Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen

En presentation över ämnet: "Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen"— Presentationens avskrift:

1 Föreläsning 3 IS-LM-IRP modellen
Denna föreläsningar baseras på kapitel 4 och 5 i ”Stabiliseringspolitik i små öppna ekonomier”.

2 Intern balans Ett mål med stabiliseringspolitiken är att minska konjunktursvängningarna Figur 4.1 Arbetslöshet i Sverige

3 Konjunktursvängningar orsakas i första hand av variationer i efterfrågan. Det stabiliseringspolitiska åtgärderna försöker därför påverka efterfrågan i ekonomin. I lågkonjunkturer är det bra att bedriva expansiv politik som ökar efterfrågan. I högkonjunkturen är det bra ett bedriva åtstramande politik som minskar efterfrågan. Eller vi kan uttrycka det som att vi använder stabiliseringspolitik för att motverka efterfrågechocker.

4 Extern balans Ett annat mål med stabiliseringspolitiken är att hålla bytesbalansens saldo på en rimlig nivå. Om landet är skuldsatt krävs det överskott i bytesbalansen för att betala tillbaka utlandslånen. Om landet har stora tillgångar utomlands kan man unna sig underskott ett tag. Eftersom målet om extern balans handlar om uppbyggnad av skuldsättning är det i någon mån mer långsiktigt. Men om man bygger upp stora skulder mot andra länder kan det utlösa drastiska krisförlopp.

5

6

7 Stabiliseringspolitiska åtgärder:
Expansiv penningpolitik: Riksbanken ökar penningmängden / sänker reporäntan. (När riksbanken sänker reporäntan, kommer de att sälja färre statsskuldsväxlar än vad som förfaller till inlösen. Pengar strömmar ut ur riksbanken, varvid penningmängden ökar) Åtstramande penningpolitik: Riksbanken minskar penningmängden / höjer reporäntan. Expansiv finanspolitik: Regeringen ökar offentlig konsumtion eller sänker skatten. (Med lägre skatter ökar hushållens disponibla inkomster och hushållens konsumtion ökar). Åtstramande finanspolitik: Regeringen minskar offentlig konsumtion eller höjer skatten. (Med högre skatter minskar hushållens disponibla inkomster och hushållens konsumtion minskar).

8 Finanspolitik År T - G (mdr SEK) 2017 1 2018 2019 -1 2020 2021
Expansiv finanspolitik: T: nettoskatten (skatteintäkter minus bidrag) G: offentlig konsumtion Åtstramande finanspolitik: År T - G (mdr SEK) 2017 1 2018 2019 -1 2020 2021 expansiv expansiv åtstramande åtstramande

9 Vad är en modell? Vi använder modeller för att analysera effekten av olika händelser eller politiska åtgärder. Det är svårt att se effekterna av en åtgärd genom att titta på verkligheten eftersom det i verkligheten händer oändligt många saker samtidigt, det är svårt att veta vad som var effekten av just den politiska åtgärd vi är intresserade av. En modell är alltid en kraftig förenkling av verkligheten, därför kan vi aldrig veta exakt vad som skulle hända i verkligheten. Är modellen för enkel kanske resultaten inte blir realistiska. Är modellen för komplicerad är det svårt att förstå vad som egentligen händer.

10 Matematiska modeller I en matematisk modell sätter vi upp ett antal ekvationer som påverkar varandra och löser dem som ett ekvationssystem. Ekvationerna innehåller endogena variabler, exogena variabler och parametrar. Parametrarna och de exogena variablerna är konstanter i modellen men vi kan ändra deras värden manuellt. De endogena variablerna beräknas av modellen. Genom att ändra värdet på en parameter eller en exogen variabel kan vi analysera hur den förändringen påverkar alla modellens variabler.

11 Vi kommer att använda två modeller:
IS-LM-IRP-modellen ger oss aggregerad efterfrågan i ekonomin vid en given fix prisnivå. AS-AD-LAS-modellen får efterfrågan från IS-LM-IRP-modellen och interagerar den men aggregerat utbud för att ge oss inflationstakten.

12 Antaganden i IS-LM-IRP-modellen
Priser är fixa. Hur påverkas ekonomin innan priserna har hunnit anpassas och ta oss till jämvikt. Nettot av faktorinkomster och transfereringar över gränserna är noll: DNI=BNI=BNP CA=NX Skatter, bidrag och offentlig konsumtion är exogent givna, påverkas ej av modellen. Vi kan därmed analysera vad som sker om vi ändrar en eller flera av dem. Under rörlig växelkurs antar vi att penningmängden är exogen och vi ändrar penningmängden för att analysera penningpolitik. Under fast växelkurs blir penningmängden endogen och växelkursen exogen.

13 Endogena och exogena variabler i IS-LM-IRP-modellen vid flytande växelkurs.
Endogena variabler: 𝐶 – hushållens konsumtion 𝐼 – företagens investeringar 𝐸𝑋 – export 𝐼𝑀 – import 𝑖 – ränta 𝐸 – spotväxelkurs 𝑌 – BNP, BNI, DNI Exogena variabler: 𝐺 – offentlig konsumtion 𝑡 0 – nettoskatter oberoende av inkomst 𝑡 1 – skattesats netto 𝑀 – penningmängd 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 – förväntad framtida växelkurs

14 Antaganden i AS-AD-LAS-modellen
Inflationstakten påverkas av outputgapet, dvs skillnaden mellan faktiskt BNP och BNP vid jämvikt. I övrigt samma antaganden som i IS-LM-IRP-modellen Endogena och exogena variabler AS-AD-LAS-modellen Endogena variabler: 𝜋 – inflation 𝑌 – BNP, BNI, DNI Exogena variabler: 𝐿𝐴𝑆 – BNP vid jämvikt på arbetsmarknaden Sysselsättning och arbetslöshet finns egentligen inte i modellen men vi kan uttala oss om dem då de påverkas av Y.

15 Allmän (makroekonomisk) jämvikt
Marknader påverkar varandra. Utbud är lika med efterfrågan på varje marknad, men utfallet på en marknad kommer att påverka utbuds och efterfrågefunktionerna på de andra marknaderna. IS-LM-IRP är en allmän jämviktsmodell som består av tre marknader. Inkomst ger penningefterfrågan Varor tjänster Penning marknad Valuta marknad Ränta påverkar efterfrågan på investeringar vxl kurs påverkar efterfrågan på export Ränta påverkar efterfrågan på valutor

16 Jämvikt på penningmarknaden.
Vi har jämvikt på penningmarknaden om efterfrågan på likvida medel är lika med utbudet av likvida medel. 𝑀 𝑃 =𝑟∙𝐵𝑁𝐼−𝑞∙𝑖 Eftersom vi antagit att priserna är fixa ignorerar vi prisnivån. Vi ersätter BNI med Y eftersom vi antar att BNP=BNI=DNI. 𝑀=𝑟∙𝑌−𝑞∙𝑖 LM kurvan: 𝑖 = 𝑟 𝑞 ∙𝑌− 𝑀 𝑞 LM kurvan ger oss de kombinationer av ränta och nationalinkomst som ger jämvikt på penningmarknaden. 𝑟: hur mycket penningefterfrågan ökar när nationalinkomsten ökar en enhet. 𝑞: hur mycket penningefterfrågan minskar när räntan ökar en enhet.

17 Jämvikt på marknaden för varor och tjänster
EX - IM Produktmarknad C I G Hushåll Staten Företag Finansmarknad Faktormarknad Finansiella balansen (Investeringar och nettoupplåning utomlands) Löner och kapitalavkastning till och från utlandet

18 Jämvikt på marknaden för varor och tjänster 𝐵𝑁𝑃=𝐶+𝐼+𝐺+𝐸𝑋−𝐼𝑀
𝑌=𝐶+𝐼+𝐺+𝐸𝑋−𝐼𝑀 För att förstå hur den totala efterfrågan på varor och tjänster påverkar behöver vi förstå vad som påverkar dess komponenter

19 C - hushållens konsumtion
En keynesiansk konsumtionsfunktion: 𝐶= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙ 𝐵𝑁𝐼−𝑇 Där: C = hushållens totala konsumtion MPC = den del av en ökning av hushållens inkomster som används till konsumtion T = nettoskatten, d.v.s. skatter minus bidrag 𝑐 0 = konsumtionsfunktionens konstant ”Ju högre inkomst vi har desto mer köper vi.” 𝑇= 𝑡 0 + 𝑡 1 ∙𝐵𝑁𝐼 𝑡 0 : nettot av de skatter och bidrag som ej påverkas av nationalinkomsten 𝑡 1 : nationalinkomstens påverkan på nettoskatten

20 C - hushållens konsumtion
𝐶= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙ 𝐵𝑁𝐼− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝐵𝑁𝐼 𝐶= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙ 𝑌− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝑌 Konsumtionsfunktionens konstant 𝑐 0 fångar alla andra faktorer som påverkar konsumtionens storlek, förutom inkomst och skatter. Den påverkas bl a av konsumenternas framtidstro, om vi tror att det ska bli sämre tider kanske vi sparar mer och därmed köper mindre. Om vi vill analysera effekten på ekonomin av att hushållen ändrar sin konsumtion så ändrar vi värdet på 𝑐 0 .

21 I - Investeringar När företagen funderar på om de ska investera i en ny fabrik eller ej görs en investeringskalkyl. Den stora posten på kostnadssidan är räntekostnaden. När räntan är hög är få investeringar lönsamma. När räntan är låg är många investeringar lönsamma. 𝐼=𝑎−𝑏∙𝑖 Där: I = företagens totala investeringar 𝑖 = räntan 𝑎 = investeringsfunktionens konstant 𝑏 = hur mycket investeringarna ändras när räntan stiger en enhet.

22 I - Investeringar Investeringsfunktionens konstant, 𝑎, fångar alla andra faktorer förutom räntan som påverkar investeringarnas storlek. Den viktigaste är nog företagens prognoser om framtida försäljningen. Om man tror att försäljningen ska minska finns ingen anledning att investera i ny produktionskapacitet. Om vi vill analysera effekten på ekonomin av att företagen ökar eller minskar sina investeringar, vid en given räntenivå, så ändrar vi värdet på 𝑎.

23 G – offentlig konsumtion, 𝑡 0 , 𝑡 1 - nettoskatten
Den offentliga konsumtionen är exogent given liksom skattesatserna. Vill vi analysera effekten av en finanspolitisk åtgärd ändrar vi G, 𝑡 0 eller 𝑡 1

24 EX - Export Vår export beror av den reala växelkursen. Om den reala växelkursen apprecierar kommer våra varor och tjänster att bli dyrare i förhållande till varor och tjänster producerade i andra länder, vi får svårare att konkurrera på världsmarknaden och exporten minskar. Vi antar ett linjärt samband och skriver exportfunktionen på följande sätt: 𝐸𝑋=𝑑−𝑗∙ 𝐸 𝑅 𝐸𝑋=𝑑−𝑗∙𝐸∙ 𝑃 𝑃 ∗ Där: EX = export 𝐸 𝑅 = real växelkurs 𝑗 = Den reala växelkursen påverkan på exporten. 𝑑= exportfunktionens konstant 𝐸 = nominell spotväxelkurs 𝑃 = inhemsk prisnivå 𝑃 ∗ = utländsk prisnivå

25 EX - Export Vi antar att priserna är fixa på kort sikt, därmed kan vi skriva om exportfunktionen till. 𝐸𝑋=𝑑−𝑗∙𝐸 Exportfunktionens konstant, 𝑑, fångar alla andra faktorer som påverkar exportens storlek, exempelvis konjunkturläget utomlands, utlänningars preferenser för svenska varor. Om vi vill analysera effekten på ekonomin från ett förändring av exporten, vid en given växelkurs, ändrar vi värdet på 𝑑.

26 IM - Import Importen beror också av reala växelkursen, eftersom den avgör hur dyra importvarorna är i förhållande till inhemskt producerande varor och därmed andelen av våra inköp som utgörs av importerade produkter. Men importen bestäms också av nationalinkomsten eftersom nationalinkomsten styr storleken på våra inköp. Med högre inkomster köper vi mer och en del av det är importerat. 𝐼𝑀=𝑘+ℎ∙ 𝐸 𝑅 +𝑀𝑃𝑍∙𝐵𝑁𝐼 Där: 𝐼𝑀= Import 𝐵𝑁𝐼 = Bruttonationalinkomst ℎ = Effekten på importen av den reala växelkursen 𝑀𝑃𝑍 = förändringen av importen när nationalinkomsten ökar 𝑘 = importfunktionens konstant

27 IM - Import Återigen substituerar vi in uttrycket för real växelkurs och Y istället för BNI. 𝐼𝑀=𝑘+ℎ∙𝐸∙ 𝑃 𝑃 ∗ +𝑀𝑃𝑍∙𝑌 Och negligerar priserna i den kortsiktiga analysen: 𝐼𝑀=𝑘+ℎ∙𝐸+𝑀𝑃𝑍∙𝑌 Importfunktionens konstant, 𝑘, fångar alla andra faktorer som påverkar importens storlek, exempelvis preferenser för svenska respektive importerade varor. Om vi vill analysera effekten på ekonomin från en förändring av importen, vid en given växelkurs och nationalinkomst, ändrar vi värdet på 𝑘.

28 Aggregerad efterfrågan
Genom att substituera in funktionerna för de olika komponenterna av aggregerad efterfrågan i formeln för BNP från efterfrågesidan får vi en funktion som bestämmer BNP på kort sikt. Vi ersätter BNP med Y. 𝑌=𝐶+𝐼+𝐺+𝐸𝑋−𝐼𝑀 𝑌= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶 𝑌− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝑌 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸− 𝑘+ℎ∙𝐸+𝑀𝑃𝑍∙𝑌 Vi ser nu att Y kommer att bli beroende av sig själv. När produktionen ökar, anställer företagen fler personer, vilkas inkomster ökar. När dessa inkomster ökar, ökar hushållens konsumtion vilket leder till att företagen ökar produktionen ytterligare osv. Detta brukar kallas för multiplikatoreffekten.

29 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍
Aggregerad efterfrågan 𝑌= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙𝑌−𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 −𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸−𝑀𝑃𝑍∙𝑌 𝑌−𝑀𝑃𝐶∙𝑌+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑀𝑃𝑍∙𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌∙ 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 = 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 För att simulera en efterfrågechock ändrar vi någon av konstanterna från efterfrågans olika komponenter.

30 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍
Aggregerad efterfrågan 𝑌= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙𝑌−𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 −𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸−𝑀𝑃𝑍∙𝑌 𝑌−𝑀𝑃𝐶∙𝑌+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑀𝑃𝑍∙𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌∙ 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 = 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 Om vi ändrar konstanten i någon av efterfrågans delfunktioner kommer förändringen av nationalinkomsten att vara lika med: 1 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 multiplicerat med den initiala förändringen av efterfrågan. Multiplikatorn är större än 1 om 𝑀𝑃𝐶 > 𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 I länder med höga skatter och mycket import finns förmodligen ingen multiplikatoreffekt.

31 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍
Aggregerad efterfrågan 𝑌= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙𝑌−𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 −𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸−𝑀𝑃𝑍∙𝑌 𝑌−𝑀𝑃𝐶∙𝑌+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑀𝑃𝑍∙𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌∙ 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 = 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 Vill vi analysera effekten av en finanspolitisk åtgärd ändrar vi G, 𝑡 0 eller 𝑡 1

32 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍
Aggregerad efterfrågan 𝑌= 𝑐 0 +𝑀𝑃𝐶∙𝑌−𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 −𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸−𝑀𝑃𝑍∙𝑌 𝑌−𝑀𝑃𝐶∙𝑌+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 ∙𝑌+𝑀𝑃𝑍∙𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌∙ 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 = 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 Än så länge har vi bara tagit hänsyn till marknaden för varor och tjänster. Men eftersom aggregerad efterfrågan också påverkas av ränta och växelkurs behöver vi också ta hänsyn till penningmarknaden och valutamarknaden.

33 Jämvikt på valutamarknaden
Valutamarknaden är i jämvikt om avkastningen på sparande är samma inom landet som utomlands. Om inte skapas stora valutaflöden som påverkar ränta och växelkurs. 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 Räntepariteten ger oss kombinationer av ränta, 𝑖, och växelkurs, 𝐸, som ger jämvikt på valutamarknaden. 𝐸= 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡 𝑖 ∗ −𝑖

34 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 𝑖=0,028− 1−𝐸 𝐸
𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 =1 𝑖 ∗ =2,8 𝑖= 𝑖 ∗ − 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 −𝐸 𝐸 𝑖=0,028− 1−𝐸 𝐸 Vid växelkursen E = 1 är räntan: 𝑖=0,028− 1−1 1 =0,028 Vid växelkursen E = 1,02 är räntan: 𝑖=0,028− 1−1,02 1,02 =0,048 Vid växelkursen E = 0,98 är räntan: 𝑖=0,028− 1−0,98 0,98 =0,008

35 Jämvikt på både valutamarknaden och produktmarknaden samtidigt.
𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙𝐸−𝑘−ℎ∙𝐸 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 𝐸= 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡 𝑖 ∗ −𝑖 Vi substituerar in räntepariteten i jämviktsekvationen för produktmarknaden. IS kurvan: 𝑌= 𝑐 0 −𝑀𝑃𝐶∙ 𝑡 0 +𝑎−𝑏∙𝑖+𝐺+𝑑−𝑗∙ 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡 𝑖 ∗ −𝑖 −𝑘−ℎ∙ 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡 𝑖 ∗ −𝑖 1−𝑀𝑃𝐶+𝑀 𝑃𝐶∙𝑡 1 +𝑀𝑃𝑍 IS kurvan visar alla kombinationer av ränta och nationalinkomst som ger jämvikt både på produktmarknad och valutamarknad. Skärningspunkten mellan IS och LM kurvorna ger jämvikt på alla tre marknaderna.

36 Vi antar följande funktioner för de olika komponenterna i total efterfrågan.
𝐶= ∙ 𝑌− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝑌 Där 𝑡 0 =−720 och 𝑡 1 =0,5 𝐼=930−8500∙𝑖 𝐸𝑋=2500−1500∙𝐸 𝐼𝑀=− ∙𝐸+0.3∙𝑌 Vi antar följande funktioner på penningmarknaden: Efterfrågan på pengar: 0,25∙𝑌−1000∙𝑖 Penningutbudet är 797 På valutamarknaden antar vi: 𝑒𝑥𝑝 𝐸 𝑡+1 =1 𝑖 ∗ =2,8 LAS = 3 300 Riksbankens inflationsmål: 2%

37 Om vi matar in dessa parametrar och exogena variabler i datorn får vi följande IS-LM-IRP-modell:
Y E

38

39

40

41 Effekterna av minskade investeringar i IS-LM-IRP-modellen

42

43

44 Räntan minskar och växelkursen deprecierar.
Intuitiv förklaring. När företagen minskar sina investeringar behöver de inte låna lika mycket pengar vilket minskar efterfrågan på pengar på penningmarknaden. Lägre efterfrågan på pengar vid en konstant penningmängd ger lägre ränta. Med en lägre ränta blir det mindre attraktivt att spara inom landet vilket innebär ett efterfrågan på inhemsk valuta minskar. Växelkursen deprecierar.

45 Effekterna av minskade investeringar i IS-LM-IRP-modellen
- 9 - 45 + 10 - 18 - 26 - 13 + 27

46 Förklaringar till förändringarna av BNP’s komponenter.
𝐶= ∙ 𝑌− 𝑡 0 − 𝑡 1 ∙𝑌 Konsumtionen minskar eftersom nationalinkomsten minskar. Offentlig konsumtion är oförändrad om vi inte ändrar den, här gjorde vi ingen finanspolitisk åtgärd. 𝐼=930−8500∙𝑖 Lägre ränta leder till att investeringarna ökar. Därför blir den totala minskningen av investeringarna mindre än den initiala minskningen. 𝐸𝑋=2500−1500∙𝐸 Deprecieringen leder till att exporten ökar. 𝐼𝑀=− ∙𝐸+0.3∙𝑌 Deprecieringen tillsammans med lägre nationalinkomst, leder till att importen minskar.

47 Statsbudgetens saldo:
När nationalinkomsten minskar, minskar statens skatteintäkter, därmed får vi ett underskott i statens budget. Bytesbalansen När exporten ökar och importen minskar ökar nettoexporten med 27. Eftersom vi antar att faktorinkomsternas och transfereringarnas netto är oförändrat blir 27 också ökningen av bytesbalansen.

48 AS-AD-LAS-modellen Inflation LAS AD AS inflationsmål Y

49 Den långsiktiga utbudskurvan, LAS, visar den långsiktiga produktionsmöjligheten givet att arbetsmarknaden är i jämvikt och dess läge beror av hur mycket arbetskraft och kapital vi har samt vår produktivitet. På kort sikt är dessa oberoende av inflationstakten och LAS är därmed en vertikal linje. Den aggregerade efterfrågakurvan, AD, gäller för en given nivå på nominell penningmängd. Med en högre inflationstakt minskar den reala penningmängden vilket ger en högre ränta och därmed apprecierad växelkurs. Den högre räntan minskar investeringarna. Den apprecierade nominella växelkursen tillsammans med de högre priserna ger en appreciering av real växelkurs som minskar nettoexporten. Minskade investeringar och lägre nettoexport ger en lägre efterfrågan på våra produkter, därmed ger en högre inflationstakt en lägre efterfrågan.

50 Den kortsiktiga utbudskurvan, AS, ger oss ett samband mellan inflationstakt och utbud.
En orsak är att det är lättare för företagen att höja sina priser när efterfrågan är hög. När vi är till höger i diagrammet tenderar därför de företag som agerar som prissättare att sätta högre priser och vi får en högre inflationstakt. Andra företag är pristagare. En ökad inflationstakt, givet ett framförhandlat löneavtal, ökar deras intäkter mer än vad kostnaderna ökar. Kortsiktigt tenderar då deras vinstmaximerande produktionsvolym att öka och de bjuder ut en större mängd på marknaden. En ökad inflationstakt ger därmed ett större utbud. AS skär alltid LAS vid nivån för förväntad inflation. Vi antar att marknaden förväntar sig att inflationen ska bli lika med riksbankens mål. Om inflationstakten blir som förväntat när lönerna förhandlades fram kommer arbetsmarknaden vara i jämvikt och produktionsnivån lika med LAS

51 AS-AD-LAS-modellen Inflation LAS AD AS inflationsmål Y

52 Minskade investeringar i AS-AD-LAS-modellen
När efterfrågan minskar i IS-LM-IRP modellen skiftar AD till vänster. Lägre efterfrågan ger lägre prisstegringar dvs lägre inflation, vid en lägre inflation minskar inte efterfrågan lika mycket.

53 Minskade investeringar i AS-AD-LAS-modellen
I ASADLAS modellen ser vi att en lägre efterfrågan ger lägre inflation och lägre BNP. När BNP faller minskar även sysselsättningen och arbetslösheten ökar. I vår experimentekonomi är LAS När BNP faller får vi ett negativt outputgap, en negativ skillnad mellan vad BNP faktiskt är och vad BNP skulle ha varit om vi haft jämvikt på arbetsmarknaden

54 Effekterna av minskade investeringar i IS-LM-IRP-modellen
3 274−