Inombranschhandel, migration och internationella kapitalrörelser

En presentation över ämnet: "Inombranschhandel, migration och internationella kapitalrörelser"— Presentationens avskrift:

1 Inombranschhandel, migration och internationella kapitalrörelser
Föreläsning Inombranschhandel, migration och internationella kapitalrörelser Denna föreläsning baseras på sidorna 124 till 133 i kapitel 5 i Husted Mellvin samt ”International Factor Movements” av Saywer Sprinkle.

2 1. Klassiska handelsmodellen baserad på skillnader i arbetskraftsproduktivitet
2. Faktorproproportionsmodellerna: Heckscher Ohlin Branschspecifika faktors-modellen Faktorproportionsmodeller utvidgade med naturresurser eller utbildningsnivåer i arbetskraften. Samtliga handelsmodeller vi hittills har studerat behandlar handel i homogena produkter. De förklarar varför länder importerar vissa typer av produkter och exporterar helt andra produkter. De kan förklara varför Sverige exporterar stål och importerar kläder. Men de kan inte förklara varför Sverige både importerar och exporterar produkter som bilar och mobiltelefoner.

3 Inombranschhandel Produktcykelteorin Linder hypotesen Skalfördelar
Den största delen av inombranschhandel sker i heterogena produkter, exempelvis bilar och mobiltelefoner där olika märken och modeller skiljer sig åt. Vi kommer att diskutera tre olika teorier för inombranschhandel: Produktcykelteorin Linder hypotesen Skalfördelar

4 Produktcykelteorin Denna teori bygger på att förutsättningar för produktion och konsumtion av en produkt förändras över tiden. Länder specialiserar sig på olika faser i produktens ”livscykel”. I-länder producerar nyutvecklade produkter U-länder producerar färdigutvecklade produkter i stora serier

5 Första fasen: Nyutvecklade produkter säljs till ett högt pris, kräver närhet till köpstarka konsumenter. Produktutveckling kräver högutbildad arbetskraft, både för att utveckla produkten och produktionsmetoderna Nyutvecklade produkter kommer därför i första hand att såväl produceras som konsumerar i rika länder med höga inkomster och högutbildad arbetskraft.

6 Andra fasen: Produkten är nu så standardiserad att den av kostnadsskäl flyttas till länder med billig arbetskraft. Eventuellt också så billig att den börjar säljas där. Landet där produkten utvecklades blir nu importör av produkten.

7 Produktcykelteorin Figure 5.4 The Product Cycle 150 140 130 120 110
100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 U.S. New Product Maturing Product Standardized Product Stages of Product Development Production Exports Consumption Imports

8 Linder Hypotesen Inhemska producenter riktar in sin produktion mot den inhemska befolkningen. När ett företag behöver en större marknad och beslutar sig för att exportera är det lättast att exportera till länder med likartad efterfrågan, där konsumenterna har likartade preferenser. Oftast är det ett land med ungefär samma inkomstnivåer Men konsumenterna vill också ha en variation av olika märken och modeller. Därför kan det också finnas en efterfrågan på att importera samma typ av produkt från utländska producenter. Teorin kan vara en del i förklaringen av den ökande inombranschhandeln mellan länder med likartad inkomstnivå.

9 Skalfördelar Skalfördelar betyder att genomsnittskostander per produkt blir lägre ju större serier vi tillverkar. Detta kallas också avtagande styckkostnad eller ökande skalavkastning. Average Cost AC0 B AC C Number of Cars AC1 A 50,000 200,000 250,000

10 Figure 5.3 Economies of Scale as the Basis for Intraindustry Trade
Utan handel kan USA producera bilar av en sort till en låg styckkostnad eller bilar av varje sort till en hög styckkostnad Average Cost AC0 B AC Number of Full Size Cars AC1 A 75,000 150,000 Med internationell handel kan USA producera bilar av en sort till en låg styckkostnad exportera hälften av dem och importera bilar av den andra sorten. Med internationell handel kan konsumenterna välja mellan två sorter till låga priser. Average Cost AC0 B’ AC Number of Subcompact Cars AC1 A’ 75,000 150,000

11 Skalfördelar och inombranschhandel
På en marknad med en årlig försäljning av bilar kanske det uppkommer 4 märken som säljer bilar var. På en större marknad med en årlig försäljning av bilar kanske det uppkommer 10 märken som säljer bilar var. På den större marknaden har vi lägre produktionskostnader och större valfrihet för konsumenterna. Internationell inombranschhandel är ett sätt att skapa en större marknad.

12 Välfärdseffekter av inombranschhandel
Produkter som följer produktcykelteorin har liknande välfärdsvinster som handel enligt faktorproportionsteorin och klassiska handelsmodellen. Vi utnyttjar våra komparativa fördelar. För övrig inombranschhandel består de i kostnadsvinster och en ökad valfrihet. Men också av att en ökad konkurrens kan vara en stimulans att utveckla nya modeller med högre kvalité.

13 Internationell rörlighet av arbetskraft
Migration: Immigranter byter nationstillhörighet permanent. Migrationen i världen ökar År 1965 levde 75 millioner människor i ett annat land än där de är födda År 2000 är motsvarande siffra 150 millioner Idag ca 3 % av världens befolkning Gästarbetare: Personer som tillfälligt arbetar i ett annat land.

14

15 Källa OECD migration database

16 Berlinmuren är riven

17

18 Muren i Melilla - EU’s gräns mot Afrika.

19 Muren runt västbanken i Israel

20 Produktionsfaktorerna har en avtagande avkastning om vi ökar den ena medan den andra är konstant
Y Y L K Om vi har en arbetare per maskin och ökar till 2 kan produktionen öka ganska mycket eftersom maskinen kan användas större del av dygnet. Men om vi ökar till 3 arbetare per maskin blir produktionsökningen mindre. Och när vi ökar till 4 per maskin blir ökningen ännu mindre det börjar bli trångt och svårt att arbeta effektivt. Om varje arbetare har två maskiner istället för en blir produktionen större. Ökar vi sedan med en tredje maskin kommer ökningen inte att vara lika stor eftersom det är svårare att övervaka tre maskiner.

21 Löner och kapitalavkastning beror av marginalproduktiviteten
Om K/L är stor har kapitalet en låg marginalproduktivitet. Det innebär att avkastningen på kapital blir låg. Företagen kan inte betala så mycket för att hyra ytterligare en maskin. Om K/L är stor innebär det att L/K är liten. Då är arbetskraftens marginalproduktivitet hög och företagen kan betala höga löner för att anställa ytterligare arbetare. I länder med mycket kapital per arbetare är lönerna höga och kapitalavkastningen låg. I länder med lite kapital per arbetare är lönerna låga och kapitalavkastningen hög.

22 Migrationens orsaker Ekonomiska orsaker: Övriga orsaker:
”Push factors”: Fattigdom och arbetslöshet ”Pull factors”: Högre löner, lättare att få jobb Övriga orsaker: Flykt från krig, miljökatastrofer och politiskt förtryck

23 Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser från U-länder till I-länder
I U-länderna som har ett nettoutflöde av arbetskraft: K/L ökar. Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen minskar. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna ökar. I I-länderna som har ett nettoinflöde sker motsatsen: Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen ökar. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna minskar.

24 Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder
För världen som helhet ökar produktionen och därmed inkomsterna eftersom arbetskraft flyttas från en plats där den har en låg marginalproduktivitet till en plats där det har en hög marginalproduktivitet. Produktionsbortfallet i U-länderna från ett lägre antal arbetare är mindre än produktionsökningen i I-länderna när de får tillgång till fler arbetare. Eftersom världens nationalinkomst ökar måste kapitalägarna i I-länderna och arbetarna i U-länderna tjäna mer än vad arbetarna i I-länderna och kapitalägarna i U-länderna förlorar. Välfärdseffekterna är desamma som vi får av mellanbranschhandel i faktorproportionsmodellen, därför brukar handel anses vara ett substitut till arbetskraftsrörelser.

25 Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder
Land A Land B Lön Lön Sl Sl’ Sl’ Sl WA d c W’A W’B WB b D g D Arbetskraft Arbetskraft Land A: Nationalinkomsten ökar med area b + c Arbetsgivarna tjänar yta d p.g.a. av lägre lön och ruta c p.g.a. mer arbetskraft. Arbetarna som redan bodde där förlorar area d. Arbetarna som flyttar in tjänar yta b men förlorar g. (Area b är dock större)

26 Välfärdseffekter av arbetskraftsrörelser mellan länder
Arbetare flyttar från B till A Land A Land B Lön Lön Sl Sl’ Sl’ Sl e WA j d c W’A W’B i h WB a b D f g D Arbetskraft Arbetskraft Land B: Nationalinkomsten minskar med area g + h Arbetsgivarna förlorar yta i p.g.a. av högre lön och ruta h p.g.a. färre arbetare. Arbetarna som stannar tjänar area i. Arbetarna som flyttar tjänar yta b men förlorar g. (Area b är dock större)

27 Brain drain Verkligheten är mer komplex än den förenklade analysen på föregående slide. I verkligheten är många immigranter från fattiga länder högutbildade. Det innebär att I-länderna får nytta av utbildningskostnader i U-länderna. Men det förutsätter att immigranterna får möjlighet att arbeta i de yrken de är utbildade till. Det innebär också att emigration kan vara ett problem för fattiga länder som blir av med välutbildad arbetskraft. Men å andra sidan skickar emigranterna ofta hem betydande belopp till släktingar i hemlandet vilket har en stor betydelse för ekonomin i fattiga länder.

28 Diskriminering och integration
De enkla modellerna för immigrationens fördelar förutsätter att invandrarna får jobb. Om arbetsgivarna har fördomar mot människor från andra länder kanske de bara ökar jämviktsarbetslösheten? Om en afrikansk ingenjör sitter i tunnelbanan och klipper biljetter hade han kanske haft en högre produktivitet i Etiopien? Norge har inte byggt någon mur trots att det strömmar in svenskar som pressar lönerna och ökar arbetslösheten.

29 Value at Current Prices
Kapitalrörelser mellan länder Utländska direktinvesteringar En utländsk direktinvestering innebär att ett företag bygger en fabrik utomlands eller köper upp ett utländsk företag (minst 50% av aktierna). Table 6.1 Selected Indicators of FDI and International Production, Value at Current Prices (Billion dollars) Annual Growth Rate (per cent) Item 1982 1990 2002 2005 2003 2004 FDI Inflows 59 202 651 916 –25.8% –9.7% 27.4% 28.9% FDI Inward Stock 647 1,789 7,123 10,130 9.7 20.6 16.1 6.1

30 Utländska direktinvesteringar
Table 6.2 Regional Distribution of FDI Flows, Region/Country FDI Inflows FDI Outflows Developed Countries 59.4 85.8 European Union 40.7 54.6 Japan 0.8 49.9 United States 12.6 15.7 Other Developed Countries 5.3 10.6 Developing Countries 35.9 12.3 Africa 3.0 0.2 Latin America & the Caribbean 11.5 3.5 Asia & Oceania 21.4 8.6 Central & Eastern Europe 4.7 1.8 World 100.0 De flesta direktinvesteringar sker mellan de rika länderna Men det finns också en nettoöverföring av kapital från rika till fattiga länder, U-länderna tar emot mer direktinvesteringar än vad de investerar I andra länder. Men internationell kapitalrörelser är inte bara FDI, vi kan också låna pengar i andra länder eller spara på andra länders aktiemarknader.

31 Orsaker till FDI Högre avkastning på kapitalet. I länder med låg kapitaltillgång är kapitalavkastningen högre. Geografiska aspekter såsom tillgång till naturresurser eller klimat lämpligt för viss typ av jordbruksproduktion. Handelshinder och transportkostnader kan göra det svårt att exportera till ett land. Ett alternativ till export blir då att lokalisera produktionen inom landet genom en direktinvestering. Närvaro på den lokala marknaden kan ge bättre kontakt med och kännedom om konsumenterna än om man bara exporterar dit.

32 Välfärdseffekter av internationella kapitalrörelser
(Från I-länder till U-länder.) I-länderna har ett nettoutflöde av kapital: K/L minskar. Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen ökar. Kapitalägarna får högre andel av nationalinkomsten. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna minskar Arbetarna får en lägre andel av nationalinkomsten. I U-länderna som har ett nettoinflöde av kapital sker motsatsen: Kapitalets marginalprodukt och därmed kapitalavkastningen minskar. Kapitalägarna får lägre andel av nationalinkomsten. Arbetskraftens marginalprodukt och därmed lönerna ökar. Arbetarna får en högre andel av nationalinkomsten.

33 Välfärdseffekter av internationella kapitalrörelser
(Från I-länder till U-länder.) För världen som helhet ökar produktionen och därmed inkomsterna eftersom kapital flyttas från en plats där det har en låg marginalproduktivitet till en plats där det har en hög marginalproduktivitet. Produktionsbortfallet i I-länderna från ett lägre antal maskiner är mindre än produktionsökningen i U-länderna när de får tillgång till fler maskiner. (Överföringen av kapital är en av förklaringarna till att tillväxten är högre i U-länder än i I-länder) Eftersom världens nationalinkomst ökar måste kapitalägarna i I-länderna och arbetarna i U-länderna tjäna mer än vad arbetarna i I-länderna och kapitalägarna i U-länderna förlorar. Välfärdseffekterna är desamma som vi får av mellanbranschhandel i faktorproportionsmodellen, därför brukar handel anses vara ett substitut till kapitalrörelser.

34 Välfärdseffekter av kapitalrörelser mellan länder
Land A investerar i Land B Kapital-avkastning Kapital-avkastning Land A Land B Sk’ Sk Sk Sk’ RB R’A R’B d c RA g b D D Kapital Kapital Land A: BNP minskar med area b + c Kapitalägarna förlorar yta b men tjänar yta g och d. Arbetarna förlorar area d och c.

35 Välfärdseffekter av kapitalrörelser mellan länder
Land A investerar i Land B Kapital-avkastning Kapital-avkastning Land A Land B Sk’ Sk Sk Sk’ j e RB i h R’A R’B d c RA f g a b D D Kapital Kapital Land B: BNP ökar med area g + h Kapitalägarna förlorar yta i. Arbetarna tjänar area i + h Area g betalas till kapitalägarna i Land A.

36 Multinationella företag
Ett multinationellt företag är ett företag som har verksamhet i många olika länder. Om ett företag vill börja sälja sin produkt i ett annat land finns i princip tre alternativ: Export Ge ett företag i det andra landet rätt till licenstillverkning. Direktinvestering, och bli ett multinationellt företag. Multinationella företag blir allt vanligare och spelar en allt viktigare roll i världsekonomin. För att förklara detta finns en teori som kalls OLI teorin. Ownership Localization Internalization

37 Ownership syftar på ägande av en speciell tillgång, oftast en immateriell tillgång såsom patent eller kunskap om speciella produktionsmetoder. Om man väljer alternativet att lägga ut produktionen som licenstillverkning till ett annat företag så finns risk att man skapar en konkurrent om framtida produkter. Det andra företaget får del av kunskaper som de kan utnyttja till att utveckla nya konkurrerande produkter. För att behålla kontrollen över företagsspecifik kunskap blir export eller direktinvestering att föredra.

38 Localization syftar på att det finns specifika fördelar med att producera på en speciell plats.
Det kan vara tillgång till speciella resurser eller bättre klimat. Om man förlägger produktionen i det land där man ska sälja produkten slipper man tullar och transportkostnader. Argument för direktinvestering eller licenstillverkning istället för att exportera till det andra landet. Internalization syftar på att det finns fördelar med att bedriva produktionen inom en organisation, argument mot licenstillverkning. (Motsatsen till detta är outsourcing när det finns fördelar att låta ett annat företag utföra en del av produktionsprocessen) OLI-aspekterna ger olika argument mot export och licenstillverkning och stärker därmed skälen till att göra en direktinvestering och bli ett multinationellt företag

39 Politiska aspekter på multinationella företag.
Å ena sidan kan ett land vilja locka till sig FDI för att få mer kapital och därmed ökad tillväxt och högre löner. Å andra sidan kan man vilja begränsa FDI för att ha en större kontroll över det egna näringslivet. Skatteaspekter Olika dotterföretag i en multinationell koncern betalar skatt där de är lokaliserade vilket ger ett incitament att redovisa höga vinster i länder med låg företagsbeskattning och låga vinster i länder med hög företagsbeskattning. Transfer pricing innebär att man använder internprissättning för att flytta vinster mellan länder. Skattekonkurrens mellan länder, regeringar kan börja tävla med varandra att sänka företagsbeskattningen för att på så vis få företagen att betala mer skatt i det egna landet.