Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?

En presentation över ämnet: "Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?"— Presentationens avskrift:

1

2 Så behandlas MS I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och hur är det att ha barn om man har MS? Vi berättar om vad man kan tänka på för att göra arbetslivet enklare. Och slutligen diskuterar vi resor till främmande länder och hur de kan bli sköna minnen som gör vardagen ljusare.

3 Behandling Symptomlindrande Bromsmediciner
Rehabilitering, fysioterapi, rådgivning Vid behandling av MS används flera olika typer av läkemedel. Dels används läkemedel för att lindra de direkta symptomen. Det kan vara smärtdämpande läkemedel eller läkemedel som dämpar problem med urinblåsan. Det finns även speciella läkemedel som hjälper de MS-patienter som får gångsvårigheter. De så kallade bromsmedicinerna kan hjälpa till att minska antalet skov och deras svårighetsgrad, och därmed bromsa sjukdomens utveckling. De första bromsmedicinerna introducerades i mitten av 1990-talet och de förbättras ständigt och fler alternativ lanseras på marknaden. Även om inte bromsmedicinerna botar sjukdomen i sig kan läkaren och patienten idag diskutera vilket alternativ av behandling som passar bäst och ger bäst effekt. Som patient kan det upplevas jobbigt att bromsmedicinen inte botar sjukdomen, och det kan kanske kännas som medicinen inte hjälper alls. Men bromsmedicinen gör stor nytta, utan den hade med stor sannolikhet antalet skov varit större och skoven hade varit svårare. För MS-patienten finns även andra typer av behandling. Rehabilitering och fysioterapi för att hjälpa till vid funktionsnedsättning och funktionsstörningar, eller olika typer av rådgivning för att diskutera både medicinska och psykologiska problem och frågeställningar. Det här kan du också höra mer om i avsnittet ”Friskvård och träning”.

4 Bromsmediciner Förstahandsalternativ
Interferon beta (Avonex, Betaferon, Rebif) Glatirameracetat (Copaxone) Andra behandlingsmöjligheter Natalizumab (Tysabri) Fingolimod (Gilenya) Mitoxantrone (Novantrone) Det finns idag flera typer av bromsmediciner, som används på lite olika sätt, beroende på sjukdomens utveckling. Här ser vi namnen på de verksamma substanserna och vilka läkemedel som är baserade på respektive substans. Behandlingen med bromsmedicin är långsiktig och det är tänkt att man lever med sin behandling, lite på samma sätt som en person som har diabetes lever med sitt insulin. De flesta MS-läkemedel ges som sprutor eller dropp. Det finns också enstaka läkemedel som tas som tabletter. Att lära sig att själv ta sina sprutor brukar inte vara något större problem. En sjuksköterska eller MS-sjuksköterska kan då undervisa i hur man gör.

5 När påbörjas behandling med bromsmediciner?
Medicinskt motiverat att börja tidigt Motiverad patient biverkningar jämfört med nytta god behandlingsmotivation Att tidigt börja behandla med bromsmediciner har visat sig viktigt. Idag rekommenderar man därför att sätta in behandling med bromsmediciner redan efter ett första skov, om man misstänker MS och det kan visas också med magnetkameraundersökning. Genom en snabbt insatt behandling förbättras möjligheterna jämfört med om behandling sätts in senare. Att vänta med behandling är alltså inte bra eftersom det man förlorar genom att vänta inte heller kan återhämtas senare. Samtidigt krävs det stark motivation för att sätta igång med en troligen livslång behandling. När det första skovet klingat av känner man sig troligen frisk igen, vilket gör att man kan luras att vänta med behandling. Just då kan det vara svårt att föreställa sig ett liv där det ibland kan vara svårt att klara stress, att röra sig och sporta som man alltid gjort eller att bara orka med vardagen. Det finns alltså mycket att fundera på – vilka biverkningar kan jag förvänta mig, jämfört med den nytta som behandling gör? Och är jag verkligen starkt motiverad, så att jag inte slarvar med min behandling eller avbryter den?

6 Effekt och biverkningar av interferon beta
Minskar antalet skov med ca 30% Minskar skovens svårhetsgrad Bromsar utveckling av handikapp Bromsar försämring av minnesfunktion Antikroppar kan minska effekten Lokal reaktion vid stickstället Influensaliknande symtom Nedstämdhet / depression Interferon beta var det första läkemedlet som godkändes för behandling av MS. Det här läkemedlet minskar antalet skov med ungefär 30 procent och det minskar också skovens svårighetsgrad. Tack vare den effekten bromsar interferon beta utvecklingen av handikapp och gör också att försämringen av minnesfunktionen går långsammare. De läkemedel som idag baseras på interferon beta heter Avonex, Betaferon och Rebif. I vissa fall kan interferon beta göra att kroppen skapar neutraliserande antikroppar som minskar eller helt tar bort läkemedlets effekt. Om det inträffar tvingas man alltså välja annat behandling än interferon beta. Läkemedel mot MS ger, precis som de flesta andra läkemedel, vissa biverkningar. För läkemedel baserad på interferon beta är typiska biverkningar en reaktion och irritation vid stickstället. Även symptom som vid influensa förekommer, det vill säga feber, frossa, trötthet och en allmän sjukdomskänsla. Vissa kan också uppleva nedstämdhet eller depression. Biverkningarna uppträder tydligare i början av behandlingen men brukar dämpas när behandlingen kommit igång och kroppen börjar vänja sig vid behandlingen. Men för de flesta är biverkningarna milda och möjliga att hantera.

7 Effekt och biverkningar av Copaxone
Minskar skovens antal Minskar skovens svårighetsgrad Lokal reaktion vid stickstället (injektion varje dag) Obehagskänsla i bröstet Bildar inte neutraliserande antikroppar Alternativ om neutraliserande antikroppar utvecklats på interferon beta Copaxone är ett läkemedel som är baserat på substansen glatirameracetat. Det minskar antalet skov och svårighetsgraden hos skoven. Copaxone ges som injektion en gång om dagen. Som biverkningar kan det ge en lokal irritation vid stickstället och en viss obehagskänsla i bröstet. En fördel med det här läkemedlet är att det inte, till skillnad mot interferon beta, bildar neutraliserande antikroppar som minskar eller tar bort effekten. Det gör att Copaxone ibland också är ett alternativ om ett interferon beta-läkemedel gjort att det bildats antikroppar.

8 Effekt och biverkningar av Gilenya
Första tabletten mot MS Dämpar sjukdomsaktiviteten med cirka 50 % Leukopeni Infektionskänslighet Macula ödem Sänkt puls vid första dosen Gilenya är den första tabletten mot MS. Vanligtvis tar man en tablett om dagen. Gilenya dämpar sjukdomsaktiviteten med ungefär 50 procent och normalt används Gilenya för patienter som inte svarar tillräckligt bra på en behandling med interferon-beta-preparat. Eftersom Gilenya är ett nytt preparat på marknaden följer man läkemedlets biverkningar extra noga. Man vet att läkemedlet minskar antalet vita blodkroppar, så kallad leukopeni, vilket då ger en ökad känslighet mot infektioner. Den som behandlas med Gilenya följs också noga upp med ögonundersökningar eftersom det finns en ökad risk för så kallat macula ödem, där vätska ansamlas i den gula fläcken i näthinnan. Vid den första dosen av Gilenya får man också stanna kvar på kliniken under 6 timmar. Det gör man för att man ska kunna övervaka hjärtfrekvens och blodtryck eftersom pulsen sänks vid den första dosen.

9 Biologiska läkemedel Ny klass protein-läkemedel Måste ges som dropp
Selektiva immunhämmande medel Slutar på -mab (mono-clonal antibody) MS-preparat: Natalizumab (Tysabri) Det finns också nyare typer av biologiska läkemedel. Tekniken med så kallade monoklonala antikroppar forskas det mycket kring och läkemedel som bygger på den här metoden finns mot bland annat cancer, reumatiska sjukdomar och MS. En monoklonal antikropp blir mycket exakt i sin mekanism och binder bara en viss typ av antigener till sig. Antigener är ett kroppsfrämmande ämne som, när det kommer in i kroppen, skapar en reaktion hos immunförsvaret. Genom att antikroppen knyter antigenerna till sig hindras de från att vandra vidare och förorsaka skador. Monoklonal betyder att alla antikroppar är identiska och skapade från samma cell. Tack vare att antikropparna är identiska kan effekten förutses mycket exakt och risken för biverkningar kan begränsas. På bilden ser vi hur en antikropp är uppbyggd, som ett Y, där de båda övre armarna kan knyta antigener till sig. Gemensamt för substanser med monoklonala antikroppar är att deras namn slutar på ”-mab”. Ett MS-läkemedel av den här typen är byggt på natalizumab. Det är en antikropp som hindrar inflammationer att uppstå i det centrala nervsystemet genom att blockera de skadliga cellerna från att angripa myelinet som omsluter nervbanorna. Läkemedlet heter Tysabri.

10 Effekt och biverkningar av Tysabri (natalizumab)
En antikropp som blockerar integriner Förhindrar immuncellers passage genom kärlvägg Ges som dropp 1 gång / månad Kan minska antalet skov med 81% Kan minska risken för funktionsnedsättning med 64% Tydlig minskning av antal nya magnetkameraförändringar Biverkningar i regel milda Viss risk för allvarlig biverkning, svår virus-infektion i hjärnan (PML) Med läkemedlet Tysabri blockeras de skadliga så kallade integrinerna från att komma in i det centrala nervsystemet och angripa myelinet. Tysabri ges som dropp en gång i månaden av en sjuksköterska eller på en vårdavdelning. Tysabri har funnits på marknaden i 5 år och studier visar att Tysabri kan minska antalet skov med 81 procent. Läkemedlet tycks också effektivt eftersom patienter som behandlas med det uppvisar en tydlig minskning av nya förändringar i det centrala nervsystemet vid undersökning med magnetkamera. Den effektiva uppbromsningen av sjukdomsförloppet gör att Tysabri minskar risken för funktionsnedsättningar, enligt studier minskar risken med 64 procent. Biverkningarna för Tysabri är i regel få och milda. Det finns dock en liten risk för en allvarlig biverkning, en svår virusinfektion i hjärnan som kallas PML. Idag finns det metoder att i förväg testa vilka patienter som löper risk att utveckla PML och i de fallen väljer man andra behandlingsformer. Tysbari används i första hand när annan behandling inte räcker till eller kanske ger svåra biverkningar.

11 Sammanfattning av det här avsnittet
Multipel skleros beskrevs i slutet av 1800-talet Hundra år senare kom de första läkemedlen med bromseffekt Inom ett par år kommer flera nya läkemedel eller läkemedelskombinationer att börja användas Innebär en starkt förbättrad situation för personer med MS Multipel skleros beskrevs medicinsk i slutet av 1800-talet och ungefär hundra år senare kom de första läkemedlen som kunde bromsa sjukdomens utveckling. Vi vet idag att det allra bästa är att påbörja sin behandling så tidigt och snabbt som möjligt efter diagnos. Den skada som kanske uppstår genom att vänta med behandlingen kan inte repareras senare. Det finns ett antal olika bromsmediciner, med något olika effekt och egenskaper. Det gör att läkaren tillsammans med patienten oftast kan hitta en behandlingsform som passar så bra som möjligt. Det forskas mycket inom MS. Dels kommer det hela tiden ut nya läkemedel på marknaden, dels undersöks möjligheten med kombinationer av olika läkemedel. Tillsammans gör allt detta att situationen för personer med MS förhoppningsvis kommer att förbättras i framtiden.