Årsrapporten 2019 Välkomna till UKÄ:s frukostseminarium! #årsrapport19.

En presentation över ämnet: "Årsrapporten 2019 Välkomna till UKÄ:s frukostseminarium! #årsrapport19."— Presentationens avskrift:

1 Årsrapporten 2019 Välkomna till UKÄ:s frukostseminarium! #årsrapport19

2 Svart 2018 var den totala kostnaden för verksamheten vid svenska universitet och högskolor 73,6 miljarder kronor. Detta är lika mycket som kostnaderna för polisen och försvarsmakten tillsammans. Nästan en halv miljon personer antingen studerade eller arbetade vid svenska lärosäten så det är en sektor som engagerar många.

3 Agenda Svart Trender och tendenser Internationalisering
Breddad rekrytering Presentationen är uppdelad i tre delar. I alla delar kommer statistik att presenteras. I den första delen får ni några smakprov från olika ämnen, i andra delen har jag samlat statistik som rör internationalisering och i tredje delen statistik som rör breddad rekrytering. Hela presentationen inklusive frågor ska vara klar kl 10. Det kommer att finns gott om tid för frågor på slutet. Så skriv ner era frågor så att ni inte glömmer bort dem. Då kör vi.

4 Trender och tendenser Vi börjar alltså med några blandade gobitar ur årsrapporten.

5 Inga effekter av de utbyggnader av lärarprogrammen som inleddes 2015
Nybörjarna ökar, men svenska män fortsätter att minska i antal Antalet distansstudenter ökar Antalet kvinnor bland professorerna har sedan 2008 nästan dubblerats Trender och tendenser Antalet examinerade studenter ökar igen För första gången sedan 2008 finns det ledig kapacitet i högskolan Den största andelen av forskningen utförs av doktorander Totalt ökar antalet nybörjare, men gruppen svenska män bland dessa minskar. Nu går vi vidare och tittar på detta i mer detalj.

6 Antalet nybörjare ökar
86 650 Nybörjarna dvs de som för första gången börjar studera på högskolan ökar för andra året i rad. En svag ökning med 790 sedan föregående läsår. I statistiken delar vi in nybörjarna i svenska nybörjare och inresande nybörjare och nu ska vi titta närmare på de svenska nybörjarna som för första gången på åtta läsår ökade i antal.

7 Bland nybörjarna ökade antalet svenska kvinnor medan svenska män minskade
För första gången på åtta läsår ökade antalet svenska nybörjare. Den blå linjen visar antalet kvinnor bland de svenska nybörjarna och den röda nedre linjer visar antalet män bland de svenska nybörjarna. och det är kvinnorna som står för ökningen. Den här kurvan visar antalet svenska kvinnor bland nybörjarna per läsår. Männen fortsätter att minska så att gapet mellan svenska kvinnor och män bland nybörjarna ökar.

8 Bland nybörjarna ökade antalet svenska kvinnor medan svenska män minskade
37 380 25 090 Av de svenska nybörjarna läsåret 2017/18 var 60 % kvinnor och 40 % män.

9 Svagt minskande antal nybörjare på lärarprogrammen
Utbyggnaden av lärarprogrammen inleddes 2015 och pågår. Baserat enbart på det förväntar vi oss en ökning av antalet nybörjare på lärarutbildningarna. Detta är dock inte vad vi ser, utan vi ser snarare en lite minskning i antalet nybörjare när vi tittar på totalnivån.

10 Svagt minskande antal nybörjare på lärarprogrammen
13 670

11 4 240 flera distansstudenter
62 490 58 250 Vi kastar oss vidare bland trenderna och tendenserna och visar här antalet distansstudenter de senaste höstterminerna. Sedan höstterminen 2017 har antalet studenter som enbart studerar på distans ökat med Antalet kvinnor ökade med till och männen med till Procentuellt ökade männen och kvinnorna ungefär lika mycket. Av de som enbart studerade på distans var 70 % kvinnor och 30 % män vilken är mer än bland dem som studerar på campus.

12 Antalet examinerade ökar igen
65 600 Antalet examinerade studenter på grundnivå och avancerade nivå ökade läsåret 2017/18 jämfört med föregående läsår, efter en nedgång. Vi kan alltså konstatera att det inte var en minskande trend i antalet examinerade som inleddes förra läsåret.

13 Ledig kapacitet i högskolan
Takbeloppet är lärosätenas sammanlagda ersättning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Det ekonomiska värdet är vad utbildningen faktiskt kostade. Eftersom det är lägre än takbeloppet, betyder det att det finns pengar över. Glappet ser litet ut, men totalt uppgår överskottet till 750 miljoner kronor.

14 Antalet kvinnor bland professorerna ökar
Andel 2008 Antal 2018 Andel 2018 Kvinnor 790 19 % 1510 29 % Män 3400 81 % 3630 71% Antalet kvinnor bland professorerna har nästat dubblerats sedan var andelen kvinnor bland professorerna 29 procent

15 Doktorander och forskare lägger mest tid på forskning
Professorer Lektorer Doktorander Forskare Slutligen ska vi titta på hur mycket av arbetstiden som läggs på forskning mellan olika grupper. SCB:s undersökning: Av all arbetstid som lades på FoU (19100 årsverken) utförde doktoranderna den största andelen, 32 procent, följt av forskare som lade 22 procent av sin arbetstid på FoU.

16 Internationalisering
Antalet inresande studenter fortsätter att öka Andelen är störst bland postdoktorer I synnerhet betalande inresande freemover- studenter ökade 35 % av den forskande och undervisande personalen har rekryterats från andra länder (eller har utländsk bakgrund) Internationalisering 42 % av doktorand- nybörjarna var utländska Antalet utresande studenter fortsätter att minska I begreppet internationalisering ingår här både inflödet till och utflödet från svenska lärosäten av både studenter och personal.

17 Inresande studenter ökar och utresande minskar
Gruppen inresande består dels av utbytesstudenter som deltar i ett utbytesprogram, dels av studenter från andra länder som anordnar sina studier i Sverige på egen hand, sk freemover-studenter. Med freemover-studenter avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier, utrikes födda som invandrade mindre än sex månader före studiestarten och övriga personer som inte har svenskt personnummer i högskolornas studieadministrativa system. Sedan läsåret 2014/15 har antalet inresande studenter ökat efter den stora nedgången efter att studieavgifterna infördes Sedan läsåret 2016/17 antalet ökat med 5 %. Andelen kvinnor var 53% Gruppen utresande består av utbytesstudenter och freemover-studenter. Utbytesstudenterna deltar i ett utbytesprogram medan freemover-studenter är de studenter som har haft studiemedel från CSN för studier utomlands och som har anordnat sin studier på egen hand.

18 Inresande studenter ökar och utresande minskar
37 830 23 770

19 Andel som rekryterats från andra länder (eller har utländsk bakgrund)
Nu övergår vi till att titta på personalen på svenska lärosäten och andelen bland dem som har rekryterats från andra länder eller har utländsk bakgrund i den svenska befolkningen. Bland alla anställningskategorier är andelen som rekryterats från andra länder störst 78 %. Bland biträdande lektorer är motsvarande andel 53 % och bland professorer och lektorer 28 respektive 26 %. Det finns flera anställningskategorier beskrivna i årsrapporten.

20 Svag minskning av antalet doktorandnybörjare
3 080 3 180

21 42 procent var utländska doktorand-nybörjare
Med utländsk doktorand avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och att detta beslut fattats mindre än två år innan doktorandstudier påbörjades. Här ingår även personer som är utrikes födda och som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjade. Jämfört med förra året minskade antalet svenska doktorandnybörjare, medan antalet utländska doktorandnybörjare var oförändrat. Detta innebär att andelen utländska nybörjare ökar något.

22 42 procent var utländska doktorand-nybörjare
1 780 1 300 Med utländsk doktorand avses personer som beviljats uppehållstillstånd för studier och att detta beslut fattats mindre än två år innan doktorandstudier påbörjades. Här ingår även personer som är utrikes födda och som invandrat mindre än två år innan doktorandstudierna påbörjade. Jämfört med förra året minskade antalet svenska doktorandnybörjare, medan antalet utländska doktorandnybörjare var oförändrat. Detta innebär att andelen utländska nybörjare ökar något.

23 Social bakgrund mätt med föräldrarnas utbildningsnivå
På grundnivå och avancerad nivå samt forskarnivå Breddad rekrytering Nationell bakgrund – svensk eller utländsk Lärosätena ska aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Det handlar alltså om att öka mångfalden samt motverka snedrekrytering så att inte någon grupp missgynnas i övergången till högskolan. Här har vi undersökt snedrekrytering efter social bakgrund mätt med föräldrarnas utbildningsnivå både på grundnivå och avancerad nivå samt på forskarnivån. Vi har också tittat på nationell bakgrund dvs svensk eller utländsk bakgrund. Här redovisar vi detta enbart på grundnivå och avancerad nivå.

24 Personer med lågutbildade föräldrar under-representerade i högskolan
Här har vi tittat på övergången till högskolan (grundnivå och avancerad nivå) senast vid 25 års ålder för individer födda ett visst år, senaste undersökta årskullen är födda Av alla födda 1993 hade i genomsnitt 45 procent påbörjat högskolestudier på senast vid 25 års ålder. Men föräldrarnas utbildningsnivå spelar stor roll för benägenheten att påbörja högskolestudier.

25 Den sociala snedrekryteringen till högskolan
84% 67% 53% 38% 27% 23% Här ser vi övergången för personer som har minst en förälder med forskarutbildning för årskullarna Övergången i denna grupp var 84 % för senaste undersökta årskullen (1993). Övergången för personer vars föräldrar har högst en förgymnasial utbildning var övergången 23 %

26 Social snedrekrytering även till utbildning på forskarnivå

27 Personer som invandrat efter 7 års ålder underrepresenterade i högskolan

28 Sammanfattning Både svenska och inresande nybörjare ökar, men svenska män minskar. Antalet distansstudenter ökar – både kvinnor och män ökade med 7 %. Antalet examinerade ökar. Det finns ledig kapacitet i högskolan – det går att utbilda fler. Antalet kvinnor bland professorerna har nästan dubblerats sedan 2008. Antalet inresande studenter ökar, medan utresande minskar. 35 % av den forskande och undervisande personalen var antingen rekryterade från andra länder eller hade utländsk bakgrund. Fortsatt kraftig social snedrekrytering till högskolan.

29 Tack till Teamet Redaktörer: Sofia Berlin Kolm, Tomas Gustavsson, Eva Stening Kommunikatör: Linnea Bergnehr Författare och läsare: Anna Bengtsson, Sofia Berlin Kolm, Amanda Bjernestedt, Helen Dryler, Tomas Egeltoft, Julia Elenäs, Bahar Faraz, Tomas Gustavsson, Annika Haglund, Per Helldahl, Marie Kahlroth, Eva-Marie Larsson, Martin Löwing Jensen, Ingrid Petterson, Eva Stening, Fredrik Svensson, Martin Söderhäll, Anders Viberg Läsare: Annika Pontén, Anders Söderholm, Per Westman

30 Tack!