Förslag till dagordning

En presentation över ämnet: "Förslag till dagordning"— Presentationens avskrift:

1 Regional årlig uppföljning av Hav i balans samt levande kust och skärgård Lyncmöte 10 september 2018

2 Förslag till dagordning
Välkomna och presentation Syfte Anvisningar inför RÅU Genomgång av underlag för bedömningarna På gång på nationell nivå På gång på regional nivå Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser) Övrigt

3 Vilka är vi

4 2. Syftet med mötet Stöd inför den årliga regionala uppföljningen av miljömålen. Främja kontakten mellan länsstyrelser och nationella myndigheter och mellan länsstyrelserna. Mötena ger oss möjlighet att: diskutera hur ”åtgärder” och ”tillstånd” samt bedömning av måluppfyllelse och utveckling i miljön ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet få stöd för hur målmanualerna kan och ska tillämpas på det specifika miljökvalitetsmålet diskutera målspecifika frågor med kollegor på andra länsstyrelser och nationellt ansvarig få information från ansvarig målmyndighet om vilka aspekter de önskar få särskilt belysta under årets uppföljning och bedömning lyfta fram bra exempel på ett eller några läns tidigare bedömningar som den nationella myndigheten har haft nytta av

5 2. Syfte med regional årlig uppföljning
Länsstyrelsernas och Skogsstyrelsens regionala uppföljning syftar till att: ge underlag till den årliga miljömålsuppföljningen (nationellt och regionalt) förse regeringen och riksdagen med underlag till budgetpropositionen kommunicera kring miljömålen med aktörer i länet Dessutom ska RUS bedöma vilka hållbarhetsmål och delmål i Agenda som de redovisade åtgärderna bidrar till och göra en sammanfattning av länsstyrelsernas bedömningar. RUS sammanfattning kommer att användas för publicering på Sverigesmiljömål.se och som underlag till Naturvårdsverkets årliga uppföljningsrapport till regeringen.

6 3. Anvisningar - Nytt för i år!
Ny kapitelindelning! (Åtgärder + Miljötillstånd & Bedömning) Fler tecken (max 8000) Agenda 2030 (försök koppla till delmålen) Genus (fanns även förra året) Vi ska inte mata in i IA

7 Genus- exempel från Gotland
Hav i balans: ”Kvinnor och barn påverkas i högre utsträckning av miljögifter”. Ett rikt odlingslandskap: ”I primärproduktionen är kvinnor en underrepresenterad grupp, vilket Länsstyrelsen lyfter fram och tar hänsyn till vid prioriteringarna för vilka som ska få investeringsstöd.” God bebyggd miljö: ”Eftersom kvinnor och mäns resandemönster generellt skiljer sig åt är satsningar på cykel- och kollektivtrafik viktiga för att uppnå en mer jämställd transportinfrastruktur”. Ett rikt växt- och djurliv: ”Besökarundersökningen visade att 55 procent av de som deltar i naturums guidningar var kvinnor/flickor, och 45 procent män/pojkar”.

8 3. Anvisningar - Kapitelindelning
Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (fd Resultat), tecken inkl blanksteg Åtgärder och beslut från senaste året, dvs vilka styrmedel som använts och åtgärder som genomförts och vilken effekt det gett Tydligt regionalt perspektiv Har inget hänt det senaste året så ska det konstateras. Tillståndet och målbedömning för miljökvalitetsmålet (fd Analys), 4000 tecken inkl blanksteg Bedömning av måluppfyllelse med kortfattad förklaring Bedömning av utvecklingen i miljön Har inget påtaglig förändring skett behöver texten inte uppdateras mellan åren

9 3. Anvisningar - Rapporteringsform
Senast 30 nov skickas samtliga texter skickas som ett samlat word-dokument (efter beslut av Länsstyrelsen) till RUS OBS! Ingen inmatning till miljömål.se. I år kommer de regionala bedömningarna att publiceras på RUS webbplats (tillfällig lösning)

10 D. Tillstånd och bedömning max 4 000 tecken
Målansvariga Samordnare B. Ingress max 300 tecken C. Åtgärder max tecken D. Tillstånd och bedömning max tecken A. Sammanfattning max tecken

11 B. Ingress för miljökvalitetsmålet
= Inledning för respektive miljökvalitetsmål Ett par, tre meningar med det viktigaste för länets bedömning av miljökvalitetsmålet (”ingress”) Visas i tablåer tillsammans med ikon för JA, NÄRA, NEJ … samt pilsymbol för utvecklingen i miljön POSITIV, NEUTRAL, NEGATIV eller OKLAR Bedömningsmeningen ska inte stå här! Max. 300 tecken inkl. blanksteg

12 C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (struktur)
Om möjligt använd som struktur de preciseringar som är relevanta för länet. De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts under följande rubriker: på regional nivå på kommunal nivå inom näringslivet övriga åtgärder Max. 4 000 tecken inkl. blanksteg

13 C. Åtgärdsarbete för miljökvalitetsmålet (innehåll)
De mest centrala miljöåtgärder som har genomförts på regional nivå på kommunal nivå inom näringslivet övriga åtgärder Regionala styrmedel, åtgärder eller ev. övriga beslut som motverkar måluppfyllelse Hållbarhetsmål och delmål i Agenda 2030 Effekter/resultat i miljön till följd av (förändrade eller nya) styrmedel och (genomförda) åtgärder i samhället (positiva och negativa). De mest angelägna nya eller förändrade styrmedel eller åtgärder som skulle behövas för att uppnå målet i länet.

14 D. Tillståndet och målbedömningen för miljökvalitetsmålet (struktur)
Övergripande text för målet som helhet (analys och bedömning) Bedömning av måluppfyllelse med kortfattad förklaring (ange om bedömningen är samma som tidigare år eller förändrad) (inte klimat, ozon, strålmiljö) Bedömning av utvecklingen i miljön + viktigaste aspekterna (väga samman miljötillståndet och/eller uppskattade effekter av genomförda åtgärder) För efterföljande text använd om möjligt som struktur de preciseringar som är relevanta för länet Max tecken inkl. blanksteg Kontrollera att texten överensstämmer med ja/nära/nej och trendpil!

15 D. Tillståndet och målbedömningen för miljökvalitetsmålet (innehåll)
Miljötillståndet/miljökvaliteten, i synnerhet ev. regionala särarter eller ansvarsområden; nya regionala data. Bedömning av möjligheten att nå målet. Klargöra orsaker till situationen för målet: Beskriv det viktigaste för bedömningen av måluppfyllelse. Viktiga regionala aspekter eller förhållanden av betydelse för måluppfyllelse Vad avser länsstyrelsen prioritera under det kommande året?

16 Länens bedömningar 2017 (inga större förändringar sedan 2013)
10 3 1 2013: Kalmar hade negativ trendpil Västernorrland hade tom cirkel : Halland hade negativ trendpil

17 4. Genomgång av underlag för bedömning
Verksamhet i länet: länsstyrelsens egna rapporter, miljöövervakningsdata, projekt och övrig ”vardagskunskap” Målmanualen uppfoljning-hav-i-balans.aspx Nationell årlig uppföljning balans.aspx Regionala uppföljningar av HiB hav-i-balans.aspx Indikatorer (kustnära byggande, ekologisk och kemisk status) FU 2019 – remissversionen balans.aspx Kulturmiljö Uppf%c3%b6ljning%202018/KulturmiljoRUSstodRAU pdf

18

19 4. Kulturmiljö i RÅU Tre argument för varför kulturmiljön ska inkluderas väl i årlig uppföljning Årlig uppföljning syftar till att förse regering och riksdag med underlag till budgetpropositionen. Kulturmiljöaspekter finns i minst 11 av de 16 miljömålen. Stora, obefogade variationer mellan länsstyrelser och mellan miljökvalitetsmål avseende i vilken utsträckning kulturmiljövärden har uppmärksammats/bedömts vad gäller såväl resultat som analyser. Om kulturmiljö inte inkluderas, tappar vi viktiga delar av miljömålen och kulturmiljövården/länsstyrelserna tappar en viktig kanal till regering och riksdag för att kommunicera behov och möjligheter.

20 4. Kulturmiljö i åtgärdsarbetet
Arbete med inventeringar, planerings- och kunskapsunderlag, mm. Finansieringen av olika projekt, dvs vilka medel det är som använts för åtgärder och projekt, tex kunskapsunderlag etc. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning etc) för att genomföra åtgärder inom kulturmiljöområdet. Riksintresseöversyn, Information och dialog Kulturmiljön som resurs i t.ex. regional utveckling, Skydd, t.ex. kulturreservat, skydd i dp/ob Vårdinsatser, Särskilda projekt av relevans för kulturmiljö, till exempel inventeringar av särskilda miljövärden. Tvärsektoriella insatser av betydelse för kulturmiljö Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

21 4. Kulturmiljö i tillstånd och bedömning
Målkonflikter mellan olika intressen, inom miljömålet såväl som i förhållande till andra mål och samhällsintressen.   Om underlag och aktiviteter har resulterat i att kulturmiljövårdens intressen har kunnat tillvaratas genom att brukas, bevaras eller utvecklas. Konsekvenser av styrmedel eller resursfördelning. Behov av ytterligare styrmedel eller resurser (tex kunskapsunderlag, lagstiftning, vägledning etc) för att tillvarata kulturmiljöns värden. Övergripande trender, tex strukturomvandling. Hur påverkas kulturmiljöns värden av, t.ex. glesbygdsproblematik eller högt exploateringstryck? Använd befintliga indikatorer kreativt. Kompetens och underlag (GBM) Skyddad bebyggelse (GBM) Gör en expertbedömning av kulturmiljötillståndet! Effekter av styrmedel? Förändrad lagstiftning. Behov av ökad kompetens? Inventeringar, kunskapsunderlag Personal Det saknas generellt övervakning av kulturmiljön. Det finns därför få data om tillståndet för kulturmiljön. Detta kan kompenseras genom att använda sig av expertkunskaper inom området (expertbedömningar).

22 4. Särskilt OBS! från RUS kulturmiljöansvariga
Precisering: Bevarade natur- och kulturmiljövärden Vad pågår på länsstyrelserna beträffande planeringsinstrument för havsmiljön? Terrestra värden i skärgårds- och kustlandskapet! På senare år har fokus varit på ”under-vatten-värden”

23 5. På gång på nationell nivå
Fördjupad utvärdering Målvis - Temaområden Uppdatering av målmanual Indikatorer på Havsmiljödirektivet, Inledande bedömning direktiv/havsmiljodirektivet/inledande-bedomning-i-havsmiljoforvaltningen.html Havsplanering, förslag till havsplaner Regeringsuppdrag uppdrag/regeringsuppdrag.html Nya publikationer från HaV kontakt/publikationer.html HaV:s länsturné

24 6. På gång på regional nivå (Kort info om viktigaste åtgärder, projekt, mm på gång i länet)
Kalmar: Marint omrskydd, rest ålgräs, internbelastning fiosfor, musselodling i Kalmarsund, vik för vik Södermanland: Kustinventering 8-10 m makrofyter; Kustprovfiske sedan 12 år tillbaka, vik för vik, AB, E, K, H, D, ReFisk Skåne: Nya inventeringsdata videokarteirngar, kustnära bottnar, djupa mjukbottnar; ökad kvot för mera regionalt fiske, invventering av Disken med DK Västerbotten: Frågor till kommuner om inv enskilda avlopp m.fl. åtgärder, länsmodelleringsprojekt avslutat, SeaGIS avslutat, grunda vikar fiskrekrytering -> restaurering av grund vik Norrbotten: Restaurering av lekbottnar i älvarna (harr, öring); Gävleborg: Kustfiskprogram samordnat med Y län (sedan 2015), Inventering av vegetationsklädda bottnar sedan 2002 vartannat år; Marina områdesskydd Gävleborg har låg andel skyddad yta. Halland: Kartering av bubbelrev? Inventering av makrofyter, marint områdesskydd (MNO) Uppsala: Maring områdesskydd (stort maring reservat), handlingsplan, ytterligare kartläggningar (länskartering av marina naturvärden); ReFisk; Kompis-projekt (båtmiljö o båtliv), Restaurering av internbelastning av fosfor, Blekinge: Inventering Torhamns skärgård o grunda iakr för maring biotopskydd, överv fiskyngel och vegetation, recipientkontroll fiskhälsa utanför de 4 tätorterna, Vik för vik årgärder för restaurering av grunda vikar, interkomm havsplaneringsprjekt, internbelastningsprojektet, Inventering av tumlare samarbete med militären, Västra Götaland: Översyn bef områdesskydd, rest ålgräs (5årigt proj); kommunal kustplaerning (beslut norra delen), GI,

25 7. Egna frågor från länsstyrelserna (till målansvarig myndighet, till andra länsstyrelser)

26 8. Övrigt Frågor om anvisningar mm skickas till Frågor och svar läggs upp på RUS webbplats under Uppföljning och utvärdering> Regional årlig uppföljning av miljömålen> Information och riktlinjer 2018 (länk)