Nationella riktlinjer

En presentation över ämnet: "Nationella riktlinjer"— Presentationens avskrift:

1 Nationella riktlinjer
Regionalt seminarium - Sydöstra

2 Socialstyrelsens modell för att utveckla god hälsa, vård och omsorg
Behovs- och problemanalys för val av åtgärder Enhetliga termer och gemensam informationsstruktur Bästa tillgängliga kunskap Resultat God hälsa, vård och omsorg för hela befolkningen Riktlinjer Väg-ledningar Rekommen -dationer Upp- följning Ut- värdering Indikatorer Målnivåer Statistik Föreskrifter Påverka beslutsfattare och på så sätt stärka människors möjlighet att få en god och jämlik vård Stöd vid prioriteringar öppna och systematiska beslut om resursfördelning ordnat införande av nya metoder och insatser och utmönstring av ineffektiva och skadliga metoder Kunskapsbaserad vägledning ge underlag för regionala och lokala vårdprogram Uppföljning av riktlinjerna. I arbetet med de nationella riktlinjerna tar Socialstyrelsen fram indikatorer och målnivåer Indikatorerna används i Socialstyrelsen nationella utvärderingar av vården och omsorgen Utvärderingarnas syfte är att belysa kvalitet och effektivitet i vården och omsorgen samt utvärdera följsamheten till riktlinjerna. Socialstyrelsens målsättning är att om några år genomföra en utvärdering av följsamheten till dessa riktlinjer baserat på de indikatorer som tagits fram tillsammans med rekommendationerna i riktlinjerna. Vård och omsorg på lokal och regional nivå

3 Vilka vänder sig nationella riktlinjer till?
Mottagare Beslutsfattare på olika nivåer Personal inom vård och omsorg Patienter, brukare och anhöriga Produkt Stöd för styrning och ledning Urval av frågeställningar som utgör centrala rekommendationer. Följs upp med indikatorer och målnivåer Vetenskapligt underlag Alla frågeställningar, evidensbaserade kunskapsunderlag Information tas fram i samarbete med 1177 Vårdguiden

4 När behövs nationella riktlinjer?
Då det finns behov av vägledning, till exempel vid: praxisskillnader över landet kontroversiellt område etiskt dilemma åtgärd som ges till många patienter och därmed medför höga kostnader eller åtgärd som har tveksam kostnadseffektivitet

5 Vägen till rekommendationerna
Formulera frågeställning Tillstånds- och åtgärdspar Samla bästa tillgängliga kunskap Systematiska översikter Enskilda studier Konsensus Hälsoekonomiskt underlag Prioritera Vetenskapligt underlag Tillståndets svårighetsgrad Åtgärdens effekt Kostnadseffektivitet Gruppnivå Multidisciplinärt arbete Vi gör vertikala prioriteringar (inom varje riktlinje) och inte horisontella (mellan olika riktlinjer). Dock att prioriteringen är konsekvent inom hjärtriktlinjen, dvs olika priosiffror kan jämföras med varandra i samma riktlinje.

6 Tre olika typer av rekommendationer
Rangordning 1-10 Åtgärder som hälso- och sjukvården kan eller bör erbjuda Åtgärder med prioritering 1 har störst angelägenhetsgrad och 10 lägst FoU Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra rutinmässigt och endast inom ramen för kliniska studier Icke-göra Åtgärder som hälso- och sjukvården inte bör utföra alls

7 Projektorganisation Projektledning Radförfattare Hälsoekonomi
2-6 externa experter Projektledare, Socialstyrelsen Delprojektledare, Socialstyrelsen Radförfattare 20-30 externa experter Hälsoekonomi Extern konsult Konsensuspanel 5-10 externa experter Prioriteringsgrupp 20-25 externa experter Indikatorarbete 5-10 externa experter och Socialstyrelsen

8 Vad består remissversionerna av?
Stöd för styrning och ledning (bok) Centrala rekommendationer Ekonomiska och organisatoriska konsekvenser Indikatorer för uppföljning, översikt Tillstånds- och åtgärdslista, kort version av alla rekommendationer Bilagor (webben) Tillstånds- och åtgärdslista, detaljerad version av alla rekommendationer Vetenskapligt underlag Indikatorer för uppföljning (detaljerad) – endast astma/KOL Mest sjuka äldre Kan laddas ner på

9 Tidplan för aktuella nationella riktlinjer
Regionala seminarier Feb-mar 2015 Slutversion Hjärtsjukvård Remissversion 15/1 2015 31/3: sista svarsdag synpunkter Hösten 2015 Utvärdering, enligt indikatorer, planerad runt årsskiftet 2015/2016 Hösten 2015 Regionala seminarier 30/4: sista svarsdag synpunkter Slutversion Remissversion 26/ Mar-apr 2015 Regionernas analyser blir sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna. Även om Socialstyrelsen tar emot synpunkter på remissversionen och genomför förändringar i rekommendationerna så kan hälso- och sjukvården inleda arbetet med att införa rekommendationerna. Vård vid astma och KOL 28/1 Utvärdering (nuläge) Utvärdering, enligt indikatorer, planerad om några år

10 Från remissversion till slutversion
Regionala seminarium i sjukvårdsregionerna. Möjligt att lämna synpunkter på remissversionen Lämna gärna in synpunkter tidigare! Via e-post eller via vanlig post till myndigheten Inkomna synpunkter bearbetas Litteratursökningar samt prioriteringsdiskussioner Om studier har publicerats som förväntas förändra slutsatserna Nya frågeställningar Slutliga versioner publiceras under hösten 2015

11 Tack! Kontakt Astma/KOL: elisabeth.eidem@socialstyrelsen.se
Hjärtsjukvård: Mer information finns på: