Instruktörskurs med fokus på

En presentation över ämnet: "Instruktörskurs med fokus på"— Presentationens avskrift:

1 Instruktörskurs med fokus på
kunskap och lärande

2 Kursinnehåll Introduktion Begrepp och definitioner Lärande och stöd för lärande Förberedelsefas Övningsfas Återkopplingsfas Grupparbete och reflektion Presentation och diskussion

3 Förväntningar Be deltagarna att formulera och skriva ned (post-it-lapp) sina förväntningar på dagens kurs. Deltagarna berättar om sina förväntningar samt presenterar sig med namn och instruktörserfarenheter samt sätter upp sina post-it-lappar/skriver på tavla. Detta följs sedan upp under slutet av kursen.

4 Begrepp Definition Simulering En metod för att träna upplevelser eller situationer, som efterliknar verkligheten i en kontrollerad miljö Simulator Utrustning för att efterlikna verkligheten Genomgång av definitioner, utarbetade i KLinSim´s utbildningsgrupp och beslutade i styrelsen.

5 Färdighetsträning Procedurträning Scenarioträning
Begrepp Definition Färdighetsträning Lärande av ett tekniskt såväl som icke tekniskt moment genom övning Procedurträning Tillämpning av färdighetsträning i ett sammanhang Scenarioträning Simulering som utgår från en scenariomall och som innefattar hela processen från briefing till debriefing

6 Interprofessionell träning
Begrepp Definition Teamträning Två eller fler deltagare som tränar på att arbeta tillsammans mot ett gemensamt mål Interprofessionell träning Deltagare av flera yrkeskategorier som i en gemensam lärandesituation, lär av, med och om varandra i syfte att förbättra samarbetet

7 Klicka på bilden ovan för att öppna filmen i nytt fönster
Visar en ett scenario från början till slut. Deltagarna ska reflektera över styrkor och svagheter i instruktörens sätt att agera. Denna film ligger till grund för vidare resonemang och reflektion i grupparbetet som ska göras senare. Filmen tar ca 20 minuter. Klicka på bilden ovan för att öppna filmen i nytt fönster

8 Fika Fik

9 Lärande och stöd för lärande
Föreläsning av prof Håkan Hult (ca 30 minuter) Be deltagarna att fundera över hur de kan använda innehållet i filmen i sin instruktörsroll. Visa filmen. Reflektera tillsammans efter filmen. Klicka på bilden ovan för att öppna filmen i nytt fönster

10 Vad är pedagogik? Läran om systematisk påverkan
Läran om stöd för lärandet Alternativ till filmen ”Lite om lärande – Håkan Hult” Föreläsningsmaterial som kan användas för att ges av utbildare på egna enheten. Förbered din föreläsning med hjälp av filmen av Håkan Hult (alt 1) Reflektera tillsammans under och efter föreläsningen.

11 Teorier om lärande och nyttan för instruktörer av teorierna
Behaviourismen: Mål och mätbarhet Pragmatismen: Nytta och att göra Socialkonstruktivismen: Lära = att konstruera kunskap, kontextens betydelse Variationsteorin: Vikten av variation

12 Kolbs lärcirkel och lärstilar
Konkret Göra Reflektera Abstrakt

13 Vad har du för lärstil?

14 När sker lärande och när befästes det?
Se, höra, göra Reflektion/återkoppling Hellre baktung än framtung Informera - förstå

15 En fråga om fokus och mål
Enkel - Komplicerad – Komplex Kropp - människa Öva – pröva Den enskilde kursdeltagaren eller teamet eller kliniken

16 Motivation Motivation handlar om vilja
Vilja handlar om delaktighet/delägarskap Rädsla, okunskap om målen och ångest minskar motivationen Motivation = hur attraktivt är målet?

17 Uppnående-sannolikhet
Motivation Målattraktivitet MOTIVATION x = Metodrelevans Uppnående-sannolikhet

18 Lärares utveckling Fokus på sig själv Fokus på ämnet/innehållet
Fokus på de som ska lära sig

19 De gamla grekerna Sokrates och majevtiken Platon och anamnesen
Aristoteles kunskapsformer: Episteme (teoretisk kunskap) Techne (praktisk, produktiv kunskap) Fronesis (praktisk klokhet, visdom)

20 Pedagogiska grundprinciper
Tillit, delägarskap, att bli sedd Kontexualisering (briefing) Interaktion Lagom svårt/utmanande Reflektion & återkoppling (debriefing)

21 Tänkbara effekter av en god lärandemiljö (L-O Dahlgren)
Motivation genom delägarskap till lärandeuppgiften Förståelse genom kontextualisering av begrepp Hållbar kunskap genom interaktion Medvetenhet genom reflektion

22

23 Planering och ställningstagande (pre-briefing)
Information och eventuella uppgifter till deltagare inför utbildning Kursupplägg Tex val av simulator och utrustning Ställningstagande Du som instruktör måste ställa dig innan du möter gruppen. Vad finns det för syfte och mål med utbildningen? Hur planerar du utbildningen utifrån det? Vilka förkunskaper hos deltagarna behövs? Vad kan jag som instruktör göra för att öka motivationen hos deltagarna och ge förutsättningen till ett bra lärandeklimat

24 Förberedelsefasen (Briefing)
Här skapas tryggheten! Realism, miljö och kontext I den första av tre faser, briefingen /förberedelsefasen, skapas tryggheten i gruppen. Deltagarna kan lära känna varandra om de inte gör det sen tidigare. Denna fas ligger till grund för hela övriga simuleringen!! Du samlar gruppen, målen formuleras och här skaps och förstärks motivationen. Beroende på utbildning tar denna förberedelsefas 5-10 minuter!

25 Förberedelsefasen - Spelregler
”Tystnadsplikt” inom gruppen Tränar i den egna profession Deltagarna har ett eget ansvar Tid/realtid? Om tekniska problem uppkommer Här nämns spelreglerna för simuleringen! Tystnadsplikt i gruppen, innebär att det som sägs och görs i scenariot stannar inom gruppen för att få en trygg miljö. (Gäller individ och grupp, ej lärandemål). Det är ingen bedömning utan ett lärotillfälle.

26 Förberedelsefasen - Lärandemål
Vem sätter lärandemålen? Hur många lärandemål är lämpligt? Nivåanpassning Teoretisk bakgrund Algoritmer att följa Öppna och dolda? Lärandemål kan bestämmas av verksamhet, konceptet eller deltagarna själva. Det är viktigt att de tydliggörs, så alla arbetar efter/mot samma mål. Öppna och dolda lärandemål, vad kan vi säga? Ska man alltid veta lärandemål innan? Finns tillfällen där simuleringen missgynnas av att veta lärandemålen innan?

27 Förberedelsefasen - Rum och utrustning
Briefing av simulator Annan utrustning som finns tillgänglig Telefon Instruktör Operatör Film Samla ihop gruppen. Genomgång av simulator enligt A-E Genomgång av utrustning. Berätta om instruktörens roller under övningen Att använda inspelning av scenariot. Fördelar, nackdelar?

28 Att tänka på under förberedelsefasen och inför uppstart av scenario
Sammanfatta med konkreta ord Använd gärna SBAR! Upprepa informationen! Briefingen är viktigt och en förutsättning för att få scenariot att fungera för både dig som instruktör och deltagare. Nivåanpassningen är viktig!!! Vid avslutningen av briefingen kommer ofta ett patientfall eller liknande, använd gärna SBAR och be om motläsning/upprepning av informationen

29 Övningsfas (Simulering)
Scenario som stödjer lärandemålen Instruktörens uppgifter Deltagarnas roller Att bryta scenario, eller ändra förutsättningar Andra fasen: Övningsfas Genomgång av instruktörens agerande under simuleringen. Skillnad mellan student eller personal (erfarenhet och förkunskap) NIVÅANPASSA och var flexibel. Om scenariot inte går som planerat eller utrustning krånglar, ha en plan!

30 Instruktören Vägleder (faciliterar) Instruerar
Start och avslut av övningen Hur kan instruktören vägleda deltagarna under scenariot? Var ska instruktören befinna sig?

31 Operatören Sköter simulator och övervakningsutrustning

32 Observatören Viktig roll Bör användas vid många deltagare
Observera lärandemål Hjälpa till att facilitera scenariot som t.ex. anhörig Bör användas vid många deltagare Att observera är en lärandesituation. Observatör används för att observera lärandemål eller deltagare i teamet. Bör ha en specifik uppgift.

33 Då tar vi lite frågor…

34 Återkoppling (Debriefing)

35 Vad är syftet med återkoppling?
Reflektion över övningen - inte bedömning Lärandemålen viktiga! Tillsammans dra lärdomar av det som skett Verbalisera och tydliggöra (minst) en personlig lärdom Fas tre, återkoppling: Få deltagarna att reflektera över sig själv, sitt agerande och handlande i samspel med andra. Reflektera över sin egen inlärningsprocess. (Olika lärstilar……) Återkopplingen syftar till ett ökat, fördjupat och breddat lärande på både individ- och grupp-nivå. Här startas lärandeprocesser att arbeta vidare med.

36 Hur kommer jag igång? Förklara strukturen på och syftet med återkopplingen Slå fast en tidsram Skapa en bra atmosfär Ha en plan Var gärna tydlig och tala om i vilken fas ni befinner er i och när ni går över till nästa. Det hjälper dig som instruktör att få ordning på samtalet och det hjälper gruppen att veta vad som förväntas av dem vilket bidrar till att skapa trygghet. Se till att det finns bra lokal att hålla återkopplingen i närheten av träningslokalen. Sitt så att alla ser varandra, försök använda namn på deltagarna. Se till att inte bli störd under debriefingen, tänd upptaget lampan, sätt en lapp på dörren, be alla stänga av sina telefoner. Om du valt att filma scenariot, var beredd på att tekniken kan strula….häng då inte upp dig på det utan ha alltid en plan B att köra på då. Se till att ha något bra att säga om varje scenario deltagares insats. Ha några nödfallsfrågor att ta till om det kniper, tex om roll fördelning, arbetsfördelning, den gemensamma arbetsinsatsen mm Försök att använda dig av olika lär stilar för att fånga så många deltagares intresse som möjligt. Var påläst om scenariot innan tänk ut olika utfall innan så håller du många vägar öppna.

37 Återkopplingens struktur
Beskrivningsfasen Analysfasen Användnings/applikationsfasen Exempel på fördelning av tid under en återkoppling. Beskrivningsfas ca 5 min Analysfasen ca 15 min Användningsfas ca 10 min

38 Beskrivningsfasen Syftar till att Kursdeltagarna skall beskriva fallet
Se till att alla har samma bild av vad som skett Fånga upp ”ballonger” som tveksamheter, konflikter, osäkerhet för att diskutera i analysfasen Kursdeltagarna skall beskriva fallet Sakligt Kronologiskt Neutralt Lägga ett gemensamt pussel av scenariot. Berätta om sin egen insats och eget handlande, inte andras. Som instruktör kan du här hjälpa till genom att i tur och ordning ställa frågor som -vad gjorde du, -vad var det för situation, -vad hände? Se till att inte en deltagare redogör för hela scenariot utan försök att avbryta genom att tex säga ”Tack då kom nästa person in som var xxx…. Kan du vara snäll att fortsätta berätta vad du gjorde och vad som hände sedan.” Alla som deltagit i scenariot ska komma till tals här! Som instruktör ska man i detta skede fånga ballonger ~ lyssna efter det som inte sägs ~ tveksamheter, frustrationer, känsla, rädsla, ilska, glädje frågor???? Anteckna gärna för att inte glömma bort det viktiga. Koppla även ballongerna till dina observationer som du gjort under scenariots gång. Här skapas grunden till analysfasen……

39 Analysfasen Syftar till att:
Reflektera och analysera det som hänt Fokusera på lärandemålen – det är dem som ska analyseras Lyft ”ballonger” Det är gruppen som gör jobbet vägleda med frågor - följsamhet se till att alla kommer till tals 25/75 (taltid 25% instruktör/75% deltagare) Återkoppla till lärandemålen. Lyft ”ballongerna” – fråga genom att vara nyfiken och intresserad, gräv djupare, ställ öppna frågor. Negligera inte felaktigheter, avdramatisera genom att generalisera. Undvik VARFÖR Hjälp gruppen att identifiera styrkor och svagheter. Även i denna fas ska alla komma till tals. Vb  avbryt den som pratar hela tiden, vänligt men bestämt. Hjälp ”den tyste” genom att ställa direkta frågor till hen så att alla i gruppen får möjlighet att prata. Om du valt att filma scenariot kan du här använda filmen, visa klipp ur filmen för att förstärka eller förminska deltagarnas upplevelse av scenariot.

40 Användnings/applikationsfasen
Syftar till att: För var och en konkretisera vad man lärt sig och på vilket sätt detta kan utnyttjas i verkligheten. Be deltagarna att formulera inlärningsmål och hur de ska nå dit. Personliga mål, kan vara mycket olika. Hur kan det de var med om under scenarioträningen användas i den kliniska vardagen? Personliga inlärningsmål är mycket olika. Om en deltagare har svårt att komma på något så hoppa över honom/henne då och återkom senare igen så att han/hon hinner tänka lite till men ge inte upp. Be deltagarna konkretisera och få dem att prata i jag form, inte man. Försök att pressa deltagarna lite här. Målen ska gärna vara mätbara, tidsbundna, specifika, nåbara och relevanta. Litet mål tex lära sig larmnumret. Stort mål tex kommunicera tydligare. Försök att bryta ner de stora målen till mindre. Ställ följdfrågor om var, när och hur.

41 Tänk på… Var nyfiken och ödmjuk! Var ärlig och tala utifrån dig själv
Om något verkar konstigt – förutsätt att du inte förstår, inte att det är fel. Var ärlig och tala utifrån dig själv Jag såg… Jag tänker… Jag undrar… Våga vara tyst – det är gruppen som är i fokus Ställ öppna frågor Ha roligt! Undvik VARFÖR Jag såg… Jag tänkte… Därför undrar jag/är nyfiken på/ intresserad av Prata utifrån dig själv för att avdramatisera. Se till att alla i gruppen kommer till tals och känner sig betydelsefulla. Få deltagarna att säga jag istället för man under återkopplingen. Be om allas åsikter i gruppen.

42 Reflektion är viktigt…

43 Lunch

44 Klicka på bilden ovan för att öppna filmen i nytt fönster
En film som kan avdramatisera kommande simuleringar. Klicka på bilden ovan för att öppna filmen i nytt fönster

45 Gruppuppgift Varje grupp: Fokus på var sin del förberedelse/övningsfas/återkoppling i filmen Styrkor och förbättringsmöjligheter utifrån ett pedagogiskt perspektiv? Öva och reflektera i gruppen Återsamling, presentation och diskussion

46

47 På uppdrag av KlinSim: Metodikum Kliniskt träningscentrum, Örebro
Clinicum