Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Användning av materialet
Introduktionen om kost har sammanställts av Vuokko Mäkitalo och Pauliina Tamminen från det Finländska Osteoporosförbundet. Introduktionen uppdaterades och den överensstämmer med det material som har sammanställts av det expertteam som arbetade med ASKO-projektet från Osteoporosförbundet 2012. Personal inom allmän social- och hälsovård kan använda introduktionen i dess befintliga form på SKELETTKURSEN i samarbete med Osteoporosförbundet. All användning av introduktionen måste avtalas i förväg med en företrädare från Osteoporosförbundet. Om en yrkesperson ändrar introduktionen och/eller lägger till information i introduktionen bör en separat bildruta/diabild utan Osteoporosförbundets logotyp skapas.
2
OSTEOPOROS-KURSENS 3:e möte Kosten VÄLKOMMEN
3
DAGENS SPROGRAM och UPPVÄRMNING
4
KOST INNEHÅLL Mångsidig och färgrik kost Kalcium och skelett
Protein och skelett D-vitamin och skelett
5
EN MÅNGSIDIG OCH FÄRGRIK KOST
Måltider 3–5 gånger per dag Ät mycket grönsaker, rotfrukter, bär och frukt: viktiga vitaminer, mineraler och fibrer 5-6 nävar (ca. ett halvt kilo) per dag 5 olika färger per dag Måttligt med energi Tillräckligt med protein Tillräckligt med fiber Högkvalitativa kolhydrater Mjuka fetter Måttligt med salt Tillräckligt med vätska och vatten att dricka mot törst
6
HÄLSOKOST: TALLRIKSMODELLEN
Foto: Statliga kostsamrådsstyrelsen
7
MATENS BETYDELSE FÖR SKELETTET
Är måltiderna mångsidiga och färgglada? Vad fungerar bra med dina måltider eller din måltidsrytm? Känner du ett behov av förändring?
8
KALCIUM OCH SKELETT En central byggsten för benvävnad, som ger benen sin styrka Kalcium behövs också bl.a. för: hjärtats, nervsystemets och musklernas funktion Skelettet är kroppens kalciumförråd: Man bör dagligen få tillräckligt med kalcium i sin kost, så att kroppen inte behöver utnyttja kalciumförråden i skelettet Bild: Shutterstock
9
KALCIUM OCH SKELETT Ett tillräckligt kalciumintag hjälper till att bibehålla benens mineraltäthet Kalciumabsorption regleras av D-vitamin Kalcium absorberas bättre ur kosten när D-vitaminhalten i blodet är tillräcklig Vid åldrande minskar kalciumabsorptionen, varför man rekommenderar kalciumtillskott för personer över 70 år Bild: Shutterstock
10
KALCIUMINTAG Primärt från kosten, vid behov kompletterad med kalciumtillskott Kalcium finns i många livsmedel, rikligt i mejeriprodukter Vid huvudmåltiderna får du kalcium till exempel från fisk eller tofu Grönsaker och frukt har i huvudsak ont om kalcium, med några få undantag. Dessutom kan absorptionen hos kalcium variera från grönsak till grönsak Kalciumkällor är också havre, soja, ris eller växtbaserade drycker, saft och mineralvatten med tillsatt kalcium. Genom innehållsförteckningen över ingredienser kan du få reda på mängden kalcium i varje produkt Även mejeriprodukter med låg laktoshalt och laktosfria mejeriprodukter innehåller kalcium En mjölkfri diet kan dra nytta av kalciumkompletterande drycker och andra preparat, samt kalciumtillskott Bild: Shutterstock
11
EXEMPEL PÅ PORTIONER SOM INNEHÅLLER KALCIUM
200 mg /portion 1,7 dl mjölk/surmjölk eller 1 burk yoghurt /fil/kvarg 1 tjock eller 2-3 tunna skivor ost (20-30 g) Foton: Bones Association Kalcium ca 100 mg /portion 3 dl svarta vinbär (140 g) 1 apelsin (185 g när skalad, 220 g med skal) 1 dl torr krossad soja (40 g) ½ dl mandlar (36 g) OSTEOPOROS : kalciumtillskottets totala rekommenderade mängd mg / dygn
12
PROTEIN OCH SKELETT Byggmaterial för starka ben och muskelstyrka
Bibehåller också kroppens funktioner och motståndskraft Otillräckligt proteinintag är skadligt både för benutvecklingen och för bibehållningen av benmassa Proteinets två effektrutter för att förhindra benskörhet i skelettet: Främjar ben- och muskeltillväxten genom att öka insulinliknande tillväxtfaktorer i blodomloppet Förbättrar omvandlingen av vitamin D till dess aktiva form, vilket möjliggör bättre absorption av kalcium Bild: Shutterstock
13
PROTEININTAG OSTEOPOROS/VUXNA:
Bra proteinkällor inkluderar fisk, kyckling, kött, ägg, mjölkprodukter och vegetabiliska proteinkällor (tex. baljväxter, soja och tofu) och livsmedel framställda av dessa Proteinintag kan kompletteras med fullkorn, nötter och frön. Havre-, ris- eller växtbaserade drycker innehåller dock inte mycket protein (om det inte är tillsatt) Använd olika källor av olika proteiner mångsidigt Se till att varje måltid innehåller någon form av protein Hård träning och åldrande ökar behovet av protein Foton: ClipArt Foto: IOF OSTEOPOROS/VUXNA: Rekommendation för genomsnittligt proteinintag är 1,3 g / kg / dag T.ex. en person som väger 60 kg: 80 g protein / dag T.ex. en person som väger 70 kg: 90 g protein / dag
14
EXEMPEL PÅ PORTIONER SOM INNEHÅLLER PROTEIN
ca 5-10 g /portion 1,7 dl mjölk/surmjölk eller 1 burk yoghurt /fil/kvarg 1 tjock eller 2-3 tunna skivor skiva ost (20-30 g) 1 ägg (50 g) 75 g vita bönor Protein ca g /portion 1 burk kvarg (1,8-2 dl) 60 g broilerstrimlor 70 g pulled havre/ härkis Protein ca 2-3 g / portion 1-2 skivor fullkornsbröd (30 g) 1 skiva pålägg av kött (12-15 g) Foton: Jenni Tuomela, Skelettförbundet
15
PAUS och PAUSGYMNASTIK
16
MITT KALCIUM- OCH PROTEININTAG
Matdagbok över en dag: Hitta livsmedel som innehåller kalcium och protein. Var källorna till kalcium och protein mångsidiga vid dina måltider? Utvärdera om du har fått tillräckligt med kalcium och protein jämfört med rekommendationerna.
17
D-VITAMIN OCH SKELETTET
D-vitamin behövs bland annat för kalciumabsorptionen i tarmen. Förstärker och kontrollerar benvävnadens förnyelse. D-vitamin har också en effekt på bl.a. muskelstyrka och motståndskraft. Det bildas i huden under påverkan av solljus (i Finland endast på sommaren). Vid åldrande försvagas bildandet av vitamin D på huden. Vid åldrande försämras dessutom D-vitaminens övergång i aktiv form i njurarna och absorptionen från tarmen försämras. Foto: IOF
18
Foto: Skelettförbundet
D-VITAMIN INTAG När det gäller osteoporos bör mängden individuellt vitamin D tillskott baseras på den nivå av vitamin D som uppmätts vid blodprov (calcidiol). Enligt den nuvarande behandlingsrekommendationen är den rekommenderade nivån av vitamin D-innehåll nmol / l. De bästa källorna till D-vitamin i kosten är fiskrätter och mjölkprodukter kompletterade med D-vitamin, såsom margarin. Genom att läsa innehållsförteckningen över ingredienser kan du få reda på mängden vitamin D tillskott i varje produkt. Foto: Skelettförbundet
19
MITT EGET MÅL Målet är att bidra till konkreta förändringar eller att stärka min vardagliga befintliga skeletthälsosamma livsstil. Mål för framgång! Ett konkret, litet mål, med vilket jag tar framsteg mot min framtida vision. Goda målkriterier: Så konkreta som möjligt (t.ex. vad och hur ofta) Små och möjliga att uppnå Lämpliga för min egen livssituation och mina resurser Skapade för en viss tidsperiod Du kan utvärdera om du uppnått ditt mål. Foto: Pixabay
20
PACKA MED I RYGGSÄCKEN: SÄKERHET I HEMMET
Kontrollera ditt hem och dess omgivning, såsom trädgården och gångvägar. Hittar du ställen eller situationer där det finns högre risk än normalt att falla? Beskriv genom att skriva ner eller att till exempel göra en planritning eller karta.
21
OCH TILL SIST…
22
Tack så mycket, vi ses! MÅNGSIDIG KOST: Små handlingar och nöjen
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.