för asylsökande och nyanlända

En presentation över ämnet: "för asylsökande och nyanlända"— Presentationens avskrift:

1 för asylsökande och nyanlända
Hälsoinformation för asylsökande och nyanlända Hälsa i Sverige I januari 2017 startade ett nytt projekt Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända. Projektets mål är att stärka den psykiska hälsan i målgruppen. Under hösten 2016 arrangerade Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) en utbildningssatsning för att bidra till en positiv hälsoutveckling för nyanlända och asylsökande nationell. I september 2016 tog Hälso- och sjukvårdsstyrelsen (HSS) ett beslut om att initiera ett projekt för att sprida de av SKL föreslagna kunskapslyftet i hela Västra Götalandsregionen. Detta blev Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända i VGR. Målet är att stärka asylsökande och nyanländas egna resurser till att fungera i samhället och uppmuntra dem till att söka vård på adekvat nivå för sin problematik. Vidare ska personal inom VGR som arbetar med och för målgruppen ha rätt kompetens inom aktuella områden för att möta målgruppens behov. Initiala aktiviteter är kultur- och språkanpassad Hälsoinformation för alla i målgruppen samt Hälsostöd i grupp för de som vill. Fler aktiviteter och utbildningsinsatser planeras under projektets gång. Vilka är vi? Projektgruppen består av personer med svensk sjukvårdslegitimation och hälsokommunikatörer. Hälsokommunikatörerna är personer med annan kulturell och språklig bakgrund än svensk. Vad erbjuder vi? Hälsoinformation, som handlar om hur vården i Sverige är uppbyggd och vilka rättigheter målgruppen har inom vården. Teamledare tillsammans med hälsokommunikatör åker ut till mötesplatser inom VGR där målgruppen befinner sig för att lättare kunna ta del av hälsoinformation. Hälsostöd är en gruppverksamhet där deltagare och hälsokommunikatör för samtal om psykisk och fysisk hälsa. Kursen erbjuds till alla inom målgruppen som önskar delta. Den omfattar 5 träffar om vardera 2 timmar. Monique Danielsson Handläggare, samhällsutveckling och säkerhetsfrågor Telefonnummer Mobil: E-post

2 Dagens agenda Generella principer i svensk hälso- och sjukvård
Landstingets skyldigheter att erbjuda nyanlända vård Hälsoundersökning. Egenvård och rådgivning via 1177 Svensk hälso- och sjukvård Vårdcentraler Sjukhus Övriga tjänster (t.ex. tandvård)

3 Hälso- och sjukvård i Sverige
Hälso- och sjukvård är vård som alla människor i samhället kan använda och har rätt till. I Sverige finns ett system som skyddar individen mot höga kostnader om man behöver träffa läkare, opereras eller vara inlagd på sjukhus. Det är viktigt att veta hur vården fungerar och vart du ska vända dig om du behöver vård. Kommunerna och landstingen eller regionerna ansvarar för vården. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

4 Film om sjuksköterskans roll på svenska
.

5 Film om sjuksköterskans roll på somaliska

6 Film om sjuksköterskans roll på tigrinja

7 Film på sjuksköterskans roll på arabiska

8 Primärvård (dit man vänder sig först inom vården)
Närhälsan Offentlig vård Privata vårdgivare med vårdavtal Privata vårdgivare Vårdcentraler Jourcentraler Vårdcentraler Jourcentraler Vårdcentraler Rehab BMM BVC Rehab BMM BVC Rehab BMM BVC Ungdomsmottagningar Det finns olika sorters mottagningar som kan ingå i offentlig vård, privata vårdgivare med vårdavtal och utan. Vårdgivare med vårdavtal Vårdgivare med vårdavtal finansieras av Västra Götalandsregionen (VGR) och innebär att parterna kommer överens om åtagande, ersättningsfrågor med mera. Samma regler för patientavgifter som gäller i VGR ska tillämpas, om inte annat framgår i vårdavtal. Högkostnadsskydd gäller. Remiss från läkare med vårdavtal jämställs med remiss från övriga läkare anställda i regionen och patientavgift tas ut enligt samma regler. Vårdgivare med samverkansavtal Läkare med ersättning enligt lag (1993:1651) om läkarvårdsersättning och fysioterapeuter med ersättning enligt lag (1993:1652) om ersättning för fysioterapi. Ersättning betalas ut enligt förordning (1994:1121) om läkarvårdsersättning och förordning (1994:1120) om ersättning för fysioterapi. Samma regler för patientavgifter som gäller i VGR ska tillämpas, om inte annat framgår i lag eller förordning eller avtal. Högkostnadsskydd gäller. Remiss från läkare med ersättning enligt lag jämställs med remiss från övriga läkare anställda i VGR och patientavgift tas ut enligt samma regler. Helprivata vårdgivare som inte finansieras av VGR Patienten betalar den avgift som vårdgivaren fastställer. Högkostnadsskydd gäller inte. Remiss från en helprivat vårdgivare innebär att patienten ska betala ordinarie patientavgift vid besöket. Lab/röntgenundersökning är avgiftsfria för patienten. Däremot ska den helprivata vårdgivaren debiteras hela undersökningskostnaden om inte detta regleras i avtal med regionen.

9 Ditt besök på en vårdcentral
Besök din vårdcentral innan du tar kontakt med sjukhus. På vårdcentralen får du först träffa en sjuksköterska. Sjuksköterskor har en akademisk examen. Sekretess/tystnadsplikt. Rätt till tolk. Uteblivet besök debiteras. Ta med dig id-kort, körkort, LMA-kort eller pass. Söker du vård bokar du en tid till den vårdcentral du tillhör. Kräver dina besvär specialistvård, skriver läkaren en remiss till en specialistläkare som oftast finns på sjukhus. All vårdpersonal har tystnadsplikt. Detta innebär att det som du berättar för till exempel en läkare får han inte berätta till någon. Detta enligt sekretesslagen. Har du svårt att förstå eller att tala svenska har du rätt till tolk. Personal på vårdcentralen bokar en tolk inför ditt besök men det är viktigt att du vid din tidsbokning talar om att du behöver en tolk. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

10 Information om din lokala vårdcentral i Skövde
1 1-Namn : Närhälsan Södra Ryd vårdcentral, Skövde Adress : Timmervägen 3 A, , Skövde Telefon: 3 2 2-Namn : Allemanshälsans vårdcentral - Lunden, Skövde Adress : Lundenvägen 4, , Skövde Telefon: 3-Namn : Unicare Vårdcentral Skövde, Skövde Adress : Gustav Adolfs gata 57, , Skövde Telefon: Tid : Måndag – Fredag 08: :00

11 4-Namn : Närhälsan Norrmalm vårdcentral, Skövde
Adress : Ekängsvägen 15, , Skövde Telefon: 5-Namn : Vårdcentralen Centrum, Skövde Adress : Stationsgatan 10, , Skövde Telefon: 4 5 6-Namn : Närhälsan Hentorp vårdcentral, Skövde Adress : Gröna vägen 40 A, , Skövde Telefon: Tid : Måndag – Fredag 08: :00 6

12 Sjuk sena kvällar eller på helgen?
Kontakta i första hand sjukvårdsupplysningen (1177). Eventuellt vård på en jourcentral eller en akutmottagning. Fråga på 1177 om vilken jourcentral du kan vända dig till eller hitta informationen på hemsidan Jourcentral : Sjuk kväll eller helg? Ibland behöver man vård utanför vårdcentralens öppettider. På jourcentralen tar vi hand om dig som behöver hjälp kvällar eller helger med sjukdom och besvär som inte kan vänta till nästa dag. På jourcentralen träffar du sjuksköterska och vid behov läkare som gör en bedömning av ditt hälsoläge. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

13 Namn : Närhälsan Skövde jourcentral, Skövde
Information om din lokala Jourcentral Namn : Närhälsan Skövde jourcentral, Skövde Adress : Ekängsvägen 15, , Skövde, Jourcentralen delar lokaler med Billingens VC och Norrmalms VC på Käpplunda Gärde. Telefon: Tid : Kvällar 17:00-22:00 Helgar 11:00-17:00

14 Antibiotika – varför bör man vara restriktiv?
Många tror att antibiotika gör att man alltid blir frisk snabbare. Ofta stämmer det inte. Antibiotika är inte bra att äta i onödan eftersom det finns en risk att det inte hjälper om du senare skulle bli allvarligt sjuk. Antibiotika är medicin som hjälper mot vissa bakterieinfektioner. Antibiotika hjälper inte mot virus. Därför är det onödigt att ta antibiotika när du har en virusinfektion. Antibiotika behövs när vi är allvarligt sjuka i till exempel lunginflammation eller hjärnhinneinflammation. Det är inte nyttigt att ta antibiotika i onödan. Kroppens normala bakterier påverkas. Du kan få diarré, svampinfektion i underlivet och lättare att drabbas av en ny infektion. Om vi äter antibiotika i onödan kan bakterierna bli motståndskraftiga mot antibiotika. Då hjälper inte antibiotikan vid allvarliga sjukdomar, när vi verkligen behöver den.

15 Egenvårdsråd och vårdinformation finns tillgängligt 24-7 genom 1177 på nätet eller via telefon
Tillgänglig dygnet-runt För rådgivning och information om sökvägar Svenska och engelska Arabiska och somaliska kl Arabiska Somaliska Hemsida Egenvårdsråd och information om svensk hälso- och sjukvård Under “Other Languages” finns egenvårdsråd på flera språk Om 1177 Vårdguiden Vårdguiden är hela Sveriges samlingsplats för information och tjänster inom hälsa och vård. Du kan besöka 1177.se, logga in för personliga e-tjänster och ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. Bakom 1177 Vårdguiden står den svenska sjukvården genom alla landsting och regioner i samverkan. 1177 Vårdguiden på telefon är ett telefonnummer för sjukvårdsrådgivning. Du kan ringa dygnet runt, var du än är i landet. Sjuksköterskorna som svarar bedömer ditt behov av vård, ger dig råd och vägleder till lämplig vårdmottagning när du  behöver det. 1177 Vårdguiden på webben- Besök 1177.se för att få kunskap och hitta tjänster inom hälsa och vård från alla Sveriges landsting och regioner. Du kan läsa om sjukdomar, behandlingar, regler och rättigheter eller ställa en anonym fråga och få ett personligt svar. Här kan du också hitta och jämföra vårdmottagningar och logga in för att kontakta vården. Webbplatsen erbjuder kvalitetssäkrad och användarvänlig information samt tjänster som underlättar den egna och närståendes kontakter med vården. Hur vårdgivare syns på 1177.se På Inera.se finns det information om hur vårdgivare kan synas med en mottagning på 1177.se. Där finns även manualer för hur kontaktuppgifter ska läggas in för att bli sökbara och visas på rätt sätt.  Personliga e-tjänster 1177 Vårdguidens e-tjänster Logga in på 1177.se när du vill kontakta vården, läsa personlig information om din vård, eller göra andra digitala ärenden. Du kan till exempel boka tid, förnya recept och se information om ditt högkostnadsskydd för receptbelagda läkemedel. E-tjänster i tandvården I en del landsting kan du också använda e-tjänster för att boka/avboka eller ändra en tid i tandvården. På Folktandvårdens webbplats finns länkar till tandvårdsklinikerna och e-tjänsterna. 1177 Vårdguiden samarbetar med Folkhälsomyndigheten kring hälsoanalyser För att kunna förutsäga och hantera t.ex en influensaepidemi på bästa sätt behöver sjukvården snabbt få signaler om hur stor spridningen är och hur snabbt smittan sprids. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att övervaka hälsoläget i Sverige. De analyserar data från besök i sjukvården men får även tillgång till avidentifierad information från 1177 Vårdguiden. Genom att komplettera sin övervakning med analyser av samtal till 1177 Vårdguiden och besökta sidor på webbplatsen 1177.se får Folkhälsomyndigheten viktig information om symtom som kan kopplas till epidemin och man kan se var i landet smittan finns.  Analyserna baseras på avidentifierad sökdata och samtalsstatistik  från 1177.se och 1177 Vårdguiden på telefon.  Enskilda individer kan inte identifieras i informationen. Mer information om samarbetet på Folkhälsomyndighetens webbplats.

16

17 Närhälsan Online Närhälsan Online -Nu kan mottagningen komma till dig. Ladda ner appen Närhälsan Online och träffa läkare i mobilen. Vad kan vi hjälpa dig med? Lindriga besvär hos dig eller ditt barn. Till exempel allergi, förkylning, hosta, hudbesvär, magbesvär, huvudvärk, stress eller oro. Vi kan hjälpa dig med sjukintyg för en kortare period, intyg för vård av barn eller inställd resa. Vi förlänger inte pågående sjukskrivningar och skriver inte ut beroendeframkallande läkemedel eller läkemedel för kroniska sjukdomar. Närhälsan Online passar inte vid besvär som kräver regelbunden kontakt med din vårdcentral. Vad kostar besöket? Listad på någon av Närhälsans vårdcentraler: 100 kr. frikort gäller. Listad på en annan vårdcentral i VGR eller i Sverige: 300 kr.  Efter besöket får du en faktura hemskickad. Tänk på att avboka senast 60 minuter innan besökstiden, annars debiteras besöket. Besöket är gratis för barn och ungdomar till och med 19 år och för personer som fyllt 85 år.

18 Landstingen är skyldiga att erbjuda vuxna vård
Subventionerade läkemedel Hjälpmedel Subventionerade sjukresor Vuxna Fri mödravård Subventionerade läkemedel: Staten subventionerar, det vill säga ger ekonomiskt stöd, när du behöver läkemedel och en del andra varor vid vissa sjukdomar. De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade. Det skydd mot höga kostnader som lagen ger kallas i dagligt tal för högkostnadsskyddet. Subventionen beskrivs i Lagen om läkemedelsförmåner. Enligt lagen gäller att: Du får rabatt enligt en så kallad högkostnadstrappa för de flesta läkemedel, p-piller och stomiartiklar. Du betalar inget alls för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering, till exempel stickor för blodsockermätning. Barn under 16 år får ett särskilt skydd mot höga kostnader för vissa livsmedel. Hjälpmedel: Landstingen, regionerna och kommunerna är skyldiga att erbjuda hjälpmedel om du behöver det. Men de bestämmer själva hur de delar upp ansvaret mellan sig och vilka regler och avgifter som ska finnas. Därför varierar det vad du kan få, vad det kostar och vem du ska kontakta för att få ett hjälpmedel. Det kan också skilja sig åt beroende på om det är ett barn eller en vuxen som behöver hjälpmedlet. Hjälpmedel är en del av hälso- och sjukvården och ingår i till exempel habilitering och rehabilitering.  Subventionerade sjukresor: Du kan få ersättning när du reser till en vårdgivare som tillhör eller har kontrakt med Västra Götalandsregionen eller Region Halland. Dock krävs för planerad vård hos privata vårdgivare i  Region Halland att man har remiss/betalningsförbindelse. Du får ersättning för en del av dina resekostnader. En del av kostnaden får du stå för själv beroende på färdsätt, den kallas egenavgift. Sjukresa ersätts normalt mellan folkbokföringsadressen och vårdgivaren. Avgifter och ersättningar för sjukresor är samma för vuxna och barn. En resa till och från läkarvård, sjukvårdande behandling samt behandling utförd av tandläkare eller tandhygienist, räknas som sjukresa. Exempel på sådant som inte är sjukresa: Hälsokontroll Vaccination Mödra- & barnhälsovård Permission Nationella valfriheten utanför Västra Götalandsregionen och Halland Avbokade sjukresor på grund av sjukdom hos patient Kosmetisk behandling av tänder Färdsätt och ersättning-Normalt får du ersättning för det billigaste färdsättet, t ex buss, tåg, spårvagn eller privat bil. Reser du med kollektivtrafik får du själv ansvara för resan och eventuella bokningar av biljetter. Du får ersättning för den del av biljettkostnaden som överstiger egenavgiften. För tåg gäller den billigaste färdklassen och för buss normalpris/kontoladdning. Privat bil-Ersättning för privat bil är 1,50 kr/km. Du får ersättning för den del av kostnaden som överstiger egenavgiften. Detta innebär att de första fyra milen inte ersätts. Exempel på ersättning för sjukresa med privat bil hemmet - vårdgivaren tur/retur. Avstånd enkel resa är 75 km Ersättning 2 x 75 km x 1,50 kr = 225 kr Avgår egenavgift 2 x 60 kr = 120 kr Din ersättning blir då 105 kr. Ronden- Ronden är en särskilt anpassad buss för sjukresor som jämställs med taxi. Ronden går efter en fastställd turlista. Kostnaden för att resa med Ronden motsvarar egenavgiften. Kan du inte ta dig till en rondenhållplats med allmänna kommunikationer eller privat bil kan du få en anslutningstaxi. Mer information om vilka bussar som går var kan du läsa om i Tidtabell Ronden. Det går inte att betala med kontanter på bussarna, endast betalkort eller kontoladdningskort gäller. Skolkort eller fritidsladdning gäller inte. Resa med Ronden och eventuell anslutningstaxi beställs hos Västtrafiks beställningscentral. Taxi/specialfordon- Om ditt hälsotillstånd är sådant att du måste resa med taxi/specialfordon, och inte kan åka Ronden, krävs ett intyg från din vårdgivare som styrker detta. Intyget ska vårdgivaren registrera hos sjukresekontoret så snart som möjligt. Detta intyg krävs även om du har frikort för sjukresa. Kostnaden för att resa med taxi/specialfordon motsvarar egenavgiften. Alla resor med taxi/specialfordon beställs via beställningscentralen. Har du beställt en resa men sedan inte ska åka så måste du avboka den, om resan inte avbokas så uppstår en taxikostnad som du får betala. När du åker taxi/specialfordon måste du vara beredd på att samåka med andra resenärer. Därför går inte alltid resan den kortaste vägen till den plats du skall åka. Du får även vara beredd på att anpassa tiden för din avresa med upp till en timme. Egenavgifter Färdsätt Egenavgift/avgift per enkelresa Ronden, buss, tåg och spårvagn-60 kr Privat bil (oavsett antal passagerare)- 60 kr Taxi/specialfordon, liggande transport (även barn)-150 kr Resenärer med färdtjänsttillstånd 60 kr Ambulans till sjukvård (även för barn)- 150 kr Om du vid ett resetillfälle åker flera färdsätt gäller den lägsta egenavgiften. Så här gör du för att få ersättning Sjukreseersättning ska ansökas på särskild blankett. Du kan också få blanketten hos din vårdgivare. För att få ersättning krävs också att du bifogar besökskvitto/underlag från vårdinrättningen med din ansökan. Ansökan skickas till sjukresekontoret, se adress nedan. Ersättning utbetalas för innevarande år och två år tillbaka i tiden. Ersättning under 30 kronor betalas inte ut. Utbetalning sker via Swedbank, har du en annan bank måste ditt konto vara anmält till Swedbank. Du kan göra detta på eller på ett bankkontor. Om inget konto är anmält kommer pengarna att skickas via ett utbetalningskort. Detta kan medföra att man får betala en avgift för att lösa in utbetalningen. Högkostnadsskydd och frikort Sjukresor omfattas av högkostnadsskydd. Om dina egenavgifter för sjukresor är kr eller mer under en kortare tid än 12 månader, kan du ansöka om frikort. Med frikort slipper du egenavgiften för resterande 12-månadersperiod räknat från din första resa. Frikort utfärdas endast framåt i tiden. Även resekostnader som är mindre än egenavgiften ingår i högkostnadsskyddet. Du måste själv bevaka när du når högkostnadsgränsen och lämna in en ansökan om frikort till ditt sjukresekontor. Barn under 18 år i samma familj kan ansöka om ett gemensamt frikort, dvs deras sammanlagda egenavgifter ligger till grund för frikort. Frikort medför inte rätt att resa med taxi, intyg krävs. Kom ihåg att spara alla besöks-/vårdkvitton och ev biljetter som ska bifogas ansökan. Fäll ihop Resa med Ronden, taxi/specialfordon och Flexlinjerna i Göteborg/Mölndal Här beställer du: Beställningscentralen Flexlinjen Göteborg/Mölndal Vid planerade vårdbesök kan sjukresa beställas upp till 14 dagar före besöket men senast dagen innan, vardagar kl Resor från vårdbesök kan beställas samma dag. Vid akuta vårdbesök kan sjukresa beställas dygnet runt, alla dagar. Vid försening/synpunkter Har ingen transport kommit 10 minuter efter avtalad tid eller om du har synpunkter på din sjukresa ring Detta frågar beställningscentralen när du ringer Vem du är och ditt personnummer samt telefonnummer Om du har färdtjänst Var du vill bli hämtad Var ska du åka och till vilken vårdgivare När ska du vara framme Om du måste ha följeslagare Om du behöver någon särskild hjälp eller har några hjälpmedel Mödrahälsovård- Mödrahälsovården ingår i Barnmorskemottagningen. Den kan heta mödravårdscentral, mvc. Den är till för dig som är gravid. Inom mödrahälsovården arbetar barnmorskor. De hjälper till med hälsovård och kontroller under graviditet, ger råd kring preventivmedel och tar gynekologiska cellprover.  Du kan även få hjälp med test för olika könssjukdomar. Alla kvinnor som väntar barn har rätt till kostnadsfri mödrahälsovård. Abort-Abort betyder att avbryta en graviditet. I Sverige har vi fri abort enligt abortlagen och den som är gravid bestämmer själv om abort. Det finns olika sätt att göra abort. Graviditeten avbryts antingen med hjälp av tabletter eller genom en mindre operation. Alla som gör abort har olika skäl. Det spelar ingen roll vilken orsak som ligger bakom beslutet, alla har lika mycket rätt till abort. Oavsett skäl och oavsett om abortbeslutet känns lätt eller svårt kan det vara bra att få samtalsstöd. Det gäller både dig som är gravid och dig som varit delaktig till graviditeten. En abort gör inte att det blir svårare att bli gravid i framtiden.  När kan du göra abort?En graviditet räknas från senaste mensens första dag, inte från själva befruktningstillfället. Fram till och med den 18:e graviditetsveckan har du rätt att göra abort utan att behöva berätta för någon varför du vill göra det. Efter den 18:e graviditetsveckan måste Socialstyrelsen ge tillstånd för abort. Då måste det finnas särskilda skäl till aborten. Exempel på skäl kan vara att du har problem med alkohol eller droger, mår psykiskt dåligt eller att fostret har någon allvarlig skada eller missbildning. Ålder kan också vara ett särskilt skäl. Vårdpersonalen hjälper dig att söka tillstånd.  Socialstyrelsen får inte ge tillstånd till abort om fostret kan överleva utanför den gravidas kropp. Abort när du är under 18 år Även om du är under 18 år är det du själv som bestämmer om du vill göra abort. Personalen på abortmottagningen har tystnadsplikt och får inte berätta för någon om ditt besök. Men om du är under 18 år brukar personalen föreslå att någon vuxen hemma får veta att du ska göra en abort. Det kan vara bra med någon som kan vara ett stöd både före och efter aborten.  Går det inte att berätta hemma att du ska göra en abort kan du kanske berätta det för någon annan vuxen som du litar på. Det kan vara en släkting eller någon annan närstående, en kurator eller en skolsköterska. Ju närmare 18 år du är ju mindre har de vuxna som ansvarar för dig rätt att få veta om dina kontakter med vården.  Att göra abort ska inte innebära att du försätts i en situation där du kan råka illa ut. Men vissa situationer händer det att vårdpersonalen måste ta kontakt med någon vuxen som ansvarar för dig, exempelvis om du hamnat i en situation där du kan fara illa. De kan också behöva göra en anmälan till Socialtjänsten för att du ska få hjälp. I så fall får du alltid själv veta det först. Tystnadsplikt- Det är viktigt att du känner förtroende för den personal du möter när du vänder dig till vården. Förtroendet är viktigt för att du ska känna dig trygg och våga prata öppet om de besvär eller symtom du har. Därför har alla som arbetar inom hälso- och sjukvården tystnadsplikt. Tystnadsplikt betyder att ingen inom vården får lämna ut uppgifter om dig utan att du har godkänt det. Det gäller till exempel uppgifter om den sjukdom du har, den behandling du får eller om din privata situation Vem får läsa min journal? Bara du själv och de som är delaktiga i din vård har rätt att läsa din journal Barn har också rätt till tystnadsplikt- Du som är vårdnadshavare av barn och unga under 18 år har i regel rätt att ta del av ditt barns vård och veta vad som står i journalen. Men barn och unga som är under 18 år kan ibland ha rätt att själva avgöra om vårdpersonalen får lämna ut uppgifter och till vem. Det betyder att vårdnadshavare eller någon annan närstående inte alltid har rätt att få veta vad barnet berättat för vårdpersonal eller vad som står i journalen. Det finns alltså inte någon särskild åldersgräns för när ett barn får börja att bestämma själv. Barnets rätt att bestämma hänger ihop med barnets ålder och mognad. Om sjukvårdspersonal misstänker att barnet far illa hos sin vårdnadshavare, eller att vårdnadshavaren inte kan skydda barnet, lämnas inte barnets journal ut. För dig som är under 18 och besöker en ungdomsmottagning gäller tystnadsplikten i de allra flesta fall. Personalens sekretess kan brytas om du själv ger ditt tillstånd och om din hälsa är i fara på något sätt Abort och preventivmedelsrådgivning Tystnadsplikt – sjuksköterskor och läkare har tystnadsplikt

19 Landstingen måste erbjuda vård till barn och unga
Barn och unga under 20 år har kostnadsfri hälso- och sjukvård. Alla barn 0-6 år kallas till barnhälsovård bl.a med vaccination och kontroll av barnets utveckling. Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet är kostnadsfria för barn under 18 år. Barn och Unga Barn och unga har fri tandvård t.o.m. 31/12 det år man fyller 24 år. (gäller i VG-regionen)

20 Steg 2 - Hälsoundersökning Steg 3 – Fortsatt kontakt endast vid behov
Kallelse skickas ut med brev när det är tid för hälsoundersökning – viktigt att komma i tid Steg 1 – Motta brev Steg 2 - Hälsoundersökning Steg 3 – Fortsatt kontakt endast vid behov Provtagning och fysisk undersökning Hänvisning till annan vårdgivare – vid behov Hälsosamtal med sjuksköterska Tid och plats Ingen information skickas till Migrations-verket Ta med ID-kort eller LMA-kort Hälsoundersökningen är gratis Du kommer motta en kallelse via post när det är din tur (barn och familjer är prioriterade) Viktigt att komma i tid – annars ingen tolk/inget besök Om du blir sjuk idag, kontakta närmsta vårdcentral Hälsoundersökningen genomförs av sjuksköterskor och omfattar ett hälsosamtal om din medicinska historia och dina behov Provtagning genomförs för att kolla efter smittsamma sjukdomar Remiss till annan vårdgivare för vidare undersökning görs vid behov Du har rätt till tolk om du inte förstår svenska – tolkar har också tystnadsplikt Migrationsverket kommer inte få ta del av resultaten från hälsoundersökningen. Hälsoundersökningen påverkar inte dina möjligheter att få stanna i Sverige. Kostnadsfritt

21 Gynekologisk Cellprovtagning och Mammografi
Cellprovtagning - Cellprovtagning erbjuds alla kvinnor i åldern år, som har uppehållstillstånd.. En kallelseskickas per post. Cellprovtagning görs för att kontrollera för livmoderhalscancer. Cellprovtagningen sker i form av en gynekologisk undersökning där man tar ett prov från livmoderhalsen som skickas för undersökning. Efter ett tag kommer ett svar på provet, oftast med ett brev. Provtagningen är frivillig men ger en möjlighet att upptäcka cancer i ett tidigare stadium. Mammografi - Mammografi erbjuds regelbundet alla kvinnor från år som har fått uppehållstillstånd. Det kommer en kallelse per post. Vid en mammografi undersöks kvinnans bröst genom en röntgenundersökning. Syftet är att i ett tidigt stadium kunna upptäcka eventuell bröstcancer. Svaret på undersökningen skickas hem efter några veckor. Kontrollen är frivilligt. Båda undersökningar är gratis för folkbokförda.

22 Hur kan du vårda dig själv?
Egenvård vid tex förkylningar, magsjuka, feber och småsår. Receptfria läkemedel. Sjukvårdsupplysningen. Vila, dricka vatten och ta febernedsättande läkemedel. God handhygien för att inte smitta resterande familjemedlemmar. Hosta och nys i armvecket. Händer är en stor smittobärare. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

23 Här skriver du in sidfot

24 Här skriver du in sidfot

25 Här skriver du in sidfot

26 Här skriver du in sidfot

27 Här skriver du in sidfot

28 Att beställa tid på Vårdcentralen
Här skriver du in sidfot Att beställa tid på Vårdcentralen

29 Omboka eller avboka din tid

30 Om man vill byta Vårdcentral
Här skriver du in sidfot

31 Sjukhus – för akut vård och behov som kräver specialiserad vård
Om du är allvarligt sjuk eller i behov av akut vård – uppsök akutmottagningen vid närmaste sjukhus Om dina behov inte bedöms som akuta kan du behöva vänta länge på att få hjälp, uppemot 8 timmar Ett sjukhusbesök kostar mer än ett besök på en vårdcentral Om tillståndet är livshotande – ring 112 för ambulans, polis eller brandförsvar Observera att i Sverige är ambulanser avancerade mobila medicinska enheter Akutmottagning: Akutmottagningen är till för vuxna med allvarliga akuta sjukdoms- eller olycksfall. Ring 112 vid nödsituation, när någon är allvarligt sjuk eller svårt skadad och behöver omedelbar hjälp. Om du inte är akut sjuk ska du i första hand kontakta din vårdcentral eller Närakut. Du kan också kontakta 1177 Vårdguiden på eller via telefon: 1177 för rådgivning om vart du ska vända dig. Väntetid på akutmottagningen Alla patienter som kommer in till akutmottagningen prioriteras efter hur svårt sjuka de är. Det går därför inte att säga på förhand hur länge just du kommer att få vänta. Ibland kommer det in mycket svårt sjuka patienter som måste tas om hand omedelbart och då kan din väntetid förlängas.

32 Kostnaderna för vård är reglerade för vuxna och gratis för barn
Kostnader för vård på olika nivåer Barn (under 20 år): gratis Vårdcentralsbesök för vuxna Ny As (vald vårdcentral) : läkare 100 kr kr ssk 50 kr kr (annan vårdcentral): läkare kr ssk 100kr Sjukhusvård (under 20 år) gratis Sjukhusvård för vuxna 100kr/dag kr Ambulans* kr kr vård på plats kr Mödravård gratis Preventivmedelsrådgivning gratis Patientavgifter i Västra Götaland: I Västra Götalandsregionen (VGR) betalar du samma avgifter oavsett om du går till den vård som drivs av VGR eller till en offentligt finansierad vårdgivare, det vill säga en privat vårdgivare som VGR har avtal med. För offentligt finansierad vård inklusive offentlig vård i andra landsting eller regioner får du betala de avgifter som är beslutade i respektive landsting eller region. Vi vill helst att du betalar din patientavgift med betalkort. Om du inte kan betala med kort, kan du betala med faktura eller kontant. Läkarbesök som ingår i Vårdval Vårdcentral Besök på vårdcentral - hela dygnet 100 kr (vald vårdcentral). 300 kr (annan vårdcentral) Läkarbesök på övriga mottagningar Besök hos specialist i allmänmedicin inom regiongemensamma verksamheter/uppdrag- 200 kr Besök hos övriga specialister i allmänmedicin samt övriga specialister- 300 kr Första besöket hos övriga specialistläkare efter remiss från specialist i allmänmedicin eller läkare som ingår i Vårdval Vårdcentral- 100 kr Sjukvårdande behandling som ingår i Vårdval Vårdcentral Besök hos sjuksköterska, psykolog med flera Gäller även provtagning som inte sker samma dag 50 kr (vald vårdcentral) 100 kr (annan vårdcentral) Sjukvårdande behandling vid Vårdval Rehab Besök hos arbetsterapeut, fysioterapeut och logoped- 100 kr Sjukvårdande behandling på övriga mottagningar Besök hos sjuksköterska, arbetsterapeut, fysioterapeut, psykolog med flera. Gäller även provtagning som inte sker samma dag- 100 kr Hembesök  Vid hembesök tillkommer ett hembesökstillägg till samtliga yrkeskategorier. Endast ett hembesökstillägg tas ut för teambesök- 100 kr Ungdomsmottagning  Besök hos kurator 0 kr Besök hos läkare för patienter fyllda 20 år 100 kr Besök för sjukvårdande behandling för patienter fyllda 20 år50 kr Telefonkontakt med läkare  Gäller endast överenskomna och bokade telefonkontakter till en avtalad tid som ersätter ett läkarbesök.  Läkare på vald vårdcentral- 100 kr Övriga läkare- 200/300 kr Distanskontakt – ljud och bild  Läkare 100 kr (vald vårdcentral) 300 kr (annan vårdgivare) Sjuksköterska, fysioterapeut, psykolog m.fl. 50 kr (vald vårdcentral) 100 kr (annan vårdgivare) Akutmottagning länssjukvård  Besök på akutmottagning. Gäller samtliga yrkeskategorier 300 kr Jourcentral - primärvård Vårdval Vårdcentral Kl alla dagar  Läkarbesök och sjukvårdande behandling- 300 kr Övrigt Hälsovård, vaccinationer och intyg - Enligt särskild prislista  Besök/behandling i grupp- 50 kr Avgift per vårddag när du är inskriven på sjukhus- 100 kr Ambulanstransport, enkel resa (även för barn) 150 kr Avslutad vårdinsats på plats utförd av ambulans-personal 300 kr Mammografiscreening- 0 kr Gynekologisk cellprovskontroll- 0 kr Bukaortascreening- 100 kr Barn och ungdomar samt personer fyllda 85 år All sjukvård för barn och ungdomar till och med 19 år är avgiftsfri. Öppen vård är avgiftsfri för personer fyllda 85 år. Avgiftsfri vård Följande besökstyper är avgiftsfria: Besök på barnmorskemottagning (BMM) Besök på barnavårdscentral (BVC) Besök för rådgivning om preventivmedels- och abortfrågor Besök enligt smittskyddslagen Besök för häktade/anhållna och intagna på kriminalvårdsanstalt Besök för den som genomgår grundläggande militär utbildning och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten Besök hos kurator som avser sociala insatser Pengarna tillbaka om du har väntat mer än 30 minuter Om du vid ett planerat besök får vänta mer än 30 minuter efter avtalad tid har du rätt att kräva tillbaka patientavgiften. Du ska ändå få ditt besök. Återbetalning gäller inte för akuta eller oplanerade besök. Återbetalning görs endast vid det aktuella besöket och inte i efterskott. Avgift vid uteblivet besök Återbud ska lämnas senast 24 timmar före avtalad tid. Om du uteblir från ett tidsbeställt besök utan att ha lämnat återbud får du betala den ordinarie avgift som gäller för besöket. Nedsatt avgift för remissbesök gäller inte. För avgiftsfria besök och för besök med en lägre patientavgift än 100 kr får du betala 100 kr. Avgiften får inte räknas in i högkostnadsskydd. Frikort gäller inte som betalning för uteblivet besök. Avgifter när du är inlagd på sjukhus Patientavgiften för den som är inskriven på sjukhus är 100 kronor per dag. Om du uteblir från en planerad åtgärd inom slutenvården utan att ha lämnat återbud får du betala en fast avgift på 300 kronor. Avbokningen måste ske senast 24 timmar innan avtalad tid.  Om en patient avlider betalar dödsboet patientavgiften för vårdtillfället. Viss sluten vård är avgiftsfri. Det gäller till exempel för: Barn och ungdomar t.o.m. 19 år Den som vårdas enligt smittskyddslagen Häktade, anhållna eller intagna på kriminalvårdsanstalt. Den som genomgår grundläggande militär utbildning och kompletterande militär utbildning inom Försvarsmakten. Patienter som har permission och vistas utanför sjukhuset minst 12 timmar mellan kl och Högkostnadsskydd för patientavgifter i sluten vård En patient i sluten vård debiteras patientavgifter på max kr per löpande 30-dagarsperiod. Karensgrundande vård i detta högkostnadsskydd är sluten vård inom regionens område, driven av regionen eller av annan vårdgivare som har avtal med Västra Götalandsregionen. Högkostnadsskyddet i sluten vård omfattar endast invånare bosatta i Västra Götalandsregionen. Skyddet är individuellt och kan inte slås ihop med andra familjemedlemmars patientavgifter. Eftervård och rehabilitering, behandlingshem Patientavgiften för eftervård, rehabilitering och behandlingshem är den samma som avgiften för sluten vård. Det innebär att efter beviljad vård av hemlandstinget, erlägger patienten 100 kronor per dag. Avgiftsbefriade är samma kategorier som när det gäller sluten vård, se ovan. Högkostnadsskyddet gäller inte för eftervård, rehabilitering och behandlingshem * Kostnader för ambulans och akutbesök kan variera beroende på landsting

33 Högkostnadskort 12 månader Frikort Första besök 2018-01-15 2018-10-05
Högkostnadskort gäller från 20 års åldern. Högkostnadsskyddet gäller inte för: • Vaccinationer • Förebyggande vård • Kostnader för uteblivet besök Sedan 2018 har de flesta mottagningar automatisk registrering i datasystemet. Du får inget kort utan det syns i datorn hur mycket du har betalt inom vården och när du har fått frikort! Högkostnadsskydd öppen vård 1150 kr Högkostnadsskyddet inom öppen vård innebär att du inte behöver betala mer än 1 150 kronor i patientavgifter under 12 månader. Du får lägga samman de kostnader du har haft för mottagningsbesök hos offentligt finansierade vårdgivare inom regionen, hos andra landsting och hos privata vårdgivare med avtal. Om du ska betala med faktura registreras din patientavgift vid besöket. När du har betalat sammanlagt kronor kan du få ett frikort utskrivet. Vad täcker högkostnadsskyddet? Högkostnadsskyddet gäller för läkarbesök och när du får sjukvårdande behandling som kan ges av till exempel sjuksköterska, fysioterapeut eller psykolog. Tandvård som ges till hälso- och sjukvårdens patientavgifter räknas också. Högkostnadsskyddet täcker inte allt. Det täcker till exempel inte: Vaccinationer Förebyggande vård, till exempel hälsoundersökning Kostnad för ett uteblivet besök Kostnader för intyg Kostnader för journalkopia Resa med ambulans Frikort Högkostnadsperioden är alltid en löpande 12-månadersperiod. Den utgår från dagens datum och sträcker sig 12 månader bakåt i tiden. Det innebär att betalda patientavgifter som är äldre än 12 månader faller bort. När du har betalat sammanlagt kronor kan du få ett frikort utskrivet. Inom högkostnadsperioden är det inte tillåtet att genom taktiska val flytta fram perioden och därigenom flytta fram frikortets giltighetstid. Vårdgivare anslutna till eFrikort Patientavgifter registreras digitalt och beräkning av högkostnadsperioden görs automatiskt hos vårdgivare som är anslutna till e Frikort. Västra Götalandsregionen använder samma system som elva andra landsting och vi kan därigenom se varandras avgifter. Övriga landsting är Region Halland, Landstinget Dalarna, Landstinget Sörmland, Norrbottens läns landsting, Region Gotland, Region Jämtland Härjedalen, Region Kronoberg, Region Uppsala, Region Västmanland, Region Östergötland, Stockholms läns landsting. Vårdgivare som inte är anslutna till eFrikort Kvitton på betalda patientavgifter måste fortfarande sparas i det gula högkostnadskortet för vårdgivare som inte är anslutna till eFrikort i Västra Götalandsregionen eller i andra landsting. Har du betalat patientavgift hos en privat vårdgivare eller i ett annat landsting som inte är anslutna till systemet ska du se till att kvittot på din patientavgift registreras digitalt vid nästa besök hos en ansluten vårdgivare. Du som patient har fortfarande ett ansvar att hålla reda på hur mycket du har betalat i patientavgifter, men på sikt blir det enklare när fler vårdgivare använder det digitala systemet. Hur får jag mitt frikort? Om dina betalda patientavgifter är registrerade digitalt i eFrikort automatskapas ditt frikort. Vårdgivaren ska skriva ut det till dig eftersom alla vårdgivare inte är anslutna. Det utskrivna frikortet måste uppvisas hos alla vårdgivare som inte är anslutna. Om du har samlat dina kvitton i det gula högkostnadskortet och betalat 1 100 kr uppvisar du det för att få ett frikort utskrivet. Du ska spara det gula högkostnadskortet med kvitton på betalda patientavgifter. Se till att få ditt frikort registrerat vid nästa besök hos en ansluten vårdgivare. Om du förlorar frikortet Om du har fått ett automatskapat frikort är det registrerat i systemet. En ansluten vårdgivare kan skriva ut ett nytt till dig. Om du har fått ett fysiskt frikort från en vårdgivare som inte är ansluten till eFrikort, så ska du visa upp det gula högkostnadskortet med betalda patientavgifter för att få ett nytt frikort. Om ditt fysiska frikort har registrerats i systemet för eFrikort kan en ansluten vårdgivare ge dig ett nytt. Det nya frikortet får samma giltighetstid som det förlorade. Högkostnadsskydd sjukresor 1500 kr För sjukresor måste du betala 1500 kronor per år innan högkostnadsskyddet träder in. Första besök Uppnått maxsumma Frikort till

34 Frikort sjukvård De flesta mottagningar har idag frikortet inlagt i sitt datasystem, E-frikort

35 EU kort Vid behov av sjukdom vid resa inom EU
EU kort Vid behov av sjukdom vid resa inom EU. Beställs från försäkringskassan Om du är utomlands och blir akut sjuk men inte har ditt EU-kort till hands, kan du eller din vårdgivare kontakta oss på telefonnummer +46   524 för att få ett provisoriskt intyg. Vad är EU-kortet? EU-kortet ger dig rätt till sjuk- och tandvård när du är i ett EU/EES-land eller Schweiz. EU-kortet gäller bara för sjuk- och tandvård som inte kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige du får hos vårdgivare som är anslutna till det allmänna sjukvårdssystemet i landet. Med vård som inte kan vänta tills du kommer tillbaka till Sverige menas inte bara akutvård, utan även vård som orsakas av kronisk sjukdom. I sådan vård inkluderas provtagningar och medicinska kontroller. Med EU-kortet betalar du lika mycket för sjuk- och tandvården som de som bor i landet. Därför betalar du själv patientavgiften. I vissa länder måste du först betala hela vårdkostnaden själv och sedan begära ersättning hos landets motsvarighet till Försäkringskassan. I Schweiz och Liechtenstein krävs förutom att du har ett svenskt EU-kort också att du är medborgare i ett EU/EES land eller i Schweiz. EU-kortet ger inte rätt till ersättning för hemresor med till exempel ambulansflyg. Därför är det viktigt att du har en privat reseförsäkring. Inom Norden finns det ett speciellt avtal som i vissa fall täcker extra utgifter för hemresor. Om du blir akut sjuk Om du är utomlands och blir akut sjuk men inte har ditt EU-kort till hands, kan du eller din vårdgivare kontakta oss på telefonnummer +46   524 för att få ett provisoriskt intyg. Du eller din vårdgivare måste uppge ditt svenska personnummer.

36 Patientnämnden Telefon och telefontid: 010-441 20 00, kl. 9. 00-11
Patientnämnden Telefon och telefontid: , kl , med reservation för avvikelser.           Postadress: Patientnämndernas kansli,   Göteborg                                                                                                                     E-post: Tänk på att inte skicka uppgifter om din eller annans hälsa eller personuppgifter via e-post. Blankett för anmälan till Patientnämnden På 1177 Vårdguidens e-tjänster kan du logga in och göra en elektronisk anmälan och läsa information på andra språk: 1177 Vårdguidens e-tjänster Om du inte är nöjd med den vård och service du har fått kan du kontakta chefen på den vårdenhet du varit på. Om du fortfarande inte är nöjd kan du kontakta patientnämnden. Det finns en patientnämnd i varje landsting eller region. Nämnden kan ge dig vägledning, stöd och hjälp. Man kan också nå patientnämnden via 1177.

37 Barnmorskemottagning
Övriga mottagningar Barnavårdscentral Barnmorskemottagning Barnavårdscentral – På Barnavårdscentralen, BVC, får du som är förälder fakta, tips och råd om: Barnets utveckling, Amning, Mat, Sjukdomar. Viktigt och veta att sjuka barn går till VC eller barnakuten ( en del tror att man kan söka akut på BVC med deras barn). Viktigt och hålla reda på barnens hälsobok om man flyttar mycket runt, så att BVC personal lättare kan veta vilka vaccinationer barnet har fått tidigare o hur barnets utveckling har varit. Alla asylsökande barn och barn utan tillstånd har rätt till BVC och skola Barnmorskemottagning – där omhändertas gravida kvinnor, råd om preventivmedel och underlivsbesvär, cellprovtagning Alla asylsökande och personer utan tillstånd har rätt till abort, preventivmedelsrådgivning. . Doula: Kvinna som talar ditt språk och Stöder dig under graviditet, förlossning och eftervård. Läs om doula på Mammaforum webbsida. Ungdomsmottagningen – erbjuds till ungdomar som är 13–25 år - Hit kan ungdomar komma och tala om frågor som rör kroppen, själen och relationer. Där arbetar Gynekolog, Kurator Psykolog, Barnmorska o undersköterska Ungdomsmottagningen

38 Om du mår psykiskt dåligt
Vårdcentralen Psykiatrisk akutmottagning Barn och ungdomspsykiatrisk mottagning Vårdcentralen Boka tid på vårdcentralen. Du kan prata med en sjuksköterska, läkare, psykolog eller kurator. Läkaren på VC bedömer graden av stöd o hjälpen. OBS! Personer som har blivit utsatt för tortyr skall alltid kunna ha möjlighet till vård hos läkare på VC eller hos en specialist via VC. Psykiatrisk akutmottagning Om du blir akut psykiskt sjuk. Den finns vid Östra sjukhuset. Att må dåligt psykiskt drabbar många någon gång i livet, det betyder inte att man är psykisk sjuk. Att möta professionella personal för stöd betyder inte att man kommer bli inlåst eller att det kan minska möjligheten till arbete. Alla barn har rätt till BUP upp till 18 år. BUP på dagtid finns i olika stadsdelar, kväll och helg vänder man sig till Östra sjukhuset.

39 För att motverka att allvarliga sjukdomar sprids, cirka 60 sjukdomar.
Om man drabbas av t.ex. tuberkulos, hiv, klamydia rapporteras det till en speciell läkare, smittskyddsläkare. Smittskyddslagen Smittskyddslagen handlar om dina rättigheter och skyldigheter om du får någon av dessa sjukdomar. Du har rätt till gratis testning, vård och behandling. Smittskyddslagen Lag för att stoppa smittsamma sjukdomar De flesta smittsamma sjukdomar kan vara besvärliga men är inte allvarliga och går över. Men en del smittsamma sjukdomar kan få så allvarliga följder och kan spridas på ett sådant sätt att de anses vara farliga för allmänheten. De regler som finns för att skydda allmänheten och hindra att smittan sprids finns i smittskyddslagen och i smittskyddsförordningen. Bestämmelserna som finns där innebär bland annat att om man har en allmänfarlig sjukdom är man tvungen att låta sig undersökas av läkare. Dessutom måste man följa de anvisningar man får så att smittan inte förs vidare. Beroende på vad det är för smittsam sjukdom som man har finns det olika regler i smittskyddslagen för vad läkaren som gör undersökningen ska göra. Den undersökande läkaren ska anmäla sjukdomen till smittskyddsläkaren och tillsammans med den som blivit smittad försöka ta reda på hur man fått sjukdomen. Ibland är det inte läkaren utan annan hälso- och sjukvårdpersonal som utför smittspårningen, oftast en kurator eller barnmorska. Den läkare som konstaterar att man har en allmänfarlig smittsam sjukdom måste göra en anmälan till smittskyddsläkaren i landstinget eller regionen. Smittskyddsläkaren beslutar om det behövs ytterligare insatser för att spåra smittan så att inte fler blir sjuka. Det är också smittskyddsläkaren som kan ansöka hos förvaltningsrätten om beslut om tvångsåtgärder. En patient kan alltid kontakta smittskyddsläkaren för att klaga på de åtgärder som läkaren rekommenderade vid undersökningen. Folkhälsomyndigheten ska också ha in en rapport om en läkare konstarerar att man har en smittsam sjukdom. Myndighetens uppgift är att arbeta för ett bra smittskydd i Sverige och följa läget så att inte smittsamma sjukdomar sprids. Allmänfarliga sjukdomar Smittskyddslagen omfattar ett 60-tal sjukdomar. Ungefär hälften av dessa kan vara livshotande, orsaka långvarig sjukdom eller svårt lidande. De brukar kategoriseras som allmänfarliga. Alla sjukdomar som omfattas av smittskyddslagen ska den behandlande läkaren anmäla till en särskild läkare som har huvudansvar för smittskyddet i landstinget eller regionen. Den läkaren kallas smittskyddsläkare. Om det är en allmänfarlig sjukdom ska läkaren eller den från vården som har fått uppdraget försöka spåra hur patienten har fått smittan. Den som spårar smittan ska också försöka ta reda på till vilka andra som smittan kan ha blivit överförd till. Här är några exempel på allmänfarliga sjukdomar: salmonella smittsam gulsot, till exempel hepatit A, B och C tuberkulos sexuellt överförbara infektioner som gonorré, klamydia och syfilis hiv. I listan över allmänfarliga sjukdomar kan riksdagen lägga till ytterligare fler om det behövs. Fågelinfluensan är ett exempel på allmänfarliga sjukdomar som lagts till. Vanliga influensor hör däremot inte till de allmänfarliga sjukdomarna. Det finns också smittsamma sjukdomar som måste spåras och anmälas till smittskyddsläkare och Folkhälsomyndigheten fast de inte klassas som allmänfarliga. Vilka de sjukdomarna är står i den så kallade smittskyddsförordningen. Kontroll av smitta Man är skyldig att söka läkare Om man misstänker att man fått en allmänfarlig sjukdom ska man söka vård snarast möjligt. Man kan till exempel ha diarré efter en utlandsresa, vilket kan vara ett tecken på salmonella. Har man haft en oskyddad sexuell kontakt som man uppfattar som riskfylld ska man söka läkare. Det bör man göra fast man inte har besvär som tyder på att man fått en sexuellt överförbar sjukdom. Man kan vara smittad även om man inte har några symtom. Om läkaren bedömer att omständigheterna eller eventuella besvär kan tyda på att man har en allmänfarlig sjukdom är man skyldig att låta sig undersökas och lämna prover. Man är inte skyldig att ta emot en behandling för sjukdomen. Däremot måste man följa läkarens anvisningar för att förhindra att smittan förs vidare, till exempel genom att tala om för sin sexpartner att man är smittad och att använda kondom. Om man medvetet smittar sin partner med till exempel hiv, hepatit B eller syfilis kan man dömas för misshandel. För att smittan ska kunna spåras måste man också berätta för sin läkare eller den person som spårar smittan om varifrån man kan ha fått sjukdomen. Det är också viktigt att berätta vilka andra personer som smittan kan ha förts vidare till. Den eller de personerna informeras sedan av den som gör smittspårningen om att de kan ha fått smittan och att de ska undersöka och testa sig. Man kan i många fall själv kontakta den eller de personer som man kan ha överfört smittan till eller blivit smittad av, till exempel vid klamydia. Då gör man först en överenskommelse med den som smittspårar. En förutsättning är att den som spårar smittan sedan får en bekräftelse på att personen eller personerna har undersökt sig, till exempel genom att få tillgång till provresultaten. Den person som kan ha fått smittan får inte veta vem som kan ha överfört den, om inte den personen själv berättar det. Den vårdpersonal som smittspårar får inte berätta vem som är orsak till smittspårningen. För att kunna följa en smittkedja är det nödvändigt att den som är ansvarig för smittspårningen får tillgång till provresultaten från alla som misstänks vara en del i smittkedjan. Om testerna görs på olika kliniker ska den som lämnat prov få frågan om man vill lämna sitt godkännande till att den som smittspårar får reda på resultatet. Ibland kan risken för att föra smitta vidare innebära att man inte får arbeta. Det gäller till exempel om man hanterar livsmedel i sitt arbete eller jobbar med små barn. Då kan man bli avstängd från sitt arbete, även om man inte känner sig sjuk. Tvångsisolering i vissa fall Även om man har en allmänfarlig sjukdom väljer man själv om man vill ha vård och ta de läkemedel som ordineras. Väljer man att inte följa läkarens anvisningar kan man, efter domstolsbeslut, hållas isolerad med tvång på en infektionsklinik tills man inte längre är smittsam. Det är mycket ovanligt att en tvångsisolering behöver göras och ett sådant beslut kan överklagas. Om man är under tvångsvård har man rätt till en stödperson. Fri sjukvård vid allmänfarlig smittsam sjukdom Om man har eller misstänks ha en allmänfarlig smittsam sjukdom är provtagning och vård kostnadsfria, om man söker offentlig vård eller vård från en privat vårdgivare som har avtal med landstinget eller regionen. Inte heller betalar man för de läkemedel man behöver. Om man inte får arbeta på grund av sjukdomen har man, i stället för sjukpenning, rätt till så kallad smittbärarpenning. Smittbärarpenning motsvarar sjukpenning och sjukpenningtillägg. Man har också rätt till ersättning för rimliga reskostnader i samband med läkarbesök. Om man får andra sjukdomar samtidigt, eller följdsjukdomar, måste man betala patientavgift som vanligt Men du är också skyldig att inte smitta andra medvetet.

40 Tandvård Tandvård Gratis för barn och unga t.o.m. 31 december det år man fyller 24 år. Vuxna får ett litet bidrag från försäkringskassan Om du har en sjukdom eller funktionsnedsättning som påverkar tänderna kan du behöva förebyggande tandvård. Då kan du ha rätt till särskilt tandvårdsbidrag, STB. Vem har rätt till särskilt tandvårdsbidrag?Hur gör jag för att få särskilt tandvårdsbidrag?Texten finns översatt - Other languages Du kan få särskilt tandvårdsbidrag om du till exempel har en sjukdom som ger frätskador på tänderna. För att tandläkaren eller tandhygienisten ska veta att du har rätt till särskilt tandvårdsbidrag ska du visa ett läkarintyg på den sjukdom du har. Det särskilda tandvårdsbidraget är ett komplement till det allmänna tandvårdsbidraget inom tandvården. Om du får särskilt tandvårdsbidrag har du också rätt till allmänt tandvårdsbidrag. Det särskilda tandvårdsbidraget är 600 kronor per halvår och pengarna dras av på summan när du ska betala för ditt tandvårdsbesök. Senast 30 juni respektive 31 december varje år måste det särskilda tandvårdsbidraget användas. Vad kan man få bidrag för? Särskilt tandvårdsbidrag kan man bara få för förebyggande tandvård. Dit räknas en del behandlingar som syftar till att förebygga tandsjukdomar och besvär, till exempel rengöring, fluorbehandling och information om munhygien och kost. För andra behandlingar hos tandvården betalar man som vanligt. Vem har rätt till särskilt tandvårdsbidrag? Särskilt tandvårdsbidrag kan man få om man har cystisk fibros svår KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom tarmsjukdomarna ulcerös kolit, Crohns sjukdom och tarmsvikt frätskador på tänderna och har anorexi, bulimi eller gastroesofageal refluxsjukdom diabetes som är svår att ställa in dialysbehandling nedsatt immunförsvar efter en organtransplantation eller läkemedelsbehandling. Särskilt tandvårdsbidrag kan man också få på grund av muntorrhet som orsakas av långvarig behandling med läkemedel strålbehandling mot huvudet eller halsen Sjögrens syndrom. Hur gör jag för att få särskilt tandvårdsbidrag? Information om det särskilda tandvårdsbidraget och om du har rätt till det kan du få hos din läkare, tandläkare eller tandhygienist. Oftast krävs ett läkarintyg som styrker den sjukdom eller de besvär du har. Ibland behövs inte läkarintyg om det finns dokumenterat i tandvårdsjournalen vilken sjukdom du har. Det är tandläkaren eller tandhygienisten som bestämmer om de har tillräckligt med information för att avgöra om en person har rätt till särskilt tandvårdsbidrag. Läkarintyget får oftast inte vara äldre än tre månader vid första besöket hos tandläkare eller tandhygienist. Ibland måste du förnya ditt läkarintyg beroende på vilken sjukdom du har. Särskilt tandvårdsbidrag gäller hos alla vårdgivare som är anslutna till Försäkringskassan. Om du byter tandläkare eller tandhygienist har du även i fortsättningen rätt till det särskilda tandvårdsbidraget. Mer information finns på Försäkringskassans webbsida. Avgifterna varierar mellan olika tandvårdsmottagningar eftersom prissättningen är fri. Därför kan det löna sig att jämföra priser innan du väljer tandläkare eller tandhygienist. Hur mycket du behöver betala för tandvård beror bland annat på hur gammal du är, vilka undersökningar och behandlingar du behöver och hur dyra de är. Eftersom du, till skillnad från vanlig sjukvård, betalar en större del av kostnaden själv är det bra att ta reda på vad som gäller innan du går till tandläkaren eller tandhygienisten. Du bör alltid fråga vad en undersökning eller behandling kommer att kosta. Du har rätt att få veta vad en behandling kommer att kosta innan den påbörjas. Fri tandvård för barn och ungdomar Barn och ungdomar har rätt till tandvård utan att behöva betala till och med sista december det år de fyller 24 år. Då ingår i stort sett alla undersökningar och behandlingar oavsett om du går till en privat tandläkare eller folktandvården. I några landsting kan en högre åldersgräns för fri tandvård gälla. Ekonomiskt stöd för tandvård Det statliga stödet för tandvård består av två delar och gäller från och med det år du fyller 25. Den ena delen kallas för det allmänna tandvårdsbidraget, ATB, och innebär att du får ett tandvårdsbidrag på 300 eller 600 kronor per år, beroende på hur gammal du är. Dessutom finns ett särskilt tandvårdsbidrag, STB, som du får till förebyggande tandvård om du har en sjukdom som påverkar tänderna. Det behövs oftast ett läkarintyg som visar vilken sjukdom du har och ibland även ett salivprov. Särskilt tandvårdsbidrag är på 600 kronor per halvår. Den andra delen kallas högkostnadsskydd för tandvård och börjar gälla när de så kallade referenspriserna för tandvård överstiger kronor inom loppet av ett år. Du får då avdrag på delar av det som kostar mer än kronor. Tandvård till ett fast pris Abonnemangstandvård fungerar som ett slags försäkring som du tecknar med en tandläkare, oftast i folktandvården. Du betalar en månadsavgift oavsett om du behöver gå till tandläkaren eller inte. Om du sedan behöver en behandling som ingår i avtalet, till exempel en tandlagning, är den redan betald via avgiften. Abonnemangstandvård brukar täcka de vanligaste undersökningarna och behandlingarna. Möjlighet till lägre tandvårdskostnad Ibland kan du få tandvård för samma avgift som vid hälso- sjukvård inom ditt landsting. Om du behöver mycket vård gäller det vanliga högkostnadsskyddet för hälso- och sjukvård, det vill säga att vården kostar högst kronor under ett år. För personer som är 85 år och äldre kostar det inget med sådan tandvård. Det gäller om du har en sjukdom och behöver tandvård som en del av behandlingen. Om du till exempel ska gå igenom en hjärtoperation får du inte ha några infektioner i munhålan. Då behöver du få behandling mot infektionen innan operationen. Du kan också få tandvård för samma avgift som sjukvård om du har stort behov av omvårdnad i det dagliga livet eller omfattas av LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Vid vissa långvariga sjukdomar och funktionsnedsättningar behöver du ofta mer tandvård än andra. Det kan bero på att sjukdomen i sig medför en ökad risk för tandskador eller att du har problem med att sköta din munhygien. Om du har ett läkarintyg på din sjukdom och funktionsnedsättning kan du få tandvård för samma avgift som hälso- och sjukvård. Om man skadar tänderna Om du skadar dig eller får problem med tänderna i samband med ditt arbete kan det räknas som en arbetsskada. Du gör en ansökan om ersättning till Försäkringskassan och skickar med kvitton eller fakturor. Försäkringskassan prövar om skadan räknas som arbetsskada. Om tandproblemen godkänns som arbetsskada kan du få ersättning för de undersökningar, behandlingar och resekostnader du haft till följd av skadan. Även privata olycksfallsförsäkringar kan täcka kostnader för tandskador. Reglerna för vad som ersätts av försäkringen kan skilja sig mellan olika försäkringsbolag. Om man inte har råd med tandvård Om du inte har ekonomisk möjlighet att betala för din tandvård kan det finnas olika lösningar som gör att du ändå får råd. Till exempel kan du få hjälp att ansöka om ett lån eller dela upp kostnaden för att slippa betala allt på en gång. För dem som inte blir hjälpta av vare sig lån, avbetalningsplaner eller mindre dyra behandlingsalternativ kan ibland en kontakt med socialtjänsten i hemkommunen vara en lösning. Högkostnadsskydd för tandvård För att tandvården inte ska kosta för mycket finns ett högkostnadsskydd som innebär att staten står för en del av kostnaderna. Detta högkostnadsskydd skiljer sig från högkostnadsskyddet för sjukvården genom att du måste betala en högre summa själv innan högkostnadsskyddet börjar gälla, och att du därefter bara får hjälp med en del av priset. Ekonomiskt stöd när tandvården blir dyrare Lite förenklat fungerar högkostnadsskyddet så att du betalar hela kostnaden för din tandvård upp till kronor, därefter får du tandvårdsersättning från staten som automatiskt dras av från priset. Tandvårdsersättningen beräknas utifrån ett referenspris som staten fastställer för varje arbete som tandläkaren gör med dina tänder. Ju mer arbete tandläkaren gör, desto större blir det ekonomiska stödet. För arbeten som enligt referenspriserna kostar mer än kronor får du tandvårdsersättning med 50 procent av kostnaderna mellan kronor och kronor 85 procent av kostnaderna som är mer än kronor. Kostnaderna baseras på referenspriset per tandvårdsåtgärd, eller på tandläkarens pris om det är lägre. Om tandläkaren har högre priser än referenspriserna får du som patient själv betala mellanskillnaden mellan tandläkarens pris och referenspriset. För den mellanskillnaden får du inget tandvårdsstöd. Information om hur stor andel som du måste betala och vad staten ersätter bör du få av din tandläkare innan behandlingen startar. Tandvårdskostnad enligt referenspris Vem betalar? Upp till Du betalar hela kostnaden. Mellan och Du betalar 50% - Försäkringskassan betalar 50%. Över Du betalar 15% - Försäkringskassan betalar 85%. Perioden för när kostnaderna räknas samman är tolv månader, sedan börjar du om. Hinner du inte bli färdigbehandlad inom en tolvmånadersperiod får du börja om med en ny period och betala från början. Du får själv ha koll på slutdatumet. Du kan välja att avsluta och starta en ny period tidigare än efter tolv månader. Det kan löna sig om du till exempel redan har påbörjat en period men sedan behöver behandling som kommer att pågå under en längre tid och som kommer att kosta mycket. Du kan inte ändra startdatum i efterhand. Tandvårdsmottagningen får uppgifter via Försäkringskassan om hur mycket av den tandvård som du har fått som kan räknas in i högkostnadsskyddet. Om du byter mottagning kan den nya mottagningen se var i högkostnadsskyddet du befinner dig. Tandvårdvårdsåtgärderna på den nya mottagningen räknas ihop med det som gjorts på den förra mottagningen under samma ersättningsperiod. Du kan använda sig av högkostnadsskyddet från och med den första januari det år du fyller 24. Ju mer tandvård, desto större ekonomiskt stöd Här följer två räkneexempel för att visa hur högkostnadsskyddet påverkar hur mycket du slutligen ska betala. I exemplen är tandläkarens arvode lika med referenspriset. Om tandläkaren har högre priser än referenspriserna får du själv betala mellanskillnaden. Exempel 1: Du får undersökningar och behandlingar för kronor. Först betalar du kronor själv. Sedan betalar du 50 % av det som kostar mellan och , 50 % av = Du ska alltså totalt betala = Med hjälp av högkostnadsskyddet får du betala istället för kronor. Exempel 2: Du får undersökningar och behandlingar för kronor. Först betalar du själv. Sedan betalar du 50 % av det som kostar mellan och , 50 % av = Sedan betalar du 15 % av det som kostar mer än , 15 % av = Du ska alltså betala totalt = Med hjälp av högkostnadsskyddet får du betala istället för kronor. Allt ingår inte Det finns regler för vilka undersökningar, behandlingar och material som täcks av högkostnadsskyddet. Väljer du en behandling som inte alls ingår i högkostnadsskyddet får du betala hela priset själv. Ibland ger delar av behandlingen rätt till ekonomiskt stöd. Tandläkaren eller tandhygienisten är skyldig att informera om vad som ingår. Vilka undersökningar och behandlingar ingår? Munnen är indelad i fyra delar. Del ett är höger del av överkäken, del två är vänster del av överkäken, del tre är vänster del av underkäken och del fyra är höger del av underkäken. Tänderna i varje del numreras framifrån från 1 till 8.  Varje tand har ett unikt nummer utifrån den del den finns i, exempelvis har tänderna i del 3 nummer 31, 32, 33, 34 och så vidare. Alla undersökningar och de flesta behandlingar ger rätt till ekonomiskt stöd. Däremot får du inget tandvårdsstöd för så kallad kosmetisk behandling som enbart görs för att förbättra utseendet på tänderna. Du har alltid rätt att få behandling om du har ont eller en sjukdom och i stort sett all behandling av värk och sjukdom ingår i tandvårdsstödet. Om du till exempel behöver laga ett hål ingår det oavsett var i munnen det är. I en visdomstand ingår inte rotfyllning såvida den inte behövs för att bära en protetisk konstruktion. Avtagbara proteser ingår alltid i högkostnadsskyddet. Kronor ersätts inom högkostnadsskyddet för samtliga tänder utom visdomständerna om tanden har en omfattande skada. När det gäller så kallade bryggor och implantat finns det många detaljerade regler som styr vilka tänder som kan räknas in i högkostnadsskyddet och vilka typer av material som ingår. Därför är det bäst att fråga tandläkaren vad som gäller. En undersökning eller behandling består oftast av flera olika delar. Om du till exempel behöver dra ut en tand ingår förutom själva utdragningen även bedövning, blodstillning och eventuella stygn som behöver sys. Även kontroll och efterbehandling, till exempel att ta bort stygnen, ingår. Om du behöver bedövning ingår det alltid oavsett vilken behandling du ska göra.

41 2+2+2+2 och tandtråd Borsta tänderna 2 gånger per dag, i 2 minuter,
med 2 centimeters tandkräm, vänta därefter i minst 2 timmar innan du äter något så tänderna får ”vila”. Gå till tandläkare regelbundet! ✓ Bättre tandhälsa ✓ Lättare att upptäcka problem ✓ Billigare

42 Erbjuder receptfria läkemedel och andra varor
Apotek Erbjuder receptfria läkemedel och andra varor Läkemedel som förskrivits av läkare kan hämtas ut: ---Insulin är kostnadsfri Läkemedel på recept som ingår i läkemedelsförmånen är subventionerade för vuxna och kostnadsfria för barn Receptfria läkemedel Fullpris T.ex. nässpray, huvudvärkstabletter 12 månader Första betald Uppnaått maxsumma Frikort Staten subventionerar, det vill säga ger ekonomiskt stöd, när du behöver läkemedel och en del andra varor vid vissa sjukdomar. De flesta läkemedel som skrivs ut på recept är subventionerade. Det skydd mot höga kostnader som lagen ger kallas i dagligt tal för högkostnadsskyddet. Subventionen beskrivs i Lagen om läkemedelsförmåner. Enligt lagen gäller att: Du får rabatt enligt en så kallad högkostnadstrappa för de flesta läkemedel, p-piller och stomiartiklar. Du betalar inget alls för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering, till exempel stickor för blodsockermätning. Barn under 16 år får ett särskilt skydd mot höga kostnader för vissa livsmedel. Beslut om pris och subvention Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket, TLV är den myndighet som beslutar om pris och subvention. När TLV ska fatta beslut om subvention tittar de på om läkemedlet ger en nytta som motsvarar kostnaden att subventionera det. Nyttan kan till exempel vara bättre hälsa och ökad livslängd. TLV bedömer också om användning av läkemedlet kan minska samhällets kostnader, till exempel för operationer, sjukskrivningar eller äldreomsorg. Läkemedelsföretagen kan själva välja att sälja ett läkemedel utanför högkostnadsskyddet. Då är prissättningen fri, det vill säga läkemedelsföretagen bestämmer själva priset. För läkemedel som inte ingår i högkostnadsskyddet får du själv betala hela kostnaden. En del läkemedel kan ha en begränsad subvention. Det innebär att läkemedlet är subventionerat bara för en viss patientgrupp eller för att behandla en viss sjukdom. TLV och FASS har webbplatser där man kan se om ett läkemedel är subventionerat eller inte. Utbyte av läkemedel på apotek Ibland finns flera likvärdiga alternativ till ett läkemedel. De kallas generiska läkemedel. De innehåller lika mycket av samma verksamma ämne eller ämnen och har likvärdig effekt. Men de kan se olika ut och innehålla olika tillsatser, till exempel färgämnen. De kan komma från olika läkemedelsföretag och ha olika pris. Likvärdiga läkemedel kan bytas ut mot varandra på apoteken. Det är Läkemedelsverket som bestämmer vilket läkemedel som får bytas ut mot ett annat. När ett läkemedel ingår i högkostnadsskyddet och är utbytbart måste apoteken erbjuda det likvärdiga läkemedel som har lägst pris, oavsett vad läkaren har skrivit på receptet. Du behöver inte välja det billigaste läkemedlet om du inte vill. Du kan välja det dyrare alternativet, som står på receptet, men då får du själv betala mellanskillnaden, och den räknas inte med i högkostnadsskyddet. Du kan välja ett annat utbytbart läkemedel som inte är det billigaste och som inte står på receptet, men då får du betala hela kostnaden själv. Den kostnaden räknas inte heller med i högkostnadsskyddet. Det kan finnas särskilda skäl till att läkemedel inte ska bytas ut, till exempel att du är allergisk mot något färgämne eller att du har svårt att öppna en viss förpackning. Den som skriver ut receptet kan markera på receptet att läkemedlet inte får bytas ut och då gäller högkostnadsskyddet fullt ut. Periodens vara TLV beslutar vilka priser som ska gälla efter att läkemedelsföretagen ansökt om en prisändring. Priset på ett läkemedel kan, efter en ansökan, ändras varje månad. När det gäller generiska läkemedel kallas det alternativ som får lägst pris för periodens vara. TLV informerar apoteken om vilket alternativ som är periodens vara och som de ska byta till. TLV beslutar också om två reservalternativ att byta till om periodens vara tar slut. Det kan alltså variera från månad till månad vilket alternativ som apoteken erbjuder. Avsikten med periodens vara är att de skattemedel som är avsatta för subvention av läkemedel ska räcka till så mycket och så många som möjligt. Periodens vara är densamma på alla apotek. Men ibland kan det hända att ett apotek har köpt in mer av periodens vara än vad de sålt under en månad. Apoteket får då sälja den en tid under följande månad. Det innebär att du kan bli erbjuden förra månadens vara på ett apotek och innevarande månads vara på ett annat. Dessa två varor kan ha olika pris. Högkostnadsskydd Högkostnadsskyddet innebär att du betalar högst kronor under en period på ett år räknat från det första köpet. Detta år kallas en högkostnadsperiod. Högkostnadsskyddet gäller för läkemedel som du får på recept och som TLV har bestämt ska vara subventionerade. Det gäller även för förbrukningsartiklar som du får på ett så kallat hjälpmedelskort. När det gäller de flesta läkemedel betalar du en så kallad egenavgift varje gång du hämtar ut på recept tills du kommit upp till kronor. Detsamma gäller förbrukningsartiklar som behövs vid stomi. Stomiartiklar är kostnadsfria i vissa landsting. Vissa läkemedel är gratis För en del läkemedel betalar du ingen egenavgift. Du betalar ingenting för insulin om du har insulinbehandlad diabetes. När det gäller sjukdomar som lyder under smittskyddslagen betalar landstinget hela kostnaden för läkemedel som minskar smittsamheten, till exempel virushämmande läkemedel mot hiv. Läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet är kostnadsfria för barn under 18 år. Preventivmedel som ingår i högkostnadsskyddet är kostnadsfria för personer som inte har fyllt 21 år vid inköpstillfället. Du betalar inget för förbrukningsartiklar som behövs för att tillföra kroppen läkemedel och för att själv kontrollera din medicinering. Exempel på sådana förbrukningsartiklar är sprutor och stickor för blodsockermätning. Så här mycket betalar du enligt högkostnadstrappan När du påbörjar en högkostnadsperiod på ett år betalar du hela kostnaden för läkemedel och stomiartiklar själv tills du sammanlagt har betalat kronor. Sedan minskar egenavgiften stegvis enligt den så kallade högkostnadstrappan. Vid varje nytt inköp startar du från den kostnad du hade uppnått vid förra köpet och klättrar vidare uppåt i trappan. Så här fungerar högkostnadstrappan: Du betalar fullt pris för läkemedel som ingår i högkostnadsskyddet upp till kronor. Därefter träder rabattsystemet in. När läkemedelskostnaden är mellan kronor och kronor betalar du 50 procent, tills du har betalat kronor. När läkemedelskostnaden är mellan kronor och kronor betalar du 25 procent, tills du har betalat 2 143 kronor. När läkemedelskostnaden är mellan kronor och 5 645 kronor betalar du 10 procent, tills du har betalat kronor. När du har betalat kronor behöver du inte betala mer under resten av högkostnadsperioden. En förutsättning för att detta ska gälla är att de läkemedel du hämtar ut ingår i högkostnadsskyddet. När högkostnadsperioden tar slut börjar du om med en ny period vid nästa inköp, oavsett var du befinner dig i högkostnadstrappan. Särskilda livsmedel till barn Även livsmedel till barn som är under 16 år och har vissa sjukdomar, till exempel glutenintolerans, är subventionerade. Livsmedlen skrivs ut på en så kallad livsmedelsanvisning och du får hämta ut för högst 90 dagar åt gången. Du betalar en egenavgift på 120 kronor varje gång, men denna avgift räknas inte med i högkostnadsskyddet. Hur mycket får jag köpa åt gången? Du kan inte köpa hur mycket som helst inom högkostnadsskyddet. Den mängd som läkaren har skrivit på receptet är den mängd som du får köpa inom högkostnadsskyddet. Du får dock aldrig köpa mer än för 90 dagars förbrukning, det vill säga ungefär tre månader. Preventivmedel, till exempel p-piller och p-sprutor, är undantagna från denna tremånadersregel. Om du har två recept på samma läkemedel får du bara använda det ena. Det gäller även om den totala mängden på recepten är för mindre än 90 dagars förbrukning. Ibland gäller recept för flera gånger. Om du har köpt på receptet kan du använda det igen först när det har gått två tredjedelar av den tid som läkemedlet beräknas räcka. Till exempel om du har köpt läkemedel för tre månaders förbrukning måste det alltså ha gått två månader innan du får använda receptet igen. Om du vill köpa med tätare intervall får du betala hela kostnaden, det vill säga då gäller inte högkostnadsskyddet. Du kan köpa läkemedel inom högkostnadsskyddet för längre tid än tre månader om du har särskilda skäl, till exempel om du ska vara utomlands en längre tid. Men då måste du kunna bevisa det, till exempel med resehandlingar. När gäller högkostnadsskyddet? För att högkostnadsskyddet ska gälla måste den som skriver ut läkemedel ha sin arbetsplats angiven i form av en läsbar streckkod på receptet. Om receptet gäller ett läkemedel med begränsad subvention måste förskrivaren också markera på receptet att högkostnadsskyddet ska gälla. Högkostnadsskyddet gäller för den som är bosatt eller anställd i Sverige eller den som har ett europeiskt sjukförsäkringskort från ett annat EES-land eller Schweiz. Det europeiska sjukförsäkringskortet ska visas upp både vid läkarbesöket och på apoteket. Sverige har även avtal med vissa länder utanför Europa; Algeriet, Australien och delstaten Quebec i Kanada, vilket innebär att läkemedelsförmånen gäller för medborgare från dessa länder om de får behov av läkemedel när de befinner sig i Sverige. Högkostnadsdatabasen Du behöver inte själv hålla reda på hur mycket du har handlat för. I den så kallade högkostnadsdatabasen, som hanteras av eHälsomyndigheten, registreras alla inköp inom högkostnadsskyddet. Systemet håller reda på hur mycket du hat betalat i egenavgift och räknar ut hur mycket rabatt det blir enligt högkostnadstrappan varje gång du handlar. Alla apotek är anslutna till samma databas så det spelar det ingen roll på vilket apotek du handlar. Det är frivilligt att ansluta sig till högkostnadsdatabasen. Det som registreras i databasen är namn, personnummer, inköpsdatum, på vilket apotek du har hämtat ut receptet, hur mycket du har betalat, det belopp du har uppnått i högkostnadsskyddet och startdatum för högkostnadsperioden. Informationen som registreras används bara för att du ska få rätt rabatt. Inga uppgifter om vilka läkemedel har fått eller vilken läkare som skrivit ut recept registreras. Du som är över 18 år kan logga in på 1177.se med e-legitimation för att se vilka uppgifter som finns om dig och om de barn under 12 år som du är vårdnadshavare för. Du kan se följande: Datumen för din högkostnadsperiod. Hur mycket du under högkostnadsperioden har betalat för läkemedel och hjälpmedel som ingår i högkostnadsskyddet. Vilken rabatt du får vid nästa köp. Hur mycket mer du behöver betala innan du får frikort. Du kan begära ett utdrag ur högkostnadsdatabasen genom att fylla i och skicka in en blankett till eHälsomyndigheten. Blankett för begäran om registerutdrag ur högkostnadsdatabasen Du som är mellan 12 och 18 år kan inte logga in på 1177 för att se information om dina läkemedel. För att få information om dina läkemedel kan du istället prata med din läkare eller gå till ett apotek. Välja att vara utanför Du kan välja att inte vara ansluten till högkostnadsdatabasen. Då får du ett kvitto som kallas högkostnadsbevis på apoteket när du köper läkemedel inom högkostnadsskyddet. På högkostnadsbeviset står vilken sammanlagd egenavgift du har betalat. Det är viktigt att spara det senaste högkostnadsbeviset och att visa upp det tillsammans med receptet när du ska köpa läkemedel. Apoteket behöver veta på vilken nivå i högkostnadstrappan du befinner dig på för att du ska få rätt rabatt. ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT

43 Glasögon Barn 0-7 år behöver undersökas av ögonläkare
Barn 8-19 år och vuxna besöker valfri optiker Barn 0-19 år får ett bidrag på 800:- eller 1600:- beroende på styrka på glaset.

44 Youmo är en sajt för dig som är 13 till 20 år. Här finns information om kroppen och hälsa. Du kan också läsa om jämställdhet, dina rättigheter och hur du kan få hjälp att må bra. På Youmo kan du se bilder och filmer och läsa på svenska, dari, somaliska, arabiska eller tigreanska. Du kan också hitta kontaktuppgifter till alla Sveriges ungdomsmottagningar.

45 Youmo är en del av UMO.se, ungdomsmottagningen på nätet.
De som ansvarar för Youmo och UMO är landsting och regioner. Det är de som har hand om vård och hälsa i Sverige. Det som finns på sajten har granskats av personer som är experter på Youmos ämnen.

46 Hälsostöd Tema 1: Introduktion till hälsostöd Tema 2: Hur kan flykt påverka hälsan Tema3: Stress, sömn, tobak, alkohol och droger Tema 4: Kost och fysisk aktivitet Tema 5: Repetition, sammanfattning och reflektion. Fråga Vid frågor kontakta Ali Darwish