Vart tar pengarna vägen?

En presentation över ämnet: "Vart tar pengarna vägen?"— Presentationens avskrift:

1 Vart tar pengarna vägen?
INTRODUCERA KAPITLET För att kunna prioritera måste man ha koll För att kunna påverka sin ekonomi måste man ju först ha koll på den. Så vad är det egentligen vi lägger våra pengar på?

2 ”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.”
SKAPA GEMENSAM UTGÅNGSPUNKT Det är inte alltid så lätt att ha koll Modeller för att underlätta ”Knepigt, kontot är tomt och jag har egentligen inte köpt något.” Är det någon som känner igen sig? Vart tar pengarna vägen egentligen? Är det ett svart hål som de försvinner ner i? Det kan i alla fall kännas så ibland. Det kan vara bra att sätta sig ner och gå igenom ekonomin och se över hur man spenderar sina pengar. Hur mycket pengar lägger man på mat? Kläder? Olika abonnemang och prylar? Och ställa sig frågan: är det verkligen såhär jag vill spendera mina pengar?

3 När ekonomin känns som en berg-och-dalbana
ÅRSÖVERSIKT FÖR ATT FÅ KOLL PÅ FASTA KOSTNADER Modeller för att underlätta Räkningarna är inte alltid jämt fördelade över året Hur mycket pengar man har i plånboken kan ju variera, och ibland känns det verkligen som en berg-och-dalbana. Oavsett hur stor eller liten inkomst man har så kan det kännas så här om man inte har koll. Det kan därför vara bra att sätta sig ner och gå igenom ekonomin och se över hur man spenderar sina pengar. Hur mycket lägger man på mat? Kläder? Olika abonnemang och prylar? Och ställa sig frågan: är det verkligen så jag vill spendera mina pengar? Idag kanske ni inte har så många räkningar men när ni får ett eget boende blir de garanterat fler. Det första man kan göra för att få koll är att göra en årsöversikt, det handlar om att få koll på de fasta kostnaderna, alltså räkningarna. När kommer de? Och hur mycket är de på? Alla räkningar är ju inte jämt fördelade över året, vissa räkningar betalar man varje månad, andra en gång i kvartalet och några en gång om året. Skriv ner på ett papper vilka räkningar som kommer i januari, februari, mars, april, maj… Ja, ni förstår principen. När ni har skrivit upp alla räkningar är det ganska troligt att det kommer se olika ut beroende på vilken månad det är. Vissa månader kommer det vara massa räkningar andra färre. Det betyder att det kommer vara olika mycket kvar att leva på. Det blir som en bergodalbana och det försvårar att planera ekonomin. Om det varierar mycket kan man försöka kapa topparna. Ett bra sätt att göra det på är att dela upp de räkningar som kommer kvartalsvis eller årsvis och be att få månadsfakturor istället. Då blir det samma summa man betalar varje månad och det blir lika mycket pengar kvar varje månad att leva för vilket gör det lättare att planera. När ni gjort en årsöversikt blir det också lättare att följa upp varje månad och se så att alla räkningar har kommit och man har betalat allt som ska betalas. Man har nämligen en skyldighet, ett ansvar, att ha koll på vad som ska betalas, och när det ska betalas. Uteblir en räkning en månad ska jag ta kontakt och höra hur vi ska lösa betalningen. Man kan alltså inte tänka ”gott nu slipper jag att betala denna månaden” om en räkning uteblir. Det kan vara bra att samla alla viktiga papper så som avtal, kvitton, räkningar och annat på ett ställe. Lägg allt viktigt i en låda eller sätt in det i en pärm eller mapp. Då vet man vart allting är och det blir lättare att hålla koll på ekonomin. För att kunna göra årsöversikten måste man ha koll på sina räkningar. Det är även viktigt att ha koll på sina viktiga papper. Vet ni t ex hur det är med bindningstiderna på era abonnemang? När går de ut? Vad ingår i er hemförsäkring? Skaffa en pärm! Sätt också in årsöversikten i pärmen.

4 Vad har jag för andra utgifter?
SÄTT ATT FÅ KOLL PÅ RÖRLIGA KOSTNADER Kassadagbok Spara kvitton Kontoutdrag Appar på telefonen Kuvert-metoden Men det finns ju fler utgifter än de fasta… Alla utgifter kommer ju inte på räkningar. Om man tycker att det är svårt att hålla koll på alla fasta utgifter, hur svårt är det då inte att hålla koll på alla rörliga utgifter, som mat, kläder och prylar? Det finns några saker som man kan göra för att få koll på de rörliga utgifterna. En sätt är att använda en kassabok. Då skriver man ner alla utgifter som man har under tre månaders tid. Om man köper en chokladkaka för 15 kr så skriver man ”chokladkaka 15 kr” i kassaboken osv. Efter tre månader räknar man ihop allt som man har köpt och delar med tre, eftersom man har hållit på i tre månader. Då får man ett genomsnitt på hur mycket man lägger på mat, kläder och prylar i månaden. Ett annat sätt är att spara kvitton. Man gör likadant där, sparar alla kvitton under tre månaders tid, räknar ihop och delar med tre så att man får ett genomsnitt per månad. Men det kanske smidigaste sättet är att kolla på kontoutdraget. Det blir ju allt vanligare att man handlar med kort och då får man ju ett kontoutdrag hem i brevlådan eller om man har Internetbank så kan man gå in där och kolla. Kontoutdrag är ett lite mera trubbigt verktyg än att spara kvitton och föra kassabok i och med att man bara ser klumpsumman. Man vet ju inte om man handlat snus, mat eller hygienartiklar om det i utdraget står att man handlat för en viss summa på Konsum. Det finns även många appar där man antingen själv får skriva i sina utgifter eller så kopplar man sitt bankkort till appen som automatiskt registrerar alla köp. Vissa banker har även en egen ”utgiftskoll” där alla utgifter sparas och kategoriseras. Appar kan vara smidigt att använda sig av eftersom mycket är automatiskt och många oftast har telefonen med sig. Men det kan vara värt att fundera över hur säker appen är - vill jag koppla den till mitt kort och hur länge sparas mina uppgifter. Men även inom en och samma månad kan ekonomin kännas som en berg-och-dalbana. Pengarna som skulle räcka hela månaden är slut efter halva. Då kan man ta ut alla pengar som är kvar på kontot efter att de fasta utgifter är betalda och dela upp dem i fyra kuvert. I början av varje vecka öppnar man ett nytt kuvert med pengar som man får handla för den veckan. På så vis sprider man ut pengarna, och man vet att man i alla fall har lite pengar kvar när månaden närmar sig sitt slut.

5 Vad är viktigt för dig? EKONOMISKA PRIORITERINGAR
Deltagarnas utgiftsposter Spartips kopplade till utgiftsposterna Alla har sina egna prioriteringar Första steget i att göra en budget Till denna övning finns två utgångspunkter. Välj den utgångspunkt som lämpar sig för din klass. Utgångspunkt 1. Nu ska ni få berätta vad som är viktigt för er? Vad lägger ni era pengar på? Skriv upp elevernas utgiftsposter på tavlan: mat, kläder, nöjen (bra att precisera nöjen), fika, godis, musik, djur, mobiltelefon osv. Allt som eleverna tar upp skrivs på tavlan, ibland kan man behöva omformulera men viktigt att bekräfta. Vad av det som står på tavlan kan man dra ner på? Posterna får finnas kvar men kostnaden ska bantas. Hur kan vi t.ex. göra för att få ner fikakostnaden men ändå träffa vänner och fika? Här finns inget rätt eller fel. Vi prioriterar alla olika. (Låt eleverna dra ner på vissa kostnader och problematisera hur det ska gå till. Ibland behöver de hjälp på traven. Gå igenom olika spartips.) Utgångspunkt 2. Nu ska eleverna få tänka sig in i ett framtida scenario. De ska flytta in i sin första egna lägenhet och ska börja planera sin ekonomi. Vilka utgifter kommer de att ha? Låt eleverna komma med egna förslag och skriv upp allt på tavlan: Hyra, mat, el, internet, TV, abonnemang (som Netflix och spotify) försäkringar, transport, kläder, mobiltelefon, inredning, nöjen (bra att precisera nöjen), resor, fika, godis, musik, djur, läkarbesök, mediciner, kurslitteratur(?), barn(?) osv. Allt som finns på tavlan kommer vi kanske att behöva betala när vi har ett eget hushåll. Nu ska eleverna få fundera över hur man kan dra ner på vissa kostnader och problematisera hur det ska gå till. Gå tillsammans igenom olika spartips till de olika utgiftsposterna. Beroende på vart i livet man befinner sig finns det olika utgifter: pluggar man på universitet måste man köpa sina egna böcker, jobbar man måste man kanske ha egen bil, skaffar man barn så kostar det osv. Därför är det viktigt att planera sin ekonomi utifrån den situation man befinner sig i. Vissa kostnader påverkas av vart i livet vi befinner oss men mycket handlar även om individuella prioriteringar. Vad har vi gjort nu när vi skrivit upp olika kostnader på tavlan? Jo, första steget i att göra en budget. Nästa steg är att ta reda på vad varje utgiftspost kostar i månaden. En budget är individuell och det är upp till var och en vad man väljer att lägga pengarna på. En budget är ett hjälpmedel som gör det lättare att prioritera, lättare att nå sina mål och drömmar. Vissa menar att budgeten kan ses som ens bästa vän som berättar om saker är möjligt eller inte.

6 Hjälp att prioritera Inkomster och utgifter
Fasta och rörliga kostnader Genomsnitt per månad Realistisk och hållbar? Följ upp EN BUDGET ÄR ETT PRIORITERINGSHJÄLPMEDEL En budget måste vara realistisk och hållbar Hushållets alla inkomster och utgifter Ett genomsnitt Sparande som en ”fast utgift” För att få ut så mycket som möjligt av pengarna kan budgeten fungera som ens bästa vän, och tanken är att den ska bli en hjälp för att nå ens mål och drömmar. Det behöver inte vara varken svårt eller tråkigt att göra en budget. Man behöver inte heller vara expert på Excel. Det räcker med ett papper och penna. Eller ta hjälp av en app. När man gör en budget är det lätt gjort att man missar några viktiga saker. Det är inte ovanligt att man underskattar sina utgifter så att budgeten inte blir realistisk. Ibland tar det emot att tänka på hur mycket pengar man faktiskt lägger på vissa saker och därför inte ser realistiskt på utgifterna. Exempelvis är det många som underskattar kostnaden för impulsshopping och småhandlande. Det kan alltså vara bra att börja med att konfrontera sig själv med hur det faktiskt ser ut genom att göra årsöversikt och spara kvitton. Det vi precis pratade om. Innan men gör sin budget. Man gör sig själv bara en otjänst om budgeten bara är ett dåligt alibi, det är bättre att göra en budget som är realistisk och hållbar. Annars blir den ju ingen hjälp! När man gör en budget är det viktigt att man får med hushållets alla inkomster och utgifter, alla fasta och rörliga kostnader och sparandet. Budgeten ska vara ett genomsnitt per månad. Ta posten kläder, då ska man ta med hela summan man lägger på kläder under ett år och dela med tolv. Då får man ett genomsnitt. Det är även viktigt att följa upp budgeten genom att då och då exempelvis spara kvitton och kolla med årsöversikten för att se hur det går. Följer jag budgeten eller behöver den justeras? Det är också viktigt att ha lite luft mellan sina inkomster och utgifter i budgeten, som gör att man kan klara sig även om det skulle tillkomma någon utgift som man inte var beredd på.

7 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
På Hallå konsuments hemsida finns något som heter Budgetkalkylen, som är ett verktyg för att göra en egen budget. Budgetkalkylen är uppbyggd i steg. I det första steget fyller man i vilken kommun man bor i, hur många man är i hushållet, om man har barn etc. (Klicka till nästa bild.)

8 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
Du klickar sedan vidare i Budgetkalkylen och fyller i hur mycket du lägger på olika poster, t ex livsmedel, kläder, skor och transport. (Klicka till nästa bild.)

9 ETT VERKTYG FÖR ATT GÖRA EN BUDGET
I det sista steget får du fram en budget utifrån den information som du angett. Du kan gå tillbaka och ändra de olika posterna som du fyllt i för att din budget ska bli realistisk och hållbar. Du kan också spara din budget som en pdf-fil eller skriva ut den.

10 Vad kostar bilen? KOSTNADER KOPPLADE TILL ATT HA BIL
Synliggör kostnadsposter Visa den totala kostnaden Är det någon som håller på att ta körkort? Nu ska vi titta på en annan stor kostnad, nämligen bilen. Och jag tänkte att ni skulle få tävla. Skriv ner alla kostnader ni kommer på kopplade till att ha en bil. Ni har 1 minut på er. Inga siffror, utan bara lista poster som t ex bensin. Jag kommer att ta tid och ni kan börja nu… (Efter 1 minut.) Vad kom ni på för kostnader? (Skriv upp kostnaderna på tavlan, kostnader kopplade till bilen finns också i ”Koll på pengarna”.) Ni har kommit på massor av kostnader. Men ni har missat den största kostnaden. Är det någon av er som kan komma på vilken? (Vanligen missar deltagarna värdeminskningen). Värdeminskningen är oftast den enskilt största kostnaden som finns kopplat till att ha en bil. Om du köper en ny bil brukar man säga att den tappar i värde så fort du kör ut den från bilhandlaren. Detta är en kostnad som du måste räkna med. Om du köper en bil för kr blir priset förmodligen inte det samma om du säljer den fem år senare. Har du en nyare bil är värdeminskningen större. Har du en äldre bil är värdeminskningen mindre, men då har du förmodligen högre reparationskostnader. En bil är nästan aldrig en investering, men riktigt gamla bilar, eller bilar det finns få exemplar av, kan öka i värde. Det kan också vara bra att ta hand om sin bil. Minskar slitaget blir också värdeminskningen mindre och bilen behåller ett högre värde. Vad tror ni att det kostar att köra en bil en mil om man tar med alla kostnaderna på tavlan? Man brukar säga att det kostar mellan kr per mil beroende på vilken bil man har. Om man istället skulle slå ut kostnaderna på en månad. Vad tror ni bilen kostar då? Man brukar säga att en bil kostar mellan kr per månad beroende på vilken bil man har.

11 Ju mer vi är tillsammans…
Photo credit: Gertrud K. / Foter.com / CC BY-NC-SA OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER Sharing economi / delande-ekonomi Ett annat trendigt sätt att spara pengar är att dela på kostnaderna med andra. Detta är något som kommer mer och mer, och brukar kallas för sharing economi eller delande-ekonomi. Tanken är att istället för att äga saker så är tillgången viktigare. Tidigare var man tvungen att äga CD-skivan eller DVD-filmen, nu går det - genom ett medlemskap – att få tillgång till så mycket mer musik och film än så, via Spotify och Netflix. (Klicka på bilden för att få fram exempel.) Initiativ till detta kommer hela tiden, på massor av olika marknader. Vet ni t ex vad en bilpool är? Finns det någon bilpool i närheten? Om man går med i en bilpool går man med i en förening som man varje år betalar en mindre avgift till. Föreningen äger i sin tur en eller flera bilar. När du behöver bokar du en bil och betalar bara vad det kostar under den tid som du använder den. Detta gör att du betalar för funktionen bil istället för prylen bil. När du inte använder bilen kan någon annan göra det och på så vis blir det billigare. Ibland är det två eller flera familjer som går samman och delar på en bil. I större bilpooler finns många bilar och många medlemmar. Bilpooler är oftast inte vinstdrivande. Andra exempel: Snapcar och skjutsgruppen (samåkning) Airbnb (hyr varandras hem) Couchsurfing (sov på en soffa) Coffice (dela kontor med andra på ett kafé) ToolPool (låna grejer) SnapGoods (låna grejer av varandra) Klädoteket (låna kläder) My ex-boyfriends jewelry (sälj grejer som du fått av ex-et) Spotify (har tillgång till musik utan att behöva äga) Netflix (har tillgång till film utan att behöva äga) En annan intressant sak med den här ”dela-trenden” är att när man tittar på vad som är status i samhället så hänger det här ihop. Nu är det inte längre enbart status att ha dyra kläder eller köpa flashiga bilar och att på så vis visa upp hur mycket pengar man har, utan status är att vara SNÄLL. Det låter kanske lite konstigt, men om man tänker efter… för att jag ska våga låna/hyra ut min bil till nån jag inte känner så bra så måste jag ju veta om hen går att lita på. Att ha rykte om sig att vara skötsam och snäll kanske kommer att spela ännu större roll i framtiden…? Kanske våra personliga, digitala ratings/omdömen/betyg kommer bli ännu viktigare?

12 Spartips prylar och kläder
Betala inte mer än prislappen! Jämför priser och villkor! Slow fashion – Slow design, Re-design! Begagnat Byt Bortskänkes Undvik impulsköp Photo credit: Sterin / Foter.com / CC BY-NC-ND Photo credit: miss mass / Foter.com / CC BY-NC OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER Avbetalning är dyrare än kontantbetalning Jämför priser och villkor för dina avtal Köp och sälj begagnat eller byt mot något annat Slow fashion, slow design, re-design Undvik impulsköp Vi har också gått igenom de flesta av de här tipsen tidigare. Men det finns några saker som man kan tänka lite extra på. Undvik att betala mer än prislappen. Det blir alltid dyrare om du köper något på avbetalning, kredit eller lånar till köpet. Billigast är det att köpa kontant. Du kan också köpa och sälja en del saker på second hand eller byta med kompisar. Kläder som du inte längre vill ha kanske du kan byta med vänner eller syskon? Det är ju ofta så att vi tröttnar på saker och gör oss av med dem, utan att det är något egentligt fel på dem. Då kan det vara bra att byta till sig något som är nytt för dig från någon annan. Dessutom är det bättre för oss. Ny prylar och kläder – speciellt plastleksaker – kan faktiskt innehålla farliga gifter som vi sällan känner till. Att impulshandla blir ofta dyrt då det finns stor risk att man kommer hem med saker man egentligen inte har så stor nytta av. Man handlar snarare för kicken av att handla än att man har behovet av just den saken. En kortvarig lycka som på sikt blir dyr. Bättre att tänka igenom vad man verkligen behöver. Kanske även fundera på andrahandsvärdet?

13 Spartips mat Gör inköpslista och veckohandla Jämför priser
Köp efter säsong och förvara rätt Undvik halvfabrikat Välj vegetariskt ibland Använd dina sinnen! OLIKA SÄTT ATT MINSKA KOSTNADER  Gör en inköpslista och veckohandla Jämför priser Köp efter säsong och förvara rätt Undvik halvfabrikat Många av de här spartipsen har vi redan tagit upp (under tavelövningen). Men några kan nämnas igen. Om man planerar vad man ska äta så kan man laga fler portioner varje gång man lagar mat.  För att spara pengar kan man också laga mat efter säsong. Alltså köpa det som just nu produceras i Sverige och som då har ett lägre pris.  Du kan också laga mat från grunden istället för att köpa halvfabrikat. Detta är ett bra sätt att minska sina kostnader, men också ett sätt att undvika oönskade ingredienser! Ibland känns det som att halvfabrikat är billigare, men tittar man på den köttmängd som finns i färdiga köttbullar och jämför det med kilopriset för köttfärs blir det faktiskt billigare att köpa köttfärsen och göra egna köttbullar. Lagar du mat från grunden vet du ju också vad det är som du äter. Man behöver faktiskt inte så många ingredienser för att laga köttbullar. Hur många tror ni att det är i färdiga köttbullar?  En annan viktig sak, som kanske inte så många tänker på, är att det är skillnad mellan bäst-före-datum och sista-förbrukningsdag. Bäst-före-datum är en rekommendation om att produkten är som bäst innan detta datum. Det betyder inte att den automatiskt blir farlig eller dålig bara för att bäst-före-datumet har passerat. Du kan istället lukta och smaka för att avgöra om du kan äta den eller inte. Vi måste lära oss att bli bättre på att lita på våra sinnen. Förvarar man livsmedel på ett korrekt sätt kan de hålla länge efter bäst-före-datumet utan att bli dåliga. Ägg som förvaras i kylskåp håller ofta ca 1 månad efter att bäst-före-datumet passerat.  Har däremot sista-förbrukningsdag passerat ska du inte äta maten. Kyckling och köttfärs har ofta sista-förbrukningsdag och du kan bli riktigt sjuk om du äter produkten efter det att detta datum har passerat.  Om du kan tänka dig att köpa en sallad som ser lite trött ut eller ett äpple som blivit kantstött, så går det hur bra som helst att pruta!  (Klicka.) Ett annat sätt att spara lite pengar kan vara att äta mindre kött. Kött är ganska dyrt, och om man minskar på det så är det både bättre för plånboken, hälsan och miljön! Under de senaste 20 åren har köttkonsumtionen ökat med 40 %. Vi slänger ungefär 30 % av maten som skulle kunna gå att äta. Det är väldigt mycket. Tänk er – att ni bär hem tre matkassar från affären, och slänger en direkt i soporona! Det gör ju faktiskt att de kassarna vi har kvar blir dyrare…

14 Vårt kontrollrum Vill ha belöning Är lat Löser problem här och nu
HUR VÅR HJÄRNA FUNGERAR VID EKONOMISKA BESLUT Hjärnan är inte programmerad för att fatta bra ekonomiska beslut Vad vår hjärna vill ha Innan vi går vidare tänkte jag att vi ska kika lite på vårt hjärnkontor och hur vår hjärna egentligen fungerar. Hjärnan är ju trots allt vårt kontrollrum, som tillsammans med andra saker påverkar vårt sätt att se på ekonomi. Det finns ingen del i hjärnan som hjälper oss att hantera pengar. Pengar är en social konstruktion, något som vi människor har skapat. Hjärnan är fortfarande programmerad för att vi ska leva en kort tid här på jorden, kanske 40 år. Nu när vi istället blir 80 år gamla, är vår hjärna dålig på att tänka så långt fram som att t ex planera pensionen.  Istället vet vi att vår hjärna (klicka för varje punkt, och prata om den): Söker efter belöningar – vårt belöningssystem får oss att må bra/dåligt. Det har funnits i tusentals år och är grundläggande för vår överlevnad. Ekonomi handlar många gånger om uppskjuten belöning.   Är lat – vill spara på vår energi. Om du är ute och springer och börjar bli trött i benen. Då är det hjärnans signaler om att nu behöver du spara energi. Om det då kommer någon och jagar dig så har du kvar energi i musklerna trots att hjärnan signalerade att du var dötrött, och kan då springa ifrån. Hjärnan är motsatsen till en PT. Ekonomi handlar om uppoffring, att inte alltid ta den lättaste vägen. Löser problem här och nu – hjärnan har svårt att tänka långsiktigt, och vill istället helst fokusera på att vi överlever dagen. Ekonomi handlar om att tänka långsiktigt. Detta sammanfattar varför vår hjärna många gånger har så svårt att tänka ekonomiskt. Löser problem här och nu

15 ”Jag ska bara…” 1. Dela upp 2. 15 min 3. Belöna dig!
UPPSKJUTANDE BETEENDE Vårt belöningssystem är starkt Tips för att undvika uppskjutande beteende Det är lätt att vi människor blir som Alfons Åberg, dvs jag ska bara… Med våra hjärnor vet vi att det blir konsekvenser men att vi ändå väljer att skjuta upp det. Är det någon som har sett Lyxfällan på tv? Där har det ofta gått väldigt långt och skulderna har blivit stora. Varför blir det lätt så? Jo för att belöningssystemet är så starkt. Hur känns det att få ett brev från Kronofogden? Jobbigt. Då kollar jag Facebook eller Netflix istället för att må bättre. Hur blir jag mindre Alfons Åberg då? Då behöver vi bara lura vår hjärna lite, eller rättare sagt samarbeta (klicka för att få fram textrutan): Dela upp det som ska göras i mindre delar – exempelvis dag 1: dela upp all post i en hög, dag 2: öppna och lätt i högar, dag 3: läs Lägg 15 min på uppgiften – lura hjärnan lite, det kan bli längre tid men det märker du inte om du är inne i uppgiften. Belöna dig själv efteråt – klappa hjärnan medhårs

16 Småutgifter Fika på stan 1 gång i veckan à 50 kr kr Chips, 200 g 2 per vecka à 23 kr kr Dricka, 50 cl 1 st per dag à 18 kr kr Bio 1 gång i månaden à 110 kr 1320 kr Appar 1 st i veckan à 15 kr 780 kr Cigaretter 1 paket per dag à 53 kr kr Snus 1 dosa varannan dag à 43 kr kr Energidryck 1 om dagen à 20 kr kr SMÅUTGIFTER KAN BLI STORA KOSTNADER En småutgift är också en prioritering Synliggöra den faktiska kostnaden under en längre period Om man går igenom sin ekonomi kan man få många aha-upplevelser, särskilt när det gäller småutgifter. Ofta är det småutgifterna som tillsammans blir det svarta hålet och ger känslan ”vart tar pengarna vägen egentligen?” Här kan man se vad det kostar att röka ett paket cigaretter per dag under ett år eller vad det kostar att ta en fika på stan en gång i veckan under ett år. Jag menar inte att ni helt ska undvika småutgifterna, att fika på stan kan vara ett sätt att umgås med vänner. Och vi har ju alla hört hur svårt det ska vara att sluta röka eller snusa. Jag vill bara visa hur mycket pengar det blir när man lägger ihop det som man kanske ser som småutgifter. Vill man prioritera så är det okey men kanske är det egentligen helt annorlunda man vill prioritera. Kanske man hellre hade åkt på en tågluff till sommaren. Jag vill att ni ska vara medvetna om vilka prioriteringar ni gör och att det är ett medvetet val när ni spenderar era pengar. Ibland kan det vara så att man lägger mycket pengar på sådant som man egentligen inte alls prioriterar. Genom att minska de utgifter som egentligen inte tillför något kan man spara pengar. Lägger man ihop några av de här posterna räcker ju faktiskt pengarna till en semesterresa, Ipad eller till något annat som man länge har gått och drömt om att göra eller velat ha.

17 Få ut mer av dina pengar – börja spara
POSITIVA ASPEKTER AV SPARANDE Ett sätt att leva billigare Gör ekonomin mindre sårbar Att spara kanske inte alltid känns så lättmotiverat eller spännande. Men då kan det vara bra att komma ihåg att vi ju inte sparar för sparandets skull. Ett sparande kan istället vara ett sätt att förverkliga drömmar, t ex att få packa ryggsäcken och luffa runt i Europa eller kanske på lite längre sikt få köpa en lägenhet. Då kanske det också känns lite lättare att motivera sig till att lägga undan pengar. Att börja spara är även ett sätt att leva billigare och få ut mer av sina pengar. Om du har lite pengar sparade när någon oförutsedd utgift dyker upp kan du lättare undvika att ta en dyr kredit eller ett lån. Att veta att man har ett sparande kan också bli en trygghet. Om du gör ditt sparande till en vana blir det lättare att sätta av pengarna varje månad. Det blir också lättare att spara om du har ett mål, något som du sparar till. Att spara innebär ju att du avstår från att handla idag så att du kan köpa andra, mer speciella saker längre fram. Det är vetenskapligt bevisat att om vi får längta efter något så får det ett högre värde. I ett ”kyssexperiment” skulle testgruppen sätta ett pris eller värde på en kyss från sin favoritkändis. Sedan undersökte man om värdet förändrades beroende på hur långt fram i tiden detta skulle ske. Det visade sig att kyssen hade högst värde om den skulle ske tre dagar framåt i tiden, jämfört med om den skulle ske just precis nu. Den hade till och med högre värde om den skulle ske ett år framåt i tiden än om den skulle ske omedelbart. Orsaken är att förberedelsen, förväntan, längtan etc också är en del av njutningen, och att vi sätter ett högre värde på något om vi faktiskt fått längta och se fram emot det. Detta skulle kunna jämföras med att spara. Kanske betyder den där I-phonen ännu mer för oss om vi fått se fram emot köpet och längta?

18 Övningar

19 Alexis budget ALTERNATIV 1) En gymnasiestudent
Photo credit: Zach "Pie" Inglis / Foter / Creative Commons Attribution-NonCommercial 2.0 Generic (CC BY-NC 2.0) ALTERNATIV 1) En gymnasiestudent EN BUDGET ÄR ETT PRIORITERINGSHJÄLPMEDEL En budget måste vara realistisk och hållbar Ibland kan det vara svårt att få pengarna att räcka till allt man vill. För att få bättre ekonomi kan man antingen höja inkomsterna eller minska utgifterna. Det finns de som säger att det inte är de höga inkomsterna som gör en rik utan den små utgifterna. Oavsett är det viktigt att veta hur man själv vill spendera sina pengar; då kan en budget vara ett bra hjälpmedel. När man gör en budget är det lätt gjort att man missar några viktiga saker. Det är inte ovanligt att man underskattar utgifter så att budgeten inte blir realistisk. Ibland tar det emot att tänka på hur mycket pengar som man faktiskt lägger på vissa saker och därför inte ser realistiskt på utgifterna. Exempelvis är det många som bara räknar in när de storhandlar i utgiften för mat, och glömmer allt småhandlande. Oftast gör man sig själv bara en otjänst, det är bättre att göra en budget som är realistisk och hållbar. Det är också viktigt att ha lite luft i sin budget mellan inkomster och utgifter som gör att man klarar sig även om det skulle tillkomma någon utgift en månad som man inte var beredd på. Nu ska ni få testa att göra en budget åt Alexi. Ni får fullmakt över hans ekonomi. Alexi har precis fyllt 17 år och går andra året på vård- och omsorgsprogrammet i Växjö. Han bor tillsammans med sin mamma och två syskon i en lägenhet, fyra km från stan och skolan. Alexi får hand om hela studiebidraget som från och med 2018 är 1250 kronor. Studiebidraget betalas ut 10 månader per år. Under juli och augusti får inte Alexi något studiebidrag. Han måste därför spara pengar för att få dem att räcka till även under sommaren. För att dryga ut kassan hjälper han sin gamla farmor att städa lägenheten varannan lördag. För det får han ytterligare 500 kronor i månaden. Pengarna som Alexi får ska räcka till mobilräkningen, nöje, mat och fika på stan och de flesta klädinköp. Han får hjälp med klädinköp om det gäller utslitna skor och vinterjacka, eller liknande. Alexi gillar att hänga med sina vänner, och förutom mountainbike-turerna i skogen så blir det ofta någon fika per vecka och något biobesök per månad tillsammans med dem. Alexi försöker dessutom spara ihop till ett körkort, och målet är att ta det så snart som möjligt efter 18-årsdagen. Från sommarjobbet Alexi hade i somras kunde han lägga undan 5000 kronor, och han räknar med att kunna göra detsamma nästa år. Allt som allt räknar han med att körkortet kommer gå på kr. Hjälp Alexi att göra en budget som är hållbar och realistisk, där årets alla utgifter finns med som ett genomsnitt per månad. Tanken är att han ska få ut så mycket som möjligt av sina pengar, samtidigt som han jobbar mot sitt mål med körkortet. Photo credit: Champignon.Bunny / Foter / Creative Commons Attribution-NonCommercial 2.0 Generic (CC BY-NC 2.0) Photo credit: kennymatic / Foter / Creative Commons Attribution 2.0 Generic (CC BY 2.0) Photo credit: Blixt A. / Foter / Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 2.0 Generic (CC BY-NC-SA 2.0)

20 ALTERNATIV 2) En universitetstudent
EN BUDGET ÄR ETT PRIORITERINGSHJÄLPMEDEL En budget måste vara realistisk och hållbar Ibland kan det vara svårt att få pengarna att räcka till allt man vill. För att få bättre ekonomi kan man antingen höja inkomsterna eller minska utgifterna. Det finns de som säger att det inte är de höga inkomsterna som gör en rik utan den små utgifterna. Oavsett är det viktigt att veta hur man själv vill spendera sina pengar; då kan en budget vara ett bra hjälpmedel. När man gör en budget är det lätt gjort att man missar några viktiga saker. Det är inte ovanligt att man underskattar utgifter så att budgeten inte blir realistisk. Ibland tar det emot att tänka på hur mycket pengar som man faktiskt lägger på vissa saker och därför inte ser realistiskt på utgifterna. Exempelvis är det många som bara räknar in när de storhandlar i utgiften för mat, och glömmer allt småhandlande. Oftast gör man sig själv bara en otjänst, det är bättre att göra en budget som är realistisk och hållbar. Det är också viktigt att ha lite luft i sin budget mellan inkomster och utgifter som gör att man klarar sig även om det skulle tillkomma någon utgift en månad som man inte var beredd på. Nu ska ni få testa att göra en budget åt Alexandra. Ni får fullmakt över hennes ekonomi. Alexandra har nyligen tagit studenten och ska börja pluggar till ingenjör vid Karlstads universitet. Hon är 20 år och har 4 år av studier framför sig. Alexandra bor nära universitetet, ca 1 km, men har lite längre till centrala stan, som ligger ca 8 km bort. Hon hyr en liten lägenhet, en 1a med kokvrå, på 26 kvadrat med 12-månadershyra. Som student får Alexandra bara studiemedel under de månader som hon studerar, under juni och juli får hon alltså inga pengar. För att klara sommarmånadernas utgifter måste hon spara lite extra under årets övriga månader. Hon måste även köpa kurslitteratur till sina kurser. Hon köper en del böcker i begagnat skick och några nya. Alexandra är singel. På fritiden umgås hon med vänner och lägger en hel del tid på träning. Träningen är viktig för Alexandra, det är ett sätt för henne att slappna av och glömma studiestressen samtidigt som hon är social och umgås med sina vänner. Alexandra lägger en hel del pengar på kläder och teknikprylar. Hon har ett snabbt internet och en TV (TV-licens kostar 195 kr per månad) och Netflix. Alexandra har körkort men ingen bil. En gång i kvartalet tar hon tåget hem till sina föräldrar som bor i Trollhättan, 17 mil från Karlstad. Tågbiljetten kostar 400 kr för tågbiljetten tur och retur. Alexandra röker inte och har inga husdjur eller barn. Hon går och klipper sig varannan månad och har inga speciella sjukdomskostnader att ta hänsyn till. Hjälp Alexandra att göra en budget som är hållbar och realistisk och som funkar i flera år, där alla årets utgifter finns med som ett genomsnitt per månad. Tanken är att Alexandra ska få ut så mycket som möjligt av sin studietid och sina pengar. Tips! För att veta hur mycket Alexandra kan leva på under de tio månader hon har CSN och ändå behålla samma levnadsstandard under juni och juli kan man göra såhär: CSN kr per månad under tio månader: kr Summa CSN/12 månader: /12 = 8346 kr

21 Hur mycket växer pengarna?
RÄNTA PÅ RÄNTA GÖR ATT PENGARNA VÄXER SNABBARE Fråga: Låt oss anta att Zana har kr och får 5% i ränta. Efter första året har hon kr. Hur mycket får hon år 2? Svar: Året efter får hon inte bara 500 kr i ränta utan 525 kr, alltså 5% av kr. Zana fick med andra ord 25 kr i ränta på de 500 kr i ränta hon fick tidigare år. Efter år 2 har hon kr och efter år 3 har hon kr. Utan vetskap om ränta på ränta-effekten skulle man kunna tro att en investering på kr som växer med 10 % per år är värd kr efter 20 år ( *20). Men eftersom avkastningen alltså växer exponentiellt (med ränta på ränta) blir det faktiska resultatet ett helt annat – nämligen kronor (10 000*(1+10%)^20).

22 Fördjupningsuppgifter
Dela-ekonomier Spara vs låna ”om du har ett äpple...” FÖRDJUPNINGSUPPGIFTER Dela-ekonomier Spara vs låna (Som lärare kan du välja en eller flera av frågeställningarna, och/eller utveckla så mycket du vill/kan. Diskussionsuppgift i klassen, eller som grupp-/hemarbete) ÖVNING 1) Dela-ekonomier: Ju fler vi är som delar, desto billigare blir det. Dela-trender, cirkulär ekonomi, sharing economy. Detta är olika ord på en trend som inte längre säljer prylar utan istället lånar ut, hyr ut eller säljer tjänster som ger tillgång till det man behöver. När som helst. (Ex Sex and the City-filmen: hyra dyra väskor) Exempel: Spotify (säljer medlemskap inte cd-skivor) Air-bnb (privat alternativ till hotell, där privatpersoner hyr ut privata lägenheter eller rum till turister runt om i världen) Vanliga bibliotek (eller ovanliga; cykelbibliotek, klädesbibliotek) ”Grannsämja” (grannskapet går ihop och köper t ex en dyrare och bättre gräsklippare som de sen delar på, billigare och bättre för alla) Bilpooler (säljer medlemskap i en förening som gör att man kan ”hyra” föreningens bilar till självkostnadspris, ej vinstdrivande på samma sätt som t ex Hertz och Avis) Barnvagnspooler (istället för att köpa en ny vagn så kan man få det allra senaste genom ett abonnemang med 18 månaders bindningstid) (Dela in klassen i grupper.) Alternativ 1) Vad skulle ni önska att man slapp köpa? Kanske gymkort? X-box-spel? Bil? (eller bli inspirerad av de andra exemplen som vi redan tagit upp) Hur skulle ni utforma en ”dela-tjänst” kring det här? Vad skulle göra det värt för er att själva använda tjänsten? Medlemskap eller öppet för alla? Vad krävs av de som använder tjänsten? Hur skulle ni finansiera inköp/uppdateringar/service? Gratistjänst/betaltjänst? Vem sköter det? Vad är fördelarna/nackdelarna med att dela? Skissa upp en plan och redovisa för klassen. Alternativ 2) Forska och skriv om ett redan existerande dela-initiativ, gärna från andra delar av världen. Att fundera över: utöver att det blir billigare, vad har dela-trenden för fördelar, tycker ni? (Inspiration: rörelsen Cradle to cradle, tidningarna Camino och Kupé, Cykelbibliotek i Köpenhamn, Coffice, AirBnb, skjutsgruppen.se, Flexidrive, Netflix, Spotify, couchsurfing.org, kollektivodlingar) Övningen går att koppla till hållbar utveckling. ÖVNING 2) Spara vs låna: Varför spenderar/handlar vi som vi gör? Varför tycker vi att det är svårt att spara? Förr var det vanligare att man sparade och sen konsumerade man. Men idag kan vi i princip få det vi vill ha NU, med en gång, med hjälp av ett lån eller avbetalning om vi vill. Hur kommer det sig att detta har förändrats, tror ni? Kan det vara så att vi har fler val idag och att vi då blir mer påverkbara? Kan reklamen ha pushat denna förändring? TV? Internet? Hur påverkar sociala medier oss i förhållande till detta? Skriv ner era reflektioner och eventuellt redovisa inför klassen. (Välj hur mycket som ska skrivas och om det ska redovisas) Delar av kapitlet kan med fördel göras till diskussionsuppgifter att ta med hem. Att t ex prata om småutgifter hemma, eller prata om vad som är värt att ta på avbetalning etc. Nieve44/Luz / photo on flickr