…och vi startar med lite repetition

En presentation över ämnet: "…och vi startar med lite repetition"— Presentationens avskrift:

1 …och vi startar med lite repetition
Stora RäkneDagen! …och vi startar med lite repetition

2 DIFFERENTIERING Att behandla Produkter, Kunder, Leverantörer etc olika
”För oss är alla kunder lika viktiga och lika mycket värda. De ska därför behandlas lika.” ”Alla kunder ska ha högsta möjliga servicegrad.” En vacker tanke kanske men är den rätt....?

3 VOLYMVÄRDESANALYS Utgångspunkt:
En liten del av antalet står för en stor del av omsättningen Exempel: Några få kunder står för en mycket stor del av omsättningen Några få produkter står för huvuddelen av vår totala omsättning. Några få leverantörer står för en stor del av våra inleveranser.

4 Verktyget är ABC-analys
Utdrag från Wikipedia: Paretoprincipen är en empirisk regel enligt vilken 20 procent av orsakerna ofta står för 80 procent av verkan; den kallas ibland även 80/20-regeln. Vilfredo Pareto visade att 20 procent av den italienska befolkningen innehade 80 procent av egendomen och denna observation har av andra senare generaliserats. Inom matematisk statistik är paretoprincipen ett enkelt exempel på en potenslag (power law). Inom kvalitetstekniken har begreppet ytterligare generaliserats och används i så kallade Paretodiagram, där både frekvens och kumulativ frekvens för felorsaker markeras i samma diagram, sorterat från högsta till lägsta. Ett sådant diagram anger alltså hur stor andel av felorsakerna som svarar för en given andel av felen. Det kan således avläsas för en godtycklig andel av felorsakerna och inte bara 20 procent. Ett verktyg för differentiering Att klassa kunder, leverantörer, produkter etc i olika kategorier Grundmodellen: Kategorierna är A, B och C ”Paretos princip: ”80 – 20 – regeln” 20% av kunderna står för 80% av omsättningen Samma förhållande gäller också om vi ser till produkter och leverantörer

5 80 – 20 – regeln, grafiskt

6 Beräkna procen-tuellt värde
ABC-analys, steg 1 Hur gör man? Beräkna procen-tuellt värde Indata Beräkna volym-värde

7 Färdigt???? ABC-analys, steg 2 Sortera utifrån högst volymvärde
Hur man fortsätter Sortera utifrån högst volymvärde Sätt in andel av antalet Ackumulera volymvärdet Sätt in A , B eller C Färdigt????

8 Lämpligt att göra i excel Finns också som .pdf-fil
ABC-analys, uppgift Lämpligt att göra i excel Finns också som .pdf-fil

9 Finns också lite att fundera över på sidan 2 i .pdf-filen
ABC-analys, lösning Finns också lite att fundera över på sidan 2 i .pdf-filen Ett förslag!!! Men först lite annat

10 Vad ska vi ha resultatet till?
Differentiering, segmentering A-produkter => stort värde. Viktigast? -Reducera ledtider -Öka frekvenser -Reducera osäkerheter -Öka omsättningshastigheten C-produkter => lågt värde. Minst viktiga? -Enkla beställningsprinciper -Acceptabel leveransservice till minimal kostnad Vad är viktigast? -ur olika aspekter, XYZ, frekvensanalys ?

11 Frekvensanalys samma exempel som förut men utifrån frekvens

12 ABC-analys för- och nackdelar
Exempel på fördelar: Lättillgänglig, enkel att göra/använda Ger en bra överblick Exempel på nackdelar: Tar inte hänsyn till täckningsbidraget Svårt att se tex komplementprodukter Ger bara det egna företagets perspektiv Ger en ögonblicksbild och tar inte hänsyn till i vilket stadie en produkt befinner sig

13 Produktlivscykeln

14 BCG - matrisen BCG-matrisen kan ni läsa mer om i filen bcg.pdf
Marknadsandel / kapitalbildning Hög Låg Nu kan vi ta och titta på sidan 2 av ABC-uppgiften (abc.pdf) Stjärna Frågetecken Hög Tillväxttakt / kapitalanvändning Mjölkko Byracka Låg BCG-matrisen kan ni läsa mer om i filen bcg.pdf

15 Ett annat sätt att använda resultatet av ABC-analysen
Att bestämma nivån på säkerhetslagret Kanske vill man ha olika nivåer för A, B och C? Bättre lagertillgänglighet för A och inte så mycket för C?

16 Metoder för beräkning av säkerhetslager
Manuellt bedömt Bygger på erfarenhetsmässiga bedömningar Procent av ledtidsförbrukningen En procentuell andel av vad som antas förbrukas under ledtiden Beräknat utifrån kostnadsoptimering Avvägning mellan lagringskostnad och bristkostnad Beräknat utifrån önskad servicenivå Bygger på sannolikheten att artikeln finns på lager när den efterfrågas

17 Servicenivå utifrån två olika definitioner:
Sannolikheten att brist inte ska uppstå under en lagercykel lagercykel = tiden mellan två påfyllningar SERV2 Hur stor andel av efterfrågan som kan levereras direkt från lager

18 Beräkning av SäkerhetsLager Enligt definitionen SERV1
Hänsyn till osäkerhet i efterfrågan Hänsyn till osäkerhet i ledtid

19 Beräkning av SäkerhetsLager Enligt definitionen SERV1
Hänsyn tagen till både osäkerhet i ledtid och osäkerhet i efterfrågan

20 Ett räkneexempel SL=? LT=14 dagar SDD=5 st/dag
k=1,65 (servicenivå 95%) SDLT=3 dagar D=7 200 st/år

21 Vart kommer k ifrån? Det som vi kallar ”säkerhetsfaktorn”

22 Tabellen, som också finns i kompendiet, är skapad i Excel med funktionen NORMSFÖRD
Man kan också använda funktionen NORMSINV för att beräkna säkerhets-faktorn.

23 System för Lagerpåfyllning
Kan baseras på Tid (regelbundna påfyllningar) -Periodbeställningssystem Kan baseras på Kvantitet (lagersaldo) -Beställningspunktsystem Kan baseras på Förbrukning (förväntad framtida förbrukning) -MRP -Täcktidsplanering

24 Periodbeställningssystem

25 Beställningspunktsystem

26 Och nu ett eget räkneexempel på SL o BP filen heter ovning_sl.pdf
Ett räkneexempel BP=? BP=FL+SL FL=LT*D LT=14 dagar D=14400 st/år SL=150 st Och nu ett eget räkneexempel på SL o BP filen heter ovning_sl.pdf

27 Partiformning Det ”klassiska” problemet för totalkostnadsanalys
Många metoder för att lösa detta Några exempel: Wilsonfomeln Silver & Meal Wagner & Whitin Least Unit Cost Lot for Lot

28 Avvägningen mellan Lagringskostnad och Ordersärkostnad
Totalkostnad Lagringskostnad Ordersärkostnad Orderstorlek Optimal orderstorlek

29 Totalkostnad vid partiformning
Q = Orderkvantitet (st) K = Ordersärkostnad (kr/gång) D = Efterfrågan (st/tidsenhet) V = Produktens värde (kr/st) W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

30 Vad är K, ordersärkostnad? några exempel
Vid inköp Orderläggning Leveransbevakning Godsmottagning Ankomstkontroll Inlagring Ankomstrapportering Fakturakontroll Betalning

31 Vad är K, ordersärkostnad? några exempel
Beordring från egen produktion Orderplanering Framtagning av produktionsunderlag Materieluttag ur förråd Framtagning av verktyg Omställning av maskiner, STÄLLKOSTNAD Interna transporter Slutkontroll Inlagring, inrapportering

32 En av flera varianter på Wilson…..
Ekonomisk OrderKvantitet EOK, EOQ, Wilsonformeln, Kvadratrotsformeln...... En av flera varianter på Wilson…..

33 Totalkostnad vid partiformning med hänsyn till ProduktionsTakt
Q = Orderkvantitet (st) K = Ordersärkostnad (kr/gång) D = Efterfrågan (st/tidsenhet) PT = Produktionstakt V = Produktens värde (kr/st) W = Lagringskostnad, lagerränta (%/tidsenhet)

34 Ekonomisk OrderKvantitet med hänsyn till ProduktionsTakt

35 Ett räkneexempel Q=? med eller utan hänsyn till produktionstakt
D=6000 st/år K=1200 kr/gång V=100 kr/st W=25% (årsränta) PT=40000 st/år

36 Silver & Meal En dynamisk Metod
Räknas om vartefter prognoserna uppdateras Lämpar sig för varierande behov/efterfrågan Tar hänsyn till samma kostnader som Wilson Beräknar en periodkostnad (här månad) för att beställa ett antal perioders behov Räknar under antagandet att första periodens behov inte behöver lagras

37 Partiformning Silver & Meal ett exempel

38 Partiformning Silver & Meal ett exempel
Finns även i filen silveromeal.pdf

39 Ett eget räkneexempel Q=
Ett eget räkneexempel Q=? enligt Silver & Meal Sidan 2 i filen silveromeal.pdf