Vad är på gång i livsmedelskontrollen

En presentation över ämnet: "Vad är på gång i livsmedelskontrollen"— Presentationens avskrift:

1 Vad är på gång i livsmedelskontrollen
Nyheter Vad är på gång i livsmedelskontrollen SLV

2 Nyhetsbrev Fråga om någon har problem när de klickar på länkarna. Går det att förstå att man ska skriva in sin inloggning till Livstecknet när man hamnar på Episerver-sidan? Nyhetsbrevet skickades ut för någon vecka sedan till era myndigheter och finns även på livstecknet. Jag kommer nämna några av nyheterna för er som inte läst nyhetsbrevet.

3 ”Stärkt livsmedelskontroll genom ökad kommunal samverkan”
Rapport från Statskontoret Statskontoret fick i december 2016 uppdrag att utreda hur livsmedelskontrollen skulle kunna stärkas i den kommuner som inte utför kontroll i tillräcklig omfattning. Av regeringen. Rapport juni Finns på livstecknet.

4 Statskontorets sammanfattning
Flera orsaker till bristande kontroll Effektivt att samverka mer – statligt övertagande blir dyrt Färre och större kontrollmyndigheter behövs Livsmedelskontrollen och miljötillsynen har liknande problem Färdplan för ökad samverkan inklusive målformulering Statskontoret har utrett hur livsmedelskontrollen kan stärkas i kommuner där kontrollen är otillräcklig eller inte utförs på ett riskbaserat sätt. Orsaker till bristande kontroll: Det finns flera orsaker till att vissa kommuners livsmedelskontroll brister Kommunerna ansvarar för att kontrollera bland annat livsmedelsbutiker, restauranger, storkök och dricksvattenanläggningar. Bland de kommuner som brister i livsmedelskontrollen finns både stora och små kommuner, och de finns i alla delar av Sverige. Men kommuner med få invånare i glesbefolkade områden har i genomsnitt större brister. Dessa kommuner är ofta mer sårbara, exempelvis när någon i personalen blir sjuk eller slutar. Statskontoret bedömer att bristerna även beror på att vissa kommuner inte prioriterar kontrollen i tillräcklig utsträckning. En bättre statlig styrning kan i dessa fall lösa en del av problemet. Men när det gäller brister som beror på faktorer som kommunernas storlek och geografi, bedömer Statskontoret att problemen inte kan avhjälpas med en förbättrad statlig styrning. Effektivitetsskäl talar för att kommunerna bör samverka mer Statskontoret har analyserat i vilken utsträckning olika former av kommunal samverkan respektive statligt övertagande av livsmedelskontrollen kan lösa problemen. Likvärdighets- och rättssäkerhetsskäl talar för ett statligt övertagande. Ett sådant övertagande är dock förknippat med stora effektivitetsrisker, bland annat i form av höga omställningskostnader. Vi rekommenderar därför att problemen i första hand åtgärdas genom att kommunerna samverkar mer med varandra. Statskontoret bedömer att samverkan som innebär att kommuner bildar gemensamma kontrollmyndigheter har bäst förutsättningar att minska sårbarheten och höja effektiviteten i livsmedelskontrollen. Vi anser därför att kontrollmyndigheterna behöver bli större och färre. Livsmedelskontrollen är i många kommuner organisatoriskt integrerad med miljötillsynen. Statskontoret bedömer därför att åtgärder för att öka samverkan bör gälla båda områdena, i så stor utsträckning som möjligt.

5 Målformulering De kommunala myndigheter bör senast år ha 3 årsarbetskrafter avsatta för livsmedelskontroll Detta skulle innebära lite drygt 100 kontrollmyndigheter år (mer än en halvering) Regeringen bör ta initiativ till en färdplan som ökar samverkan Statskontoret föreslår att regeringen tar initiativ till en färdplan med åtgärder som kan öka den kommunala samverkan. Regeringen bör formulera ett mål som innebär att de kommunala kontrollmyndigheterna senast år 2025 bör ha minst 3 årsarbets-krafter inom livsmedelskontroll. Om kommunerna samverkar om både livsmedels-kontroll och miljötillsyn bedömer vi att de minsta kontroll- eller tillsynsmyndigheterna skulle ha omkring 12 årsarbetskrafter totalt inom dessa områden. Om målet nås skulle antalet kommunala kontrollmyndigheter behöva minska från knappt 250 till drygt 100 stycken.

6 För att nå målet…. Krav på att tillvarata samverkansmöjligheter
Skärpt uppföljning med sanktionsmöjligheter Ekonomiska bidrag Ökat uppdrag till länsstyrelserna Överväga lagstiftning För att uppnå målet föreslår Statskontoret att regeringen vidtar ett antal åtgärder: Inför krav på att kommuner ska ta tillvara samverkansmöjligheter Statskontoret föreslår att regeringen initierar ett arbete som innebär att det införs ett krav i livsmedelslagen på att kommunerna ska ta tillvara på samverkansmöjligheter. Samverkan ska ske i de fall det är möjligt för att minska sårbarheten samt öka effektiviteten och likvärdigheten i livsmedelskontrollen. Förslaget innebär att kommu-nerna kan välja i vilka former de samverkar och vad de samverkar om. Skärp uppföljningen av kommunerna för att öka samverkan En skärpt statlig uppföljning är ett sätt att signalera till kommunerna att de behöver samverka i större utsträckning Livsmedelsverket har redan skärpt sin styrning och Statskontoret anser att myndigheten bör fortsätta på den inslagna vägen. Regeringen bör överväga att ge Livsmedelsverket ytterligare sanktionsmöjligheter. Ge ekonomiska bidrag till kommunerna för att bilda gemensamma kontrollmyndigheter Statskontoret föreslår att regeringen inför ett ekonomiskt bidrag för att underlätta för kommunerna att bilda gemensamma kontrollmyndigheter. Syftet med bidraget är att täcka kommunernas kostnader i samband med att de ska planera och bilda en sådan myndighet. Ge tydligare uppdrag till länsstyrelserna att verka för kommunal samverkan Regeringen bör ge länsstyrelserna i uppdrag att inventera och bedöma vilka kommuner som har mest nytta av att samverka inom livsmedelskontroll och miljötillsyn. Uppdraget innebär vidare att landshövdingarna ska verka för att kommunerna bildar gemensamma kontroll- och tillsynsmyndigheter inom eller utanför länsgränserna. Regeringen bör överväga ytterligare krav på samverkan om nämnda åtgärder inte får effekt Om de åtgärder som vi har beskrivit ovan inte ger avsedd effekt bör regeringen överväga att under 2021 vidta ytterligare åtgärder. Regeringen bör bland annat överväga att lagstifta om att kommuner med en liten kontroll- eller tillsynsverksamhet ska bilda gemensamma myndigheter efter den modell som tillämpas i Finland. Stats-kontoret bedömer att denna åtgärd i dag är svår att motivera eftersom den innebär ett ingrepp i den kommunala självstyrelsen. Men om andra åtgärder inte har tillräcklig effekt bedömer Statskontoret att ett sådant ingrepp i självstyrelsen kan motiveras. Rapport ej på remiss, vi har inte hört hur den kommer hanteras.

7

8 Riksrevisionen granskar!!!
Granskning av statlig vägledning av kommunal tillsyn inom vissa områden Områden där tillsynsvägledning granskas: Miljötillsyn Kemikalietillsyn Livsmedelskontroll Alkoholtillsyn Fältarbete till årsskiftet: Intervjuer med fyra länsstyrelser och ett urval av kommuner i dessa län Därefter fortsätter granskning hos statliga myndigheter och departement – intervjuer, datainsamling Identifiera framgångsfaktorer och försvårande omständigheter

9 En livsmedelsstrategi för Sverige – fler jobb och hållbar tillväxt i hela landet
Det är aktuellt just nu – strategin kommer att påverka kontrollen. SLV har fått regerings uppdrag. Återkommer om hur det påverkar kontrollen.

10 Livsmedelsstrategins målstruktur
Övergripande mål – konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar. Mål strategiska områden – Regler och villkor; utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Regler och villkor är skrivet i vänstermarginal eftersom det är detta Strategiska område som främst berör SLV. Vi ska verka under detta strategiska område. Övergång görs till nästa bild där den mörkgröna texten är förstorad. Så här är strategin uppbyggd – den är oerhört teorietisk och det är svårt att ta tills dig den men den här bilden ger en bra överblick. Det är de tre strategiska områdena som är inom de man främst kommer att verka. SLV berörs alltså främst av den som heter ”Regler och villkor”. Denna handlar alltså om att de regler vi har ska vara utformade så att de stöttar stategin. Detta berör därmed också kontrollen/kommunerna eftersom de ska se till att regler efterlevs. Bra kontroll ger god efterlevnad – bra kontroll och framförallt likvärdig kontroll är konkurrensneutral. Alla företagare vet att alla får lika och samma krav!

11 Livsmedelsstrategins målstruktur Övergripande mål – konkurrenskraftig
livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar. Mål strategiska områden – Regler och villkor; utformningen av regler och villkor ska stödja målet om en konkurrenskraftig och hållbar livsmedelskedja där produktionen ökar. Samma bild som tidigare men med ett större fokus på de tre strategiska områdena – SLV berörs ju främst av ”Regler och Villkor”. Denna bild kan hoppas över om detta förklaras under föregående bild. Regler och villkor är skrivet i vänstermarginal eftersom det är detta Strategiska område som främst berör SLV. Vi ska verka under detta strategiska område. Övergång görs till nästa bild där den mörkgröna texten är förstorad. Så här är strategin uppbyggd – den är oerhört teorietisk och det är svårt att ta tills dig den men den här bilden ger en bra överblick. Det är de tre strategiska områdena som är inom de man främst kommer att verka. SLV berörs alltså främst av den som heter ”Regler och villkor”. Denna handlar alltså om att de regler vi har ska vara utformade så att de stöttar stategin. Detta berör därmed också kontrollen/kommunerna eftersom de ska se till att regler efterlevs. Bra kontroll ger god efterlevnad – bra kontroll och framförallt likvärdig kontroll är konkurrensneutral. Alla företagare vet att alla får lika och samma krav!

12 ” Sverige har höga ambitioner när det gäller livsmedelssäkerhet. Hårda krav är nödvändigt, men de ska ställas på ett sätt så att det ökar potentialen för livsmedelskedjan. Vi ska göra det lättare för livsmedelsföretagen att möta kraven. Företag som förstår regelverket kan använda kraft till att utveckla verksamheten. Det ska vara likvärdiga villkor i hela landet för företagen, och likvärdig trygghet för konsumenterna. Mitt förtroende för kontrollen är stort. Ni har mitt och regeringens stöd när ni arbetar för livsmedelskontrollen i Sverige. Citatet kommer från Nationella kontrollkonferensen, och landsbygdsministern. Läs texten snabbt – det inringade är det som har bäring mot RS:s verksamhet och det som vi ska prata om idag. Nämligen ”likvärdigheten”. Understukningarna framhäver detta ännu mer. Samverkan skapar likvärdighet!!!! Tryck på just likvärdigheten och vikten av samverkan. Koppling kan göras mot Statskontorets rapport som vi ska prata mer om senare. ” Landsbygdsminister Bucht – Nationella kontrollkonferensen 2017

13 Ska vi se till företagets bästa eller konsumentens?
Ska vi vara snällare i våra kontroller? Ska vi bli konsulter? För vem jobbar vi egentligen? Vad betyder det att vi ska störa företagaren så lite som möjligt? Hur skapar vi ett förtroendefullt klimat? Ska vi börja tumma på reglerna? Vad innebär det konkret att ”underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande”? Hur går det här ihop med myndighetsrollen? Främja företagandet? Att vi har en strategin som syftar till att främja företagandet hindrar inte bra kontroll!!! Företagare accepterar ofta hårda krav SÅ LÄNGE DE VET ATT ALLA FÅR SAMMA KRAV!!! Alltså är det likvärdigheten som är avgörande för en acceptans av regler. De här är frågor som många inom livsmedelskontrollen kanske ställer sig när de läser Livsmedelstrategin?? Att stötta företagen i att göra rätt ligger i linje med kontrollens uppgifter – förklara regler, förklara vad som gäller, ge generella råd men var försiktig i det enskilda fallet, svara på frågor från företagen är sådant som en inspektör mycket väl kan göra. Kontrollmyndigheten ska allts se ”till lagstiftiningens bästa”! Alltså man utgår alltid från lagstiftiningen och de krav som ställs i den. Inga andra krav ska ställas!

14 Projekt Förnya och digitalisera NKP
Sveriges nationella kontrollplan förnyas och förbättras så att den blir aktuell och tydlig för dig som användare. Primär målgrupp: chefer i kontrollen i alla led i kedjan. Två delprojekt Förnya och förbättra. Ny NKP från 1 januari 2018 Digitalisera. NKP på en digital plattform senast 31 september Mål: NKP i två delar En styrande/operativ del med mål, prioriteringar etc, En beskrivande del som beskriver det svenska kontrollsystemet Enkel, kortfattat och koncis Uppfyller EU:s krav på nationella kontrollplaner Aktuellt och tydligt styrdokument för kontrollmyndigheterna i livsmedelskedjan Beställning från SLV:s, SJV:s och SVA:s generaldirektörer. Projektet leds av SLV. Detta har hänt hittills: Jämförelse mellan dagens NKP, krav i kontrollförordningen 882:an och nya kontrollförordningen 625:an (2017/625) Benchmarking med några andra MS Målgrupps- och behovsinventering – skapa egen VP, hitta sitt och andra myndigheters ansvar överblickbar, grafisk Workshop med KM den 22 maj Intern presentation och diskussion med SLV:s och SJV:s egna kontrollorganisationer Ny disposition – synpunkter från en bollplanksgrupp

15 E-utbildningar

16 Vilka e-utbildningar har vi gjort klart hittills 2017?
E-utbildningar som LK producerat Levererad i UP Vem riktar sig e-utbildningen till? E-utbildning Inspektionsmetod Juni 2017 SLV, Kommun Export Feb 2017 Näringsdeklaration Företag, Kommun, SLV Listeria Mars 2016 Förvaltningskunskap SLV Livsmedelsverket: 631 medlemmar Kommuninspektörer (via Livstecknet): 1234 medlemmar Externa medlemmar: 192 Listera har totalt anmälda: 395 Företag: 52 Livstecknet 239 Livsmedelverket: 104 Näringsdeklaration har totalt anmälda: Företag: 71 Livstecknet :244 Livsmedelverket: 41 Export har totalt anmälda: 27 st Livstecknet: 5 Livsmedelsverket 22 Inspektionsmetod har totalt: 48 Livstecknet: 41 Livsmedelsverket: 7

17 Vilka e-utbildningar är under produktion nu?
Status E-utbildningar som LK producerar Preliminärt klara Pågår Dricksvattenregler Våren 2018 Att upptäcka och bekämpa livsmedelsbrott Nov/dec 2017 Nationellt RASFF Nov 2017 Faror & risker (BULK) Dec 2017 Uppdraget Livsmedelskontroll (BULK) Avrop sept Utbildning för fiskinspektörer Mars 2018

18 Riskklassning 2.0

19 Översyn av riskklassningsmodellen
Varför? Uppdrag i regleringsbrevet Vad? Livsmedelsverket ska se över och vid behov justera den riskklassningsmodell som tillämpas inom livsmedelskontrollen När? Klart under hösten 2017  Remiss  Implementering 2019 eller 2020 Livsmedelsverket ska se över och vid behov justera den riskklassningsmodell som tillämpas inom livsmedelskontrollen i syfte att öka förståelsen för den kontroll som kontrollmyndigheterna utför och avgifterna kopplade till denna kontroll samt för att skapa förutsättningar för en enhetligare tillämpning av modellen.

20 Lagstiftningsområden i Kontrollwiki

21 Film

22 Vad kan du kontrollera hos en importör?
I Kontrollwiki finns nu information om kontroll av importerade livsmedel och vi har lagt upp en film på 25 min som du kan gå igenom  som förberedelse inför kontroll av importörer.

23 Vad är import? Import Livsmedel från annat land utanför EU
Import – livsmedel direkt från land utanför EU Import Livsmedel från annat land utanför EU Införsel Livsmedel från land inom EU Denna information tar bara upp reglerna som rör livsmedel som importeras direkt från land utanför EU. Införsel av livsmedel från annat EU-land omfattas inte av denna Kontrollwiki- information. Men vi kommer ha ett case med både import och införsel av EU-varor i workshopen. Det är viktigt att notera att begreppet ”import” endast rör livsmedel från land utanför EU.

24 Förkortningar och ordförklaringar
CED - Gemensam handling vid import, på engelska ”Common Entry Document”. Del I av detta dokument används vid föranmälan av vegetabiliska livsmedel till gränskontroll. Del II fylls i av gränskontrollpersonalen och är beslut om att varorna får omsättas fritt inom EU eller avvisas. CVED - Gemensam veterinärhandling vid import, på engelska ”Common Veterinary Entry Document”. Del I av detta dokument används vid föranmälan av animaliska livsmedel till gränskontroll. Del II fylls i av gränskontrollpersonalen och är beslut om att varorna får omsättas fritt inom EU eller avvisas. I Kontrollwiki förklaras centrala begrepp inom import under: Förkortningar och ordförklaringar Tex kallas besluten i gränskontrollen CED för vegetabiliska livsmedel och CVED för animaliska livsmedel. Antingen blir det ett godkännandebeslut eller en avvisning. Vi kan läsa förklaringarna, så vet ni vad som menas, när jag nämner dessa begrepp senare. Läser Vi har lagt in förlagorna till CED och CVED i Kontrollwiki, så att du kan se hur de ser ut.

25 ”Direktimportörer” Frågor: 1) Har företaget någon import av livsmedel direkt från land utanför EU? 2) Är det krav på gränskontroll för aktuellt livsmedel? Vilka vegetabilier ska importeras? Hjälpguide finns på SLV.se och i Wiki. 3) Om ja, kan de visa ett beslut från gränskontrollen? Dvs ett CVED-beslut eller ett CED-beslut. Alla anläggningstyper kan importera direkt från land utanför EU. Det kan vara restauranger, butiker, grossister, tillverkare eller sk matmäklare, som sköter sin verksamhet från kontor utan att se de importerade livsmedlen. Så det är bra att ställa frågan om livsmedelsföretaget importerar något direkt från land utanför EU. Du som inspektör får kolla upp om aktuellt livsmedel från visst land utanför EU ska gränskontrolleras eller inte. Vad som ska gränskontrolleras framgår på SLVs webbplats och i Kontrollwiki. På SLVs hemsida finns en hjälpguide för vilka vegetabilier som ska gränskontrolleras. Om livsmedlet ska gränskontrolleras, be att få se ett godkänt CED/CVED-beslut.

26 Granskning av CVED eller CED-beslut
1) Se att det är ett visst livsmedel från visst land utanför EU 2) Om möjligt se att det stämmer med livsmedlets märkning och/eller handelsdokument på plats 3) Kontrollera vilken gränskontrollstation i EU som godkänt sändningen. Syns högst upp på CED resp CVED. I de fall företaget visar upp ett CED eller CVED-beslut är det bra att koppla det till partiet.

27 Inget CED/CVED för restriktionsvaror
Gränskontrollstödet på eller telefon Utredning om illegal import – extra offentlig kontroll Prioritering av produkter som kan kontrolleras efter gränskontrollen Finns inget CVED eller CED för sk restriktionsvaror dvs livsmedel som ska gränskontrolleras, kontakta gränskontrollstödet på Livsmedelsverket. Detta är ingen stödtelefon, men används vid utredning av illegal import, då den lokala livsmedelskontrollen, Livsmedelsverket och Tullverket samarbetar för att lägga saluförbud och fattar beslut om återsändning eller destruktion av sändningen. Utredning av om det rör sig om illegal import eller inte kan du ta ut som extra offentlig kontroll. I den här information i Kontrollwiki (klicka på länk) kan du få fram vilka livsmedel från vilka länder som ska gränskontrolleras. Här finns också beskrivet vilka livsmedel som importörens kontrollmyndighet ska kontrollera, t.ex. mandlar från USA.

28 Inför kontroll av importör
Kontrollwiki: - Hjälp att se vad som kan kontrolleras på importerade livsmedel - Beror på vilket livsmedel som importeras vad som kan kontrolleras Frågor i forumet på Livstecknet Ni får läsa mer om import i Kontrollwiki och se filmen som förberedelse för kontroll hos en importör. Vad som kan kontrolleras beror förstås på vilka livsmedel importören tar in Om du har generella frågor om import så går det bra att ställa frågor i forumet på Livstecknet. Hittar ni en sändning som kan vara illegal import eller ett importförbjudet livsmedel kan ni kontakta gränskontrollstödets telefon eller mailbox, som vi visade kontaktuppgifter till på bild 6.