Effektutvärdering av ROT-reformen Marcus Jernström

En presentation över ämnet: "Effektutvärdering av ROT-reformen Marcus Jernström"— Presentationens avskrift:

1 Effektutvärdering av ROT-reformen Marcus Jernström
Kort muntlig presentation, om du inte hinner med en längre Jag arbetar på Tillväxtanalys. Vi är en analysmyndighet under Näringsdepartementet som har regeringens uppdrag att utvärdera och analysera svensk tillväxtpolitik. Det betyder att vi hjälper regeringen genom att analysera både nuläge och konsekvenser av politiken som förs i dag. Vi ger regeringen kvalificerade kunskapsunderlag och rekommendationer för att utveckla, ompröva och effektivisera statens arbete. Vi gör utvärderingar, analyser och har en del av Sveriges officiella statistik. Tillväxtanalys har cirka 35 anställda. Vårt huvudkontor finns i Östersund och vi har även ett kontor i Stockholm.

2 Disposition Kontext Bakgrund Förutsättningar Effektutvärdering
Raps modellsystem Ramprojekt Kontext: Detta arbete i ett studie- och projektsammanhang utifrån Tillväxtanalys perspektiv.

3 Kontext Branschspecifika skattelättnader Teman Delprojekt Huvudprojekt
RUT ROT Delprojekt Internationell jämförelse RUT deskriptiv ROT deskriptiv RUT effekt utvärdering ROT effekt utvärdering Ramprojektets övergripande fråga är vad branschspecifika skattelättnader har för betydelse. Detta studeras specifikt utifrån RUT- och ROT-avdragen. Vi utvärderar effekter av RUT-reformen genom med en difference-in-difference modell. Detta innebär att vi kontrollerar för skillnader mellan företag som använder Rut och andra företag (kontrollgrupp) innan reformen och sedan studerar om gruppen som ”behandlats” genom en policyförändring utvecklar sig signifikant annorlunda än kontrollgruppen efter reformen. Finns en signifikant skillnad efter reformen, så tyder detta på att policyförändringen påverkade den behandlade gruppen. Kontrollgruppen består av andra tjänsteföretag som inte omfattas av RUT-avdraget. MJ-kommentar: Detta får till följd att vi jämför företag som inte producerar riktigt ”samma” tjänst.

4 Bakgrund ROT-reformen Avgränsningar Flera stycken
Detta arbete tittar på reformen från juni 2009 Villkor: Köpare måste vara minst 18 år gammal. Utföraren måste ha F-skattsedel. Köparen måste äga bostaden där arbetet utförs. Arbetet får endast gälla till- och ombyggnad av bef, värdegränser. Syfte med reformen: här tolkat ur ett näringspolitiskt perspektiv = sysselsatta Avgränsningar Tidsperiod (2009) RUT- respektive ROT-nishade företag Första ROT-reformen; februari Andra; april , blev förlängd fram till Tredje april Fjärde och nu aktuellt; juli 2009. Berätta om bakgrund för ROT-avdraget och hur det använts tidigare. Reformen gällde retroaktivt fr.o.m. december 2008. Gå igenom studiens avgränsningar. 2009 gäller för RUT. Innehöll vissa pedagogiska svårigheter då reformen inte gällde för hela året. Informationsbidraget på detaljnivå bedömdes inte väga upp mot de tolkningsproblem som uppstod, varför ROT baserades på helårsdata. RUT-/ROT-nischade företag innebär att de ”nischade” företagen har haft minst 10 procent av sina löneutbetalningar som varit RUT- eller ROT-relaterade. Skatteverkets definition. Man kan tänka sig att det i detta sammanhang innebär en väl generös omfattning. Ett större beroende till resp. bransch hade givit oss en bild av företag som varit starkare ”beroende” av reformen.

5 Deskriptiva studier och internationell jämförelse
Publiceringar RUT: Internationell jämförelse: ROT: Deskriptioner genomförs med snarlika datauttag. Beskriver respektive population som vi känner dem. RUT ROT Studerar i huvudsak utförarna (företagen). Kort om slutsatser från RUT. Kort om resultaten av den internationella jämförelsen. Redogöra för att ROT-studien i viss mån förhåller sig till utfallen av RUT-deskriptionen.

6 ROT deskriptiva resultat
Resultaten Förändringar i samband med reformen. Inga kausala antaganden Slutsatser Växande företagsstock Antalet ROT-nischade har blivit ca fler. Företagarna är i huvudsak svenskfödda män Drygt 96 procent är män. Cirka 90 procent är födda i Sverige. Fler sysselsatta Cirka fler. Andelen kvinnor ökat till 10 procent. Underlag till effektutvärdering Kort faktiskt resultatpresentation följer på denna bild. Växande företagsstock (framförallt i kommuner nära storstäderna) under perioden

7 Sysselsättning i ROT-nischade företag
2015 ”trendbrott”. Hypotes: Reglerna för ROT-arbeten ändrades 2016 (mindre gynnsamt för köparna), vilket var känt för potentiella köpare i förväg = Många kanske gjorde arbeten innan regelförändringen. Vi har inte data för senare än 2015, så detta kan inte kontrolleras annat än på en mycket grov nivå. Denna förefaller dock eventuellt kunna bekräfta denna bild antalet utförare sjunker (även belopp för ROT-tjänster, men detta kommer naturligt av att beloppsränserna sänks).

8 Regional fördelning Ringarna: Där ROT-nischade företag är fler än väntat.

9 Sysselsättningsdynamik
Generellt drygt 90 procent av den totala förändringen härleds till befintliga företag.

10 Nyanställdas ursprung
Figuren inkluderar ej personer som bytt jobb inom samma företag.

11 Effektutvärderingar RUT ROT Publicering: April 2019 Tvillingstudie
Difference-in-difference modell Löpande utveckling av undersökta företag Publicering: November 2019 Kontrafaktisk ansats Raps-modellsystem Basår 2010 (första år med antagen förändring) Vi utvärderar effekter av RUT-reformen genom med en difference-in-difference modell. Detta innebär att vi kontrollerar för skillnader mellan företag som använder Rut och andra företag (kontrollgrupp) innan reformen och sedan studerar om gruppen som ”behandlats” genom en policyförändring utvecklar sig signifikant annorlunda än kontrollgruppen efter reformen. Finns en signifikant skillnad efter reformen, så tyder detta på att policyförändringen påverkade den behandlade gruppen. Kontrollgruppen består av andra tjänsteföretag som inte omfattas av RUT-avdraget. MJ-kommentar: Detta får till följd att vi jämför företag som inte producerar riktigt ”samma” tjänst.

12 ROT effektutvärdering
Programteori och logik Modellarbete Kalibrering av Raps-modellen Scenarion Totala direkta och indirekta effekter Skattade ROT-specifika effekter Modellkörningar Regionalisering Typlän Omfatta minst 75% av berörd sysselsättning Rapport Slutsatser Baskörning för att efterlikna den faktiska utvecklingen. ”Traditionellt” kalibreringsarbete. Scenariodefinitioner. 2st: Första scnariot; fånga TOTALA DIREKTA och INDIREKTA effekterna. Detta görs genom att ALLA ROT-företag läggs ned. Andra scenariot; fånga DIREKTA och INDIREKTA effekter av ROT-reformen genom att låta aktuella branscher utvecklas enligt trend och sedan jämföra denna utveckling med observerad utveckling. Modellkörningarna inkluderar ännu en baskörning utan autokalibrering av sysselsatta eftersom denna annats ”kalibrerar bort” observerade effekter av aktiviteter. Relativa skillnader appliceras sedan på den första riktiga baskörningen.

13 Ramprojekt Sammanställning av alla delstudier Metod
Diskussion kring ansatsskillnader Sammanvägda slutsatser Rekommendationer Ramrapporten sammanställer resultat från desltudierna. Reflekterar över olika tolkningsföutsättningar som de olika metodansatserna ger. Baserat på sammanvägda resultat presenteras en eller flera rekomendationer.

14 Marcus Jernström