Tillväxtförutsättningar

En presentation över ämnet: "Tillväxtförutsättningar"— Presentationens avskrift:

1 Tillväxtförutsättningar
John Hassler Seminarium 5/3 2018

2 Glidande 9-årssnitt 3,1% 3,1% KI prognos 1,3% 0,9%
Källa: SCB till 2016, därefter KI

3 Produktivitet och tillväxt
Romer – Solow – Barro New Growth Consensus. Två pelare: Endogen långsiktig tillväxt av den globala produktivitetsfronten (Romer). Global produktivitetsfront förskjuts utåt genom teknologiska innovationer som genereras av FoU med specifika mål. Incitament och institutioner viktiga. Total global FoU central. Nya idéer skapas och sprids till resten av världen med varierande tidsförskjutning. En del idéer är komplementära med tidigare teknik (Romer) andra “kreativ förstöring” som slår ut tidigare (Schumpeter, Segerstrom, Aghion&Howitt.) På lång sikt är genomsnittlig tillväxt för alla världens länder densamma och bestämd av världfrontens tillväxttakt – ingen tendens till att spridningen i inkomster mellan länder ökar. Ett (litet) land kan inte enskilt påverka världsfrontens tillväxttakt (annat än för små segment).

4 Global produktivitets front
R&D enskilt land

5 Produktivitet och tillväxt
Romer – Solow – Barro New Growth Consensus. Två pelare: Endogen långsiktig tillväxt av den globala produktivitetsfronten (Romer). Betingad konvergens under fronten (Solow – Barro). Ett enskilt land kan påverka sin position i förhållande till fronten. Fångas bra av Solows tillväxtmodell med exogen långsiktig tillväxt given av världsfrontens tillväxt. Strukturella reformer har inte permanenta tillväxteffekter, men konvergensen till ny position är långsam (decennier).

6 Produktionsfall utan strukturella orsaker
Betingad konvergens Produktionsfall utan strukturella orsaker BNP/capita Världsfronten Betingad konvergensnivå Tid

7 Betingad konvergens Strukturreformer Världsfronten
BNP/capita Världsfronten Betingad konvergensnivå efter reformer Betingad konvergensnivå Tid

8 Produktivitet och tillväxt
Romer – Solow – Barro New Growth Consensus. Två pelare: Endogen långsiktig tillväxt av den globala produktivitetsfronten (Romer). Betingad konvergens under fronten (Solow – Barro). Ett enskilt land kan påverka sin position i förhållande till fronten. Fångas bra av Solows tillväxtmodell med exogen långsiktig tillväxt given av världsfrontens tillväxt. Strukturella reformer har inte permanenta tillväxteffekter, men konvergensen till ny position är långsam (decennier). Hur väl marknader fungerar, skattesystem, utbildning, arbetskraftsdeltagande, förmåga att ta till sig ny teknik,…, påverkar den nivå på BNP/capita i förhållande till världsfronten man konvergerar mot. Stark empirisk evidens. ”Iron law of convergence” 2% av avståndet till den nivå landet/regionen/delstaten långsiktigt konvergerar till (Barro 2015 EJ) . Central indikator är BNP/capita i förhållande till andra länder.

9 Sveriges BNP per capita fasta priser i förhållande till genomsnittet jämförbara länder*
Källa: OECD National Accounts och egna beräkningar *Aus, Aus, Bel, Can, Den, Fin,Fra,Ger, Ire, Ita, Jap, Kor, Net, Nor, Spa,Swi,UK,US

10 Sveriges BNP per capita löpande priser i förhållande till genomsnittet för jämförbara länder*
Källa: OECD National Accounts och egna beräkningar *Aus, Aus, Bel, Can, Den, Fin,Fra,Ger, Ire, Ita, Jap, Kor, Net, Nor, Spa,Swi,UK,US

11 Prognos BNP per capita löpande priser i förhållande till genomsnittet jämförbara länder
Sverige rel EU Sverige rel alla Källa: IMF, World Economic Outlook, Oktober 2017 (alla=AUS,AUT,BEL,CAN,DNK,FIN,FRA,DEU,IRL,ITA,JPN,NLD,ESP,SWE,CHE,GBR,USA: EU=ALLA utom AUS,CAN,JPN,CHE,GBR,USA)

12 Några slutsatser Världsfrontens tillväxttakt svår att prognosticera;
å ena sidan verkar det vara svårare att skapa nya idéer (Bloom et al. 2017). å andra kan de globala investeringarna i FoU fortsätta att öka under en lång tid pga Kina, Indien och Afrikas inträde i världsekonomin. Sverige kan inte påverka detta men kan påverka sin relativa position. Sverige ”höga” tillväxttakt i BNP säger lite om det som är viktigt. Inte svårt att se att vi skulle kunna komma närmare fronten – problem (dvs förbättringspotential) i utbildningssystemet, bostadsmarknaden, produktivitet i skyddad sektor, skattesystemet och integrationen. Konsensus om vad som behöver göras (?). Vi måste nog vänta på en kris innan vi (igen) kan få en konstruktiv politisk diskussion som löser välkända problem.