Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008

En presentation över ämnet: "Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008"— Presentationens avskrift:

1 Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 – 10 april 2008
Riskbruksprojektet

2 Regeringsuppdrag till FHI
Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 ”Fortbildning om alkohol till primär- vårdens och företagshälsovårdens personal” Projektering/planering Pilotverksamheter med landsting och FHV Nationell ansats statliga medel till landstingen 2007 – Mer heltäckande verksamhet sjukhus 2008 – Tobak och ytterligare delprojekt – propositionen om ny folkhälsopolitik Fortsatt verksamhet Ny verksamhetsform i Östersund Mål 6 mål 11

3 Unika arenor för att nå vuxna - komplement till satsningarna på barn/unga
Vårdcentraler 8 av 10 träffar sin familjeläkare under två år 20 miljoner besök hos läkare och sjuksköterskor per år Mödra- och barnhälsovård Ca blivande/nyblivna föräldrar i MVC och BVC varje år Företagshälsovård Ca 75 % av anställda

4 Riskbruksbegreppet Friskbruk Riskbruk Missbruk Missbruk Riskbruk
Riskbruk är alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadligt men där ett beroende ännu inte utvecklats men där beroende inte föreligger

5

6 Andel storkonsumenter
Förändring 16 – 29 Män 7,8 13, % Kvinnor 4,6 6, % 30 – 49 Män 3,8 6, % Kvinnor 1,3 2, % 50 – 75 Män 3,3 6, % Kvinnor 1,3 5, % Totalt Män 4,7 8, % Kvinnor 2, , % Källa: Sorad

7 Alkohol som medicinsk riskfaktor
Alkohol trea bland de fem främsta riskfaktorerna för ohälsa och för tidig död, Europa Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

8 Alkohol som medicinsk riskfaktor
Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(DALY –Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning.

9 NNT – Number Needed to Treat Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av nytta av åtgärden 167 – Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 1) 20 – Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 2) 8 - Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumeter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer 2) BMJ 1995;310: The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology  Department of Health, GBR

10 Riskbruksprojektet Kostnad i euro för att förebygga ett sjukdomsår eller att förhindra för tidig död 30 000 1 800 1 900 5000 10000 15000 20000 25000 30000 35000 Alkohol- rådgivning Tobaks- avvänjning Genomsnitt av medicinsk behandling

11 NNT för att undvika ett dödsfall på ett år
Antal riskbrukande patienter som måste få enkla råd 300 282 250 200 NNT 150 100 50 Källa: Cuijpers P, Riper H & Lemmens L. The effects on mortality of brief interventions for problem drinking: a meta-analysis. Addiction

12 Alkohol inte en medicinsk fråga som andra
Kunskaperna om alkoholens medicinska skadeverkningar är goda Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Enkla kunskapsbaserade metoder finns men De metoder som finns tillämpas sällan Erfarenheten visar att samtal om alkohol inte kan göras till en enkel medicinsk fråga

13 Allt det där “andra” i patientbesöket
C-Reative Protein Bone density and osteoporosis Hormone replacement Erectile dysfunction Physical activity Hypertension Early ultrasound Domestic violence? Abuse? Pre-hypertensive? Cancer mammae Obesity Depression Anxiety Bipolar disorders Colo-Rectal cancer Blood lipids Alcohol BMI and Waist-Hip Ratio Fibrinogen Vision, glaucoma and hearing Smoking Pap-smear Diabetes Chronic obstructive lung disease MMI Dementia Alzheimer Homocystein Genetic tests? Cardiovascular risk profile Immunisations/ Influensa Pneumonia Stenosis of the Carotid arteries STD prevention Chlamydia Abdominal aorta aneurysm

14 Framgångsfaktorer Fokus på patientens motivation och egna val
Utgå från personalens vilja att göra en skillnad för patienterna Arbeta gemensamt med professionella organisationer/nätverk – ledning av delprojekt Resurser till/nära verksamheterna – gå via befintliga kanaler/strukturer Ta tillvara generationsskiftet i primärvården Nära samarbete med landstingen utifrån lokala initiativ och förutsättningar Samordning med andra levnadsvanor Motiverande samtal och Riskbruksverkstäder

15 Riskbruksprojektets mål
Alkohol ska ha en självklar plats i vardagssjukvården och i det hälsoinriktade arbetet - som motsvarar den betydelse som den har för uppkomsten av olika sjukdomar och skador Det ofödda barnet har rätt till en alkoholfri miljö

16 Rådet för Riskbruksprojektet
Ordförande FHI Vårdens professioner Barnmorskeförbundet Distriktssköterskeföreningen Svensk Förening för Allmänmedicin Svensk Sjuksköterskeförening Vårdförbundet Intresseföreningar Hälsofrämjande sjukhus Föreningen Svensk Företagshälsovård Uppdragsgivare Sveriges Kommuner och Landsting Svenskt Näringsliv

17 Riskbruksprojektet, sammanfattande uppgifter
Stödja professionell och lokal utveckling Nationell arena Samordning Nätverk Utveckla basresurser - ex. utbildare Kunskapsförmedling Inte överta landstingens eller arbetsgivarnas ansvar Hur kan vi stödja BVC och MVC att samarbeta?

18 Metodstöd och verktyg

19 Nationell uppmärksamhetsvecka
Frågan om alkoholvanor och hälsa uppmärksammas under en vecka (tobak fr.o.m. 2009) Väntrumsmaterial Frågeformulär/inventeringar Media, framför all lokala All hälso- och sjukvård

20 Riskbruksprojektet Familjeläkare ST-läkare
Barnmorskor i mödrahälsovård Mottagnings-/distriktssköterskor Barnhälsovård Företagshälsovård/arbetsliv Sjukhus Motiverande Samtal Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Tobak Familjecentraler

21 Riskbruksprojektet Lokala projekt i alla landsting
Stockholm läns landsting Uppsala läns landsting Södermanland läns landsting Östergötland läns landsting Jönköping läns landsting Kronoberg läns landsting Kalmar läns landsting Blekinge läns landsting Region Skåne Landstinget Halland Västra Götalandsregionen Örebro läns landsting Landstinget i Värmland Landstinget Västmanland Landstinget Dalarna Landstinget Gävleborg Landstinget Västernorrland Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Norrbottens läns landsting Gotland Summa Lokala projekt i alla landsting

22 Myt eller verklighet? Undersökning av Läkares, sjuksköterskors och barnmorskors alkohol- konsumtion och attityder till livsstilsrådgivning Svar: Den som dricker mer än sin läkare! Vem dricker för mycket?

23 Personalens egna vanor och attityder
Enkät till läkare, sjuksköterskor och barnmorskor – all vård Egna alkoholvanor, tobaksvanor o. fysisk aktivitet Egna arbetet med olika levnadsvanor Attityder och förhållningssätt Gemensamt med Svenska läkaresällskapet Svensk sjuksköterskeförening Vårdförbundet Barnmorskeförbundet Karolinska institutet (vetenskapligt genomförande) Rapport maj 2009 – modell från tobak (sedan 1969)

24

25

26 Många väljer att blunda
Förekommer det att du inte tar upp alkoholfrågan trots att du tror att patientens symtom kan vara alkoholrelaterade? JA - läkare % - sjuksköterskor 35 %

27 Utvärdering av Riskbrusprojektet
Enkät till (all) personal Attityder och kunskaper bland samtliga läkare och sjusköterskor i primärvård och företagshälsovård - baslinje vintern 2005/ uppföljning vintern 2008/09 Ca enkäter två ggr

28 Resultat treårsuppföljning
Andel som uppger att de har fått utbildning i hantering av riskbruk under sin yrkesverksamma tid

29 Resultat treårsuppföljning
Andel som uppfattar sig mycket eller ganska kunniga beträffande rådgivning till patienter med riskbruk

30 Resultat treårsuppföljning
Andel som alltid eller ofta frågar sina patienter om deras alkoholvanor %

31 Utgångspunkt samtal

32 Resultat treårsuppföljning
Andel barnmorskor som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol, regionuppdelat (2006 och 2009).

33 Resultat treårsuppföljning
Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt formulär vid bedömning av riskbruk av alkohol (2006 och 2009).

34 Resultat treårsuppföljning
Andel allmänläkare och ST-läkare (sammanlagt) som det senaste året har använt AUDIT vid bedömning av riskbruk av alkohol (2009)

35 Resultat treårsuppföljning
Andel allmän- och ST-läkare som under sin yrkesverksamma tid har genomgått utbildning i AUDIT, uppdelat på län (2009)

36 Slutsatser Det är möjligt att implementera alkoholförebyggande insatser i primärvården och företagshälsovården - övrig vård - nationella samlad ansats Totalt ca 12 milj Euro fr % kunskapscentrum % landsting