Cancerrelaterad smärta

En presentation över ämnet: "Cancerrelaterad smärta"— Presentationens avskrift:

1 Cancerrelaterad smärta
Professor Peter Strang Karolinska Institutet SSH och RaH Professor Peter Strang

2 Hur vanligt är smärta vid cancer?
Vid diagnostillfället: 10-40%, ofta lätt smärta Botbar cancer under behandling: Cirka 20-50%, delvis behandlingsrelaterat Ofta lätt- måttlig smärta Spridd cancer under tumörspecifik behandling Cirka 20-70% (beror på cancerform) Ofta måttlig (-- svår) smärta Palliativ vård – döendefasen 70-- >90% är opioidkrävande (morfinpreparat) Måttlig– svår -- mycket svår Professor Peter Strang

3 Hur många kan göras smärtfria?
Även vid de svåraste fallen kan >90% göras smärtfria/nästan smärtfria ”Alltid” i vila Många gånger även vid rörelser Bara cirka 50% får denna hjälp i sjukvården i stort Situationen är likartad i västvärlden Behandlingen misslyckas om man inte beaktar att 80% har två eller flera olika smärttyper Inte ens morfin fungerar alltid – det behövs annat Professor Peter Strang

4 Smärttyper, exempel på problem
”Vanlig” (nociceptiv) smärta: Molvärk – paracetamol, morfinpreparat Rörelseutlöst inflammatorisk smärta: anti-inflammatoriska medel, kortison, strålbehandling, ortopedi kan krävas Buksmärtor: molvärk eller kolik? Kräver olika behandling! Nervsmärtor: svarar ibland inte alls på morfin!! Professor Peter Strang

5 Var finns cancerpatienterna?
Botbar cancer (tidig behandlingsfas) Oftast på specialistkliniken (onkologen, kirurgen, ÖNH, lungkliniken, gyn osv) Spridd cancer (sen behandlingsfas) Ofta onkologklinik Palliativ vård / döendefasen Specialiserad palliativ enhet Kommunens särskilda boenden Ytterst sällan i det egna hemmet med primärvård Professor Peter Strang

6 Professor Peter Strang
Döendefasen Avancerad (palliativ) hemsjukvård (ASIH, SAH, PAH) Cirka 25 enheter inom SLL / > 900 platser i hemmet Dygnet-runt vård Alltid kompetent läkare i teamet Klarar ”allt” i hemmet utom röntgen och kirurgi Palliativ slutenvård (vårdplatser, ”hospice”) Sviktplatser och förutsättning för ASIH När problemen är komplexa och hemmet inte är ett val Fr.a. av psykosociala skäl (anhöriga sviktar) Kommunens särskilda boenden Vid stillsam sjukdom, trots döendefas Äldre patienter Smärtkompetensen ofta bristfällig Professor Peter Strang

7 Professor Peter Strang
Utbildning Läkarutb: Idag mindre än 1 dags katedral undervisning om klinisk smärtbehandling Sjuksköterskeutb: betydligt bättre Fortbildning: ibland för sjuksköterskor, sällan/ aldrig för läkare Redskap finns: Personella resurser på palliativa enheter, smärtenh. Designade smärtbasutbildningar (”Smärtgräns 2000”) Läromedel (Strang: Cancerrelaterad smärta 2003) Professor Peter Strang

8 Tillräckligt med vårdplatser
Döendet kan inte ”planeras” 100% beläggning på en palliativ enhet innebär att vissa köar Normala svängningar förekommer Vintertid 1-2 veckors kö till palliativ vård Cirka 20% hinner dö i kön – på fel vårdnivå På sommaren ibland 4 veckor, eller att enheter överhuvudtaget inte tar nya pat. Pat. blir kvar på högspecialiserade platser Professor Peter Strang

9 Vad kan beställarna göra?
Kräva att rutiner finns och redovisas Finns vårdprogram som revideras årligen? Finns tillgång till smärt/palliativ konsult? Finns plan för smärtfortbildning? Kräva nyckeltal Andel smärtfria/nästan smärtfria (VAS 0-2) Medelsmärta Andel med smärta VAS <4 Hur många i personalen har smärtutbildning? Antal smärtombud på enheten? Professor Peter Strang

10 Smärt/palliativt problem inom SLL
Slutenvårdsplatser finns ofta på geriatriska kliniker med åldersgräns på 65 år Vem skall ta hand om yngre döende cancerpatienter, dvs under 65 år?? Finns det/skall det finnas någon ”motor” som fungerar som palliativt kompetenscentrum inom SLL? Professor Peter Strang