Repetition inför NP i biologi

En presentation över ämnet: "Repetition inför NP i biologi"— Presentationens avskrift:

1 Repetition inför NP i biologi
Lektion 5 Fetter, kolhydrater, matspjälkning, cirkulation och andning

2 Människans ämnesomsättning
Människokroppen behöver bränsle (energi) för att fungera. Energin kommer ursprungligen från solen. Vegetabilisk mat- från växtriket Animalisk mat- från djurriket MAT+SYRE → koldioxid + vatten + energi Koldioxid avgår genom lungorna Vatten avgår genom lungor, hud och njurar

3 Fett Består av glycerolskelett + 3 fettsyror De kallas även lipider.
De är svårlösliga/olösliga i vatten. Fettsyror innehåller lång kedja av C och H. Viktiga funktioner som lipiden har i kroppen: Energiproduktion Bygger upp lipidlager i cellmembraner

4 Mättat och fleromättat fett
Mättade fettsyror = består av kol och väte bundna med enkelbindning. Finns framförallt i mat från djurriket, som smör, grädde, ost, korv och fläsk. Bidrar till hjärtkärlsjukdomar, ex hjärtinfarkt. Fleromättat fett från växtriket finns ibland annat i margarin och matoljor. Även fet fisk innehåller mycket fleromättat fett. Den är nyttigare för blodkärlen än mättat fett.

5 Enkelomättat fett Omättade fettsyror = har en eller fler dubbelbindningar. Finns bland annat i olivolja och rapsolja och anses motverka (åderförkalkning) att det lagras fett i blodkärlen. Fett kan sönderdelas till glycerol och fettsyror. Fett kan lagras i kroppen under huden och runt tarmar och inre organ.

6 Proteiner Proteiner är uppbyggda av små aminosyror
Proteiner i maten sönderdelas i vår mage och tarm till aminosyror De transporteras sedan till cellerna Proteiner finns i framförallt i mat från djurriket, t.ex. kött, fisk, ägg, mjölk och ost. De finns även i sojabönor och ärtor. De används som byggmaterial i cellerna. Proteiner kan också transportera ämnen i kroppen, ex hemoglobin.

7 Kolhydrater Stärkelse, cellulosa och olika sorters socker kallas gemensamt för kolhydrater. Kolhydrater finns i bröd, pasta, potatis, grönsaker och frukt. Kolhydrater innehåller mycket energi. Deras viktigaste funktion i kroppen är energiproduktion. Monosackarid = den enklaste kolhydraten. Den vanligaste formen av kolhydrat är stärkelse.

8 Långsamma och snabba kolhydrater
Långsamma kolhydrater= ex stärkelse, sönderdelas sakta till druvsocker i kroppen. De finns i pasta och potatis. Snabba kolhydrater = som socker, kan snabbt sönderdelas till socker.

9 Matspjälkningskanalen

10 Matspjälkningskanalen

11 Sönderdelning av födan
Börjar redan i munnen Fortsätter i magsäcken Sedan i tolvfingertarmen Därefter i tunntarmen Slutligen tjocktarmen Och utsöndras via ändtarmen

12 1. I munnen Tänderna tuggar sönder maten och den blandas med saliv.
Saliven innehåller enzymet amylas. Amylas bryter ner stärkelse till maltos.

13 2. I magsäcken Maten blandas med magsaft. Denna innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pepsin bryter ner proteiner till aminosyror.

14 3. I tolvfingertarmen Enzymer från bukspottkörteln bryter ner:
Fett → glycerol + fettsyror Proteiner → aminosyror Kolhydrater → druvsocker Gallan från levern finfördelar fettet

15 4. I tunntarmen Amylas bryter ner polysackarider till maltos.
Dipeptidaser bryter ner dipeptider till aminosyror. Suger upp födan, med hjälp av tarmludden. Maten transporteras sedan med blod och lymfa.

16 5 och 6. I tjock- och ändtarmen
Sugs upp vatten Här finns Coli- bakterier som bildar K- vitamin. Avföringen töms slutligen ut via ändtarmen.

17 Sväljrörelse

18 Lever, gallblåsa och bukspottkörteln
Lever, gallblåsa och bukspottkörtel deltar alla i matsmältningsprocessen genom att utsöndra olika tarmsafter som bryter ner molekylerna i födan.

19 Hunger och aptit Aptit

20 Diffusion mellan cellerna och blodet

21 Blodflödet genom hjärtat

22 Lilla respektive stora kretsloppet
Lilla kretsloppet Hjärta – lungor – hjärta Stora kretsloppet Hjärta – kroppens alla organ och vävnader

23 Blodets förlopp

24 Blodets fördelning i systemet

25 Översikt över andningsorganen

26 Inandning Musklerna kontraheras Lungan utvidgas
Alveolerna utvidgas och trycket i alveolerna sjunker Då blir atmosfärstrycker högre än trycket i alveolerna Så luften strömmar in genom luftvägarna

27 Utandning Inadningsmusklerna relaxerar och återgår till sitt viloläge.
Brösthålan minskar i omfång Trycket i lungorna blir mindre Alveolerna minskar i omfång Trycker i alveolerna överstiger atmosfärstrycket och luften strömmar då ut.

28 Alveolerna

29 Schematisk bild av en spirometer

30 Registrering av lungvolymer

31 Tolkning av lungvolymer
Volymen i ett andetag är ca 500ml (TV) Residualvolym är den mängd luft som är fortfarande kvar efter en maximal utandning (RV) Vitalkapacitet = den luftmängd som vi andas ut (VC) Total lungkapacitet = lungornas maximala gasinnehåll (TLC)