En kort skildring av intrycken från besöket i Schweiz och en preliminär redogörelse för förutsättningarna för att införa Minergie  i Sverige. Minergie.

En presentation över ämnet: "En kort skildring av intrycken från besöket i Schweiz och en preliminär redogörelse för förutsättningarna för att införa Minergie  i Sverige. Minergie."— Presentationens avskrift:

1 En kort skildring av intrycken från besöket i Schweiz och en preliminär redogörelse för förutsättningarna för att införa Minergie  i Sverige. Minergie ® – Något för Sverige?

2 Minergie i korthet Frivillig kvalitetsmärkning sedan 1998 Schweiziskt frivillig kvalitetsmärkning av nybyggnation och renovering. Varumärket Minergie stöds av den Schweiziska staten, de 26 olika kantonerna (plus furstendömet Liechtenstein), samt av kommersiella företag. Föreningen (The Minergie Association) är är icke- vinstdrivande. Inom Minergie finns flera ”produkter” att välja mellan:  Minerigie (1998)  Minergie-P (2002)  Minergie-Eco (2006)  Minergie-P-Eco (2006) Dessutom finns Minergie-märkning av olika byggnadsdelar och komponenter, så som väggar, fönster, dörrar, mm. (märkning av ventilationssystem och värmepumpar tas fram nu)

3 Sedan starten 1998 har Minergie som helthet certifierat 8003 byggnader  Minergie7835  Minergie-P 157  Minerie-Eco 6  Minergie-P-Eco 5 Totalt 7,5 miljoner m 2 Första året certifierades ca 100 byggnader, idag drygt 1000 st/år. Ca 12 % av alla nybyggda bostäder och ca 15 % av alla nybyggda kontorshus certifieras. Certifiering vid renovering är det dock inte alls lika utbrett. Minergie-certifiering är idag så vanligt att Schweiz nybyggnadsstandard snart sannolikt helt kommer att anpassas till Minergie-standarden. Minergie i korthet Många byggnader har certifierats

4 Minergie i korthet Imponerande marknadsföring! I början Otaliga besök hos fastighetsägare, försäkringsbolag, banker och andra intressegrupper för att skapa intresse ”- It’s all about networking, networking and more networking”. Slutligen ingicks avtal med banker och försäkringsbolag om speciella Minergie-fördelar vilket skapade intresse bland fastighetsägare. Idag Hundratals broschyrer om produkterna, information om byggnadskvalitet, inneklimat och energieffektivitet. Synergieffekt mellan media, politiker, fastighetsägare och Minergie-konceptet

5 Minergie i korthet Bra hemsida! (www.minergie.ch)

6 Minergie i korthet Organisationen Minergies huvudkontor ligger i Berne som tillhör den tysktalande delen av Schweiz, övriga två språkregioner av landet har också var sitt regionkontor. I varje kanton finns ett certifieringskontor (27st certification offices). Medlemmar och partners Företag och organisationer kan bli partners (fachpartners) eller medlemmar. De finns då med på Minergies hemsida över företag och organisationer. Att vara fachpartner innebär att man kan förutsätts kunna utföra ett arbete enligt Minergie-konceptet. Hantverkare och konsulter som vill bli partners certifieras (erfarenhet eller kurs). Förutom att synas på Minergies hemsida kan partners och medlemmar närvara vid seminarier och tillställningar som Minergie anordnar. Medlemmar har rösträtt vid stämmor.

7 Minergie i korthet Organisationsschema Styrelse Statens följegrupp Regionalkontor - fransktalande - italiensktalande Företagsledning Teknikagentur - certifieringsställen - byggmoduler Utvecklingsgrupp Revisionsgrupp Strategigrupp

8 Minergie i korthet Finansiering (2006) Partner 1400 kr/år + 1000 kr/år för direktlänk Medlem 8500 kr/år Sponsring Utbildningsmaterial Minergie Association 3 000 000 kr 20 % 4 960 000 kr 33 % 400 000 kr 3 % Energie Schweiz (staten) 5 530 000 kr 37 % Ingenjör Fast.ägare 4670 kr/småhus Ofta 75 - 85 000 kr/större byggnad beroende på storlek och komplexitet Certifierings kontor 1 250 000 kr 20 % Ca 1200 byggnader/år Kantonerna Bidrag Omsättning för Minerige Association: drygt 15 miljoner kr

9 Minergies produkter skiljer sig åt med avseende på energi- och miljökrav. (Viktad energi!) Energigränsvärden räknas fram enligt SIA-standard 380/1. Minergie (98 %) Inga krav på utformning eller material. Bara krav på EP Minergie-P (ca 2 %) Höga krav på energiprestanda. Överensstämmer med passivhusstandarden. Minergie-Eco (0,075 %) Samma energikrav som Minergie men med krav på material och inneklimat Minergie-P-Eco (0,06 %) Samma energikrav som Minergie-P men med krav på material och inneklimat Minergie i korthet Produkterna

10 Minergie utanför Schweiz Grundförutsättningar Stort intresse utomlands! OK att exportera till länder med liknande klimat och ”samhälleliga förutsättningar”. Två sätt att implementera Minergie i Sverige: A. Byggnader certifieras av Minergie i Schweiz (dokumentation sänds till Schweiz) B. Lämplig svensk organisation blir licensieringspartner till Minergie och får då rätt att licensiera byggnader i Sverige (licensieringssamarbete)

11 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete 1 Licensieringspartnern måste kunna visa att: a) Sverige har rätt marknadsförutsättningar för att införa Minergie b) organisationen har förutsättning att genomföra implementeringen m.a.p.:  kapacitet att certifiera många byggnader  kontaktnät  hålla kurser och seminarier  skyddande av varumärket  etc.

12 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete 2Minergie skall förbli Schweiziskt (som ett Schweizerur…) Alla förändringar skall undvikas i möjligaste mån, så som exempelvis:  Energiberäkningar (energiberäkningsprogram utvecklas).  Maxgränser för energiprestanda får ej ändras (vissa klimatfaktorer accepteras)  Viktningsfaktorer för energi Prissättningen måste inte vara den samma som i Schweiz, men godkännas av Minergie CH EnergikällaViktningsfaktor Solvärme0 Biomassa (trä, biogas)0,5 Fjärrvärme*0,6 Fossilbränsle1,0 Elektricitet2,0 * Fjärrvärme baserad på: sopförbränning, spillvärme från industri och reningsverk Elproduktionen i Schweiz baseras till störst del på vattenkraft (58 %) och kärnkraft (38 %).

13 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete 3Minergie är inte statiskt Systemet och riktlinjer förändras då och då. Exempelvis p.g.a. ändring av byggregler etc. Beslut om förändringar som tas i Schweiz måste implementeras i Sverige inom rimlig tid. 4Börja med ”bara” Minergie Förslagsvis inleds en implementering i Sverige med bara Minergie. Därefter (kanske efter 1 år) kan en vidareutveckling ske (Minergie-P) Minergie-Eco och Minergie-modulerna är ännu inte redo för export

14 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete 5Stegvis införande Fas 1: Ett begränsat antal typiska byggnader väljs ut och certifieras av Minergie Schweiz (svensk licensieringspartner involverad och tränas) Fas 2: Byggnader Minergie-certifieras under ett test-år (kan förlängas). Nära kontakt med Minergie Schweiz säkerställer kvalitet Fas 3: Ett ”riktigt” certifieringsförfarande inleds med möjlighet att införa Minergie-P enligt instegsmodellen beskriven ovan.

15 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete 6Kostnader Minergie är en självständig och icke-vinstdrivande organisation. En svensk Minergie-organisation måste bära sina egna kostnader, så som: a) Kostnader för att bygga upp organisationen, skapa PR, kurser, etc b) Kostnader för att certifiera byggnader c) Utlägg för Minergie Schweiz i samband med implementering d) Kostnader till Minergie-Schweiz för vidareutveckling av Minergie* (standarder, verktyg, kurser, informationsmaterial etc.) * Betalas bara då Minergie i Sverige verkligen införts och fungerar

16 Minergie utanför Schweiz Riktlinjer för licensieringssamarbete Kostnader – fortsättning… I det långa loppet ska alltså Minergie helt bäras av certifieringsavgifter och sponsring/bidrag. Under de första åren är detta dock ej troligt. Andelen sponsring avgörs av vilket renommé Minergie kan få i Sverige. Att ge Minergie ett gott rykte är därför av högsta betydelse och den största utmaningen för en lyckad implementering i Sverige.

17 Minergie utanför Schweiz Nästa steg Innan mötet den 12 (eller 19) december 1)CIT kontaktar Joakim Ollén om finansvärldens eventuella intresse för Minergie 2) CIT sammanställer en preliminär rapport och förslag till hur vi går vidare. CIT tar bl.a. fram en lista med förslag till tänkbara ”samarbetspartners” så som banker, försäkringsbolag, myndigheter, köpare, byggentreprenörer. CIT tar även fram förslag till tänkbara svenska ”licensieringspartner” 3)CIT kontaktar Boverket och Energimyndigheten Efter mötet med referensgruppen 4)Informationsmöte med intresserade tänkbara ”samarbetspartner” 5) CIT sammanställer slutrapport Senare: Minerigie-CH besöker Sverige. Träffar intresserade.