med korsningsschema förklarat av Anne Lucero

En presentation över ämnet: "med korsningsschema förklarat av Anne Lucero"— Presentationens avskrift:

1 med korsningsschema förklarat av Anne Lucero
Ärftlighetslära med korsningsschema förklarat av Anne Lucero

2 Del I = 46

3 (finns i äggstockarna i kvinnor) Spermie
I alla celler finns det dubbelt arvsanlag. Halva arvet kommer från mamma. Halva arvet kommer från pappa. Ägg-cell (finns i äggstockarna i kvinnor) Spermie (finns i testiklarna i män)

4 I äggets cellkärna finns hälften av kvinnans DNA
I äggets cellkärna finns hälften av kvinnans DNA. DNAt är noga ihoprullat i 23 st nystan, som kallas kromosomer. Ägg-cell med 23 kromosomer

5 I spermien finns hälften av mannens DNA
I spermien finns hälften av mannens DNA. DNAt är noga ihoprullat i 23 st nystan, som kallas kromosomer. OBS! Spermien är, i sig själv, en cellkärna med svans. Spermie med 23 kromosomer

6 Om en man och en kvinna har oskyddat samlag, kommer spermierna ut från testiklarna, simmar genom mannens penis och vidare in genom kvinnans slida och livmoder tills den kommer till äggledaren. I äggledaren finns ägget och spermien kan simma rakt in i ägget.

7 När spermien har kommit in i ägget, så blandar sig allt DNA
När spermien har kommit in i ägget, så blandar sig allt DNA. 23 kromosomer + 23 kromosomer blir 46 kromosomer. Den första cellen heter Zygot. Den är början på ett nytt litet barn. Spermien tappar svansen när den kommer in i ägget.

8 Snart börjar cellen dela sig och det kommer att utvecklas ett litet barn under 9 månader.

9 Del II ”Min syster ser inte ut som jag, men vi ser båda ut som vår mamma och pappa, fast på olika sätt.”

10 1. Mamman har 46 kromosomer från sina föräldrar
Det är ju svårt att exakt veta vad ett barn ärver för egenskaper från sin mamma och pappa, men man kan räkna på sannolikheten att ärva en egenskap. Så här går det till: 1. Mamman har 46 kromosomer från sina föräldrar 2. Pappan har 46 kromosomer från sina föräldrar 3. Vi börjar med att studera genen för att rulla tungan (R). 4. Vi kallar det för dominant gen, om den alltid syns, oavsett om den finns på alla DNA-kopiorna eller bara på hälften. En dominant gen får en stor bokstav. 6. Vi kallar det för recessiv gen, om den bara syns när den är på alla DNA-kopiorna. En recessiv gen får en liten bokstav. 7. Den recessiva genen får samma bokstav som sin motsatta egenskap, men liten. Kan rulla tungan hade R. Därför får kan inte rulla tungan r.

11 Ungefär hälften av alla ägg kommer att bära denna gen
Pappan har en gen för R. Ungefär hälften av alla spermier kommer att bära denna gen. R Mamman har en gen för R. Ungefär hälften av alla ägg kommer att bära denna gen. r r Pappan har en gen för r. Ungefär hälften av alla spermier kommer att bära denna gen. Mamman har en gen för r. Ungefär hälften av alla ägg kommer att bära denna gen

12 R R R r Här är alla möjliga kombinationer för tungrullning i det blivande barnet. r r R r

13 RR, Rr, Rr = barnet kan rulla tungan Rr = barnet kan inte rulla tungan
Om vi struntar i bilderna och skriver kombinationerna istället, så blir det följande fyra kombinationsmöjligheter i barnet: RR Rr Rr rr Genom att känna till vilken gen som är dominant eller recessiv, så kan vi beräkna sannolikheten för att barnet ska kunna rulla tungan. RR, Rr, Rr = barnet kan rulla tungan Rr = barnet kan inte rulla tungan RR Rr Rr rr Barnet kan  rulla tungan 1 4 1 4 1 4 1 4 Barnet kan INTE rulla tungan

14 Sannolikheten att få ett barn som kan rulla tungan är alltså: dvs. 75%
Genetiker presenterar sådana sannolikhetsberäkningar i ett s. k. Korsningsschema. Mammans gen-varianter R r RR Rr rr Barnens fyra möjliga gen-varianter Pappans gen-varianter Sannolikheten att få ett barn som kan rulla tungan är alltså: dvs. 75% 3 4 Sannolikheten att få ett barn som inte kan rulla tungan är alltså: dvs. 25% 1 4

15 Nu kan du presentera hur man beräknar sannolikheten för att ärva en egenskap i dina artiklar om genetik. Lycka till!