35 Sverige, 22 nov. Köpkraften ökar kraftigt nästa år. Hushållens köpkraft ökar med 4 procent 2006, enligt SEB:s senaste konjunkturprognos. Ökningen är den största sedan 1960-talens rekordår. Bakom ökningen ligger bl.a. den låga räntan, en ljusare arbetsmarknad och budgetstimulanser som motsvarar 1,5 procent av bruttonationalprodukten. - Det är valår och regeringen pumpar ut pengar, säger SEB:s chefsekonom Klas Eklund.

36 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.36 Öppen ekonomi? Vi har nu tagit in även effekter av räntan när vi bedriver stabiliseringspolitik. Men vi har hittills antagit en sluten ekonomi, utan kontakter med omvärlden. Förutsättningarna för finans- och penningpolitik ändras något när vi har en öppen ekonomi, främst eftersom växelkurserna kan påverkas och exporten därmed ändras.

37 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.37 Valutamarknaden - den internationella marknad där valutor växlas mot varandra - Priset på en valuta uttryckt i en annan valuta kallas växelkursen. DD DD visar efterfrågan på euro från svenskar som vill köpa Nokia-telefoner. Kvantitet euro Växelkurs (kr/euro) e0e0 SS 1 e1e1 SS SS visar utbudet av euro av finländare som vill köpa Ericsson-telefoner. Jämviktsväxelkursen vid e 0. Om finländare vill ha fler kronor vid varje växelkurs (kanske för att Ericsson gör bättre telefoner) så ökar utbudet av euro till SS 1. Och ny jämvikt skapas vid e 1.

38 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.38 Olika valutasystem Rörlig växelkurs –C–Centralbanken tillåter växelkursen att anpassa sig efter utvecklingen på valutamarknaden. Fast växelkurs –C–Centralbanken står redo att försvara växelkursen genom stödköp, räntehöjningar etc..

39 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.39 Stabiliseringspolitik i en öppen ekonomi Vid fast växelkurs: –Penningpolitiken ineffektiv, eftersom den måste underordnas växelkursmålet, –Finanspolitiken effektiv, eftersom bromseffekten neutraliseras av valutainflödets effekt på räntan. Vid rörlig växelkurs: –Penningpolitiken effektiv, eftersom räntan kan användas för att styra efterfrågan och man behöver inte ta hänsyn till effekten på valutan. –Finanspolitiken ineffektiv, eftersom bromseffekten förstärks av att en valutaeffekt.

40 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.40 3. HUR RIKT BLIR ETT LAND PÅ LÅNG SIKT? På längre sikt är priser och löner rörliga. Det innebär att effekterna av finans- och penningpolitik blir annorlunda än på kort sikt.

41 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.41 In med priser och utbud i modellen! I vår IS-LM-modell har vi hittills antagit två saker: 1.Priserna är stela. 2.Utbudssidan av ekonomin kan ignoreras. Dessa antaganden bakom Keynes modell är förmodligen korrekta på kort sikt. Om vi ska analysera ekonomin på något års sikt kan vi därför använda Keynes modell. Men på längre sikt ändras ju priser och löner. Och hur stort utbudet blir beror av flera saker. För att analysera ekonomin på lång sikt ska vi nu föra in detta i vår modell, så vi slipper anta något som inte stämmer.

42 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.42 Den makroekonomiska efterfrågekurvan (MDS) visar alla dessa (P,Y)-jämvikter. MDS Makroekonomiska efterfrågekurvan Anta valfri IS-kurva. Kom ihåg att prisnivån påverkar LM- kurvan (ty M/P påverkar räntan). Inkomst r P IS LM 0 Y0Y0 P0P0 Vid prisnivån P 0 ges kurvan LM 0. Jämvikten nås då vid Y 0. Vid prisnivån P 1 ges kurvan LM 1. Jämvikten nås då vid Y 1. LM 1 Y1Y1 P1P1

43 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.43 MDS Vilken prisnivå och Y får vi? Inkomst r P IS LM 0 Y0Y0 P0P0 LM 1 Y1Y1 P1P1 För varje punkt på MDS- kurvan är alltså både varu- och den finansiella marknaden i jämvikt. Men vilket pris P och vilken produktion Y får vi i samhället? För att få reda på detta måste vi undersöka det aggregerade utbudet, AS.

44 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.44 Kortsiktiga aggregerade utbudet Produktion Prisnivå På kort sikt är priserna låsta. Företagen producerar så mycket kunderna efterfrågar. När vi nu vet både AS och MDS vet vi hur hög prisnivån blir och hur mycket som produceras – på kort sikt! AS (kort) MDS Så vad blir effekten av penning- och finanspolitik?

45 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.45 Penning- och finanspolitik i den keynesianska modellen Produktion Prisnivå Anta att vi stimulerar efterfrågan, genom finanspolitik (G↑) eller penningpolitik (M↑). MDS skiftar då utåt. Prisnivån ändras inte, men produktionen ökar från Y 1 till Y 2. AS (kort) MDS 1 På kort sikt kan vi alltså öka Finlands produktion genom att stimulera efterfrågan. MDS 2 Y1Y1 Y2Y2

46 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.46 Långsiktiga aggregerade utbudet Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp I den klassiska modellen (med flexibla löner, ingen penningillusion) är AS vertikal vid den potentiella produktionen. När vi nu vet både AS och MDS vet vi hur hög prisnivån blir och hur mycket som produceras – på lång sikt! Men hur vet vi var Y P finns? Se på t ex arbetsmarknaden! MDS

47 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.47 Penning- och finanspolitik i den klassiska modellen Produktion Prisnivå MDS P0P0 AS (lång) YpYp E MDS' P' E' Anta att vi stimulerar efterfrågan, genom finanspolitik (G↑) eller penningpolitik (M↑). MDS skiftar då utåt. Prisnivån höjs, men produktionen ligger kvar vid Y P ! På lång sikt kan vi alltså inte öka Finlands produktion genom att stimulera efterfrågan! Allt detta leder till är höjda priser.

48 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.48 Från kort till lång sikt Vad händer? Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp Vi börjar i långsiktig jämvikt: MDS 1 korsar AS (lång). Priserna har justerats. Eftersom vi är i långsiktig jämvikt är vi också i kortsiktig jämvikt: AS (kort) skär samma punkt. MDS 1 AS (kort) Anta att staten satsar på vägbyggen; MDS-skift utåt till MDS 2. Produktion och sysselsättning är nu över dess naturliga nivåer (=högkonjunktur, B). Men… MDS 2 A B

49 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.49 Från kort till lång sikt Vad händer? Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp Högkonjunkturen med dess höga efterfrågan gör att priserna höjs (flaskhalsar, arbetare törs kräva högre lön). AS (kort) flyttas upp och vi rör oss utefter MDS 2 till den långsiktiga jämvikten C. MDS 1 AS (kort) MDS 2 A B C

50 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.50 Finanspolitik på lång sikt: Vägbyggen ökade, men Y oförändrat?? Vi ökade G. Vad hände på lång sikt? 1.Priserna steg efter ett tag 2.så det reala penningutbudet (M/P) sjönk 3.vilket höjde räntenivån 4.privata utgifter på konsumtion och investeringar gick därför ner –Resultatet: total undanträngning! –Allt som ändrades var kompositionen av AD: Den offentliga sektorn tar nu en större del av ekonomin än förut.

51 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.51 Var finns då den potentiella produktionen, Y P ? Vi vet nu att den långsiktiga utbudskurvan ligger vertikal vid Y P. Hur mycket Finland på lång sikt lyckas producera är oberoende av hur många sedlar Centralbanken trycker. Men var är Y P ? Vi antar nu att utbudet beror på antalet anställda (och kapital mm). För att förstå det aggregerade utbudet måste vi därför bland annat förstå hur arbetsmarknaden fungerar.

52 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.52 Arbetsmarknaden Sysselsättning, Arbetskraften Reallön LD LD är efterfrågekurvan på arbetskraft. Den visar hur mycket arbetskraft företagen efterfrågar vid resp. reallön. LF LF-kurvan visar att en högre reallön lockar fler att delta i arbetskraften. AJ AJ-kurvan visar hur många arbetare som accepterar att jobba vid resp. reallön. N* N2N2 Jämvikt nås vid N*, där AJ=LD. N 2 – N* är den naturliga arbetslösheten. Utbudspolitik! w*

53 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.53 Varför uppstår arbetslöshet? Tre olika och konkurrerande teorier: 1.”Lönerna är för höga och stela”. (klassikerna) 2.”Efterfrågan i ekonomin är för liten”. (Keynes) 3.”Det tar för lång tid att matcha rätt sökande till rätt jobb”.

54 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.54 w2w2 Anta att facket lyckas få upp reallönen till w 2. Arbetslöshet enligt ”klassikerna”: Varför den uppkommer Antal arbetare Reallön LD LF AJ w* N*N1N1 och AB är ofrivillig A N2N2 Jämvikten sker därför vid A B av vilken BC är frivillig C och ger arbetslösheten AC, Om facket satt lönen över jämviktslönen, kan hela den arbetslöshet som skapas betecknas frivillig (för facket).

55 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.55 w2w2 Arbetslöshet enligt ”klassikerna” : Hur den botas Antal arbetare Reallön LD LF AJ w* N*N1N1 A N2N2 B C Låt marknaden anpassas till jämvikt! Större utbud än efterfrågan kommer på sikt – men hur lång tid tar det? - att sänka lönen från w 2 till w *.

56 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.56 Arbetslöshet enligt Keynes: Varför den uppkommer Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 Antal arbetare Reallön LD w* LF AJ LD Låg efterfrågan i ekonomi sänker efterfrågan på arbetskraft. Hög arbetslöshet eftersom lönen är stel.

57 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.57 Arbetslöshet enligt Keynes: Hur den botas Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 Antal arbetare Reallön LD w* LF AJ LD Statligt ingripande! Ökad efterfråga ökar företagens efterfråga på arbetskraft. Tillbaka i full sysselsättning.

58 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.58 Arbetslöshet pga. matchningsproblem: Hur den botas Förbättra matchningen! –o–omskola arbetslösa (utbildningar hos arbetskraftsbyrån mm) –f–förbättrad arbetsförmedling, ökade flyttbidrag Kan påverka friktions- och strukturell arbetslöshet –G–Gör det mindre gynnsamt att vara arbetslös (sänkt arbetslöshetsersättning, hårdare krav)

59 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.59 Varför är inflation (en allmän stegring av prisnivån) skadligt? 1.”Shoe-leather costs” Vid hög inflation vill vi hålla pengarna på banken så länge som möjligt; 2.”Meny-kostnader” Företag måste trycka nya prislistor mm. 3.Ekonomin misslyckas ibland att anpassa sig direkt Räntorna avspeglar inte fullständigt inflationen. Skatter blir snedvridna 4.Oväntad inflation omfördelar inkomster godtyckligt och skapar osäkerhet

60 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.60 Varför uppkommer inflation? Penningmängden påverkar priset på lång sikt. Produktion Prisnivå AS (lång) YpYp MDS 0 AS (kort) MDS 1 Y1Y1 M/P räntan LL L0L0 r0r0 L1L1 r1r1 1 2 3 Mängden pengar påverkar prisnivån. Förändringen i mängden pengar påverkar förändringen i priser (=inflationen).

61 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.61 Kvantitetsteorin Kvantitetsteorin på ekvationsform brukar benämnas bytesekvationen och säger: M V = P Y –där V = inkomstomloppshastigheten för pengar Om priserna justeras för att bibehålla real inkomst Y vid den potentiella nivån och om omloppshastigheten är konstant så leder en ökning av den nominella penningmängden M till en lika stora ökning i prisnivån P. Men om V inte är konstant eller om P är konstant, så gäller inte detta samband fullt ut.

62 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.62 Hyperinflation Period med mkt hög inflation (>1% per dag) Leder ofta till politiskt kaos och en “flykt från pengar” –Folk håller så lite pengar som möjligt Tyskland 1922-23, Ungern 1945-46, Brasilien sent 1980-tal. Stora budgetunderskott (pga för stora utgifter eller få små skatteintäkter) är ofta grundorsaken till hyperinflation –Ty då ingen vill låna ut till staten på grund av bristande förtroende så måste staten trycka mer pengar för att finansiera kostnaderna.

63 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.63 Ekonomisk tillväxt? Med ekonomisk tillväxt menas den långsiktiga reala BNP- utvecklingen, BNP-trenden, där lutningen på trenden visar tillväxttakten. Men eftersom BNP inte är ett perfekt mått är inte heller tillväxt ett perfekt mått: –Missar (förändringar i) produktion som inte köps och säljs på marknaden, till exempel fritid, hemarbete, miljöförstöring, sociala problem. –Säger ingenting om inkomstfördelningen. Men trots att tillväxt inte nödvändigtvis ger större lycka kan den långsiktiga välfärdsutvecklingen antas vara starkt korrelerad med tillväxten.

64 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.64 Vad bestämmer den långsiktiga levnadsstandarden i ett land? Tänk på Robinson Crusoe: Om han är bra på att fiska, odla grönsaker och tillverka kläder så får han en hög levnadsstandard, annars inte. Intuition: Levnadsstandarden i ett land beror på ekonomins förmåga att producera varor och tjänster, dess produktivitet. –Finländare lever bättre än nigerianer ty finländare är mer produktiva. Japaners levnadsstandard har höjts snabbare än argentinares ty de har höjt sin produktivitet snabbare. –För att öka levnadsstandarden (=ha tillväxt) måste vi öka vår förmåga att producera varor och tjänster.

65 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.65 Solows neoklassiska tillväxtmodell Kapital per person, k Output per person, y (δ +n)k Kapitalet per person ”förfaller” på grund av depriciering (med δ ) och på grund av att befolkningen växer (med n). y y visar output per person. sy sy visar både sparande & investering per person. y* k* I steady-state E är investeringarna precis tillräckliga för att hålla kapital per person konstant, k*. Per capita output är y*, output Y och kapital K växer med n. E

66 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.66 Finns det gränser för tillväxten? På 1800-talet varnade Malthus för tillväxten gränser –men han förstod aldrig den enorma potentialen i teknisk utveckling. Prissystemet anpassningsförmåga – att knappa och efterfrågade resurser blir dyra – ser till att begränsade resurser inte överutnyttjas. Tillväxt kan leda till miljöutsläpp, dålig livskvalité mm. Men ingen tillväxt alls är kanske ännu värre? Hur hög tillväxt vi bör ha är i slutändan inte en positiv utan en normativ fråga.

67 Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi 11.67 Vad jobbar makroekonomer med och var? finansiell ekonomibank, riskhantering arbetsmarknadsekonomiforskningsinstitut samhällsekonomiMinisterier, EU, omvärldsanalytiker, journalist u-landsekonomiSIDA, diplomati