Makroekonomi med tillämpningar

En presentation över ämnet: "Makroekonomi med tillämpningar"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 10: Växelkursregimer och förutsättningar för stabiliseringspolitiken 9/20/2018

2 Dagens föreläsning Bestämning av BNP i öppen ekonomi på kort sikt
45-gradersdiagrammet IS-LM-modellen (Mundell-Fleming-modellen) Vad bestämmer växelkursen? Hur påverkas den av ekonomisk politik? Olika växelkurssystem Rörlig eller fast växelkurs Fördelar och nackdelar

3 Jämvikt på varumarknaden
Inhemsk produktion Y är lika med efterfrågan på inhemska varor: Y = C+I+G-IM/e+X

4 Efterfrågan på inhemsk produktion
Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst) DD Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Genom att dra ifrån importen får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor – AA-kurvan. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är importen IM(Y, )/ . Import, IM/e AA Efterfrågan Produktion/inkomst, Y Nästa steg blir att lägga till exporten

5 Efterfrågan på inhemsk produktion, forts.
Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk produktion DD ZZ När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD. AA Efterfrågan Export Y Nettoexport, NX YTB Handelsbalansöverskott Handelsbalansunderskott Z-D=NX Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/e, vilket är lika med Z-D. Vid YTB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

6 Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten
Är NX=0 vid jämviktsproduktionen? Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor DD ZZ Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemsk produktion (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45-graderslinjen. Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor Efterfr./Prod., Y 45o Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid YTB Y Nettoexport, NX NX Slutsats: Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0. Y YTB

7 Effekt av ökad inhemsk efterfrågan
Vad händer med NX om G ökar? ZZ’ DD’ DD Högre G leder till högre efterfrågan. Både DD och ZZ skiftar uppåt med förändringen i G. ZZ Efterfr./Prod., Y Slutsats: Y ökar till Y’. Nettoexporten faller eftersom importen ökar men inte exporten. Notera också att eftersom ZZ är flackare än DD så blir effekten på Y mindre än i en sluten ekonomi. En del av den högre efterfrågan ”spiller över” på omvärlden. 45o Nettoexport, NX NX Y Y Y’ YTB

8 Effekt av ökad exportefterfrågan
DD Vad blir effekten av ökad exportefterfrågan? ZZ’ ZZ Y’TB Y’ En ökning i exportefterfrågan leder till ett skift uppåt i ZZ-kurvan. Efterfrågan Slutsats: Produktionen ökar från Y till Y’, men nettoexporten ökar (handelsbalansen förbättras) eftersom ökningen i importen är mindre än ökningen i exporten. 45o Export Nettoexport, NX Y YTB Y

9 Effekten av en depreciering
Ett fall i  (real depreciering) har tre effekter på handelsbalansen: exporten ökar eftersom de inhemska produkterna blir relativt billigare utomlands importvolymen minskar eftersom utländska varor blir relativt dyrare priset på en given importvolym ökar. De två första effekterna tenderar att förbättra handelsbalansen Men den tredje drar åt motsatt håll. För att ett fall i  ska förbättra handelsbalansen måste export och importvolymerna vara tillräckligt känsliga för förändringar i relativpriset mellan inhemska och utländska varor. Om så är fallet, säger vi att det s k Marshall-Lernervillkoret är tillfredsställt Är typiskt sett uppfyllt på några års sikt

10 Effekten av en depreciering, forts.
DD ZZ’ Vad blir effekten av en depreciering? ZZ Y’TB Y’ Deprecieringen ökar efterfrågan på inhemska varor och skiftar därmed ZZ kurvan uppåt (givet M-L villkoret). Efterfrågan 45o Slutsats: Produktionen ökar från Y till Y’, och handelsbalansen förbättras. Notera också att inhemska hushåll får betala mer för importen (dvs deras köpkraft på världs fmarknaden minskar). Nettoexport, NX Y YTB Y

11 Jämvikt på varumarknaden, forts.
Två förenklande antaganden: Prisnivåerna hemma och i utlandet är exogent givna och ändras inte under analysen Implicerar att vi analyserar effekter på kort sikt Implicerar också att förändringar i den nominella växelkursen slår helt igenom på den reala växelkursen, t ex: Faktisk och förväntad inflation är 0 Jämvikt på varumarknaden kan då skrivas:

12 Jämvikt på de finansiella marknaderna
Möjlighet till arbitrage mellan inhemska och utländska tillgångar medför att ränteparitet håller: Räntedifferentialen gentemot utlandet är lika med förväntad depreciering Antag givet värde på den förväntade växelkursen i nästa period, Vi får då följande samband mellan växelkurs, räntedifferential och förväntad framtida växelkurs: En ökad räntedifferential leder till apprecierad växelkurs

13 Jämvikt på de finansiella marknaderna, forts.
Höjd inhemsk ränta apprecierar växelkursen, varför? För givna växelkursförväntningar innebär en appreciering idag att växelkursen förväntas depreciera (mer) i framtiden Detta kompenserar för den högre räntan hemma så både utländska och inhemska obligationer ger samma avkastning

14 Jämvikt på de finansiella marknaderna, forts.
Ränteparitet, givet i* och Ee Relationen mellan ränta och växelkurs enligt öppen ränteparitet Ränteparitet, givet i* och Ee’ > Ee En högre inhemsk ränta leder till en högre växelkurs, dvs en inhemsk appreciering. En lägre inhemsk ränta leder till en lägre växelkurs, dvs en depreciering. Om förväntningarna om framtida växelkurs ändras skiftar kurvan Inhemsk ränta, i i E Växelkurs, E

15 Jämvikt på både varu- och finansmarknaderna
Tre jämviktsvillkor för den öppna ekonomin: Varumarknadsjämvikt (IS-kurvan): relation mellan Y och i som beror på växelkurs, finanspolitik (T och G) och utländsk produktion, Y* Penningmarknadsjämvikt (LM-kurvan): relation mellan Y och i som beror på real penningmängd M/P Ränteparitet: relation mellan E och i som beror på utländsk ränta i* och förväntad växelkurs (...och tre endogena variabler, Y, i och E)

16 IS-LM i den öppna ekonomin
En höjning av räntan sänker produktionen, både direkt via fallande investeringar och indirekt eftersom högre ränta leder till en appreciering via ränteparitetsvillkoret. IS-kurvan lutar nedåt. Högre inkomst leder till högre efterfrågan på pengar vilket givet penningutbudet höjer räntan. LM-kurvan är därför som vanligt uppåtlutande. Ränteparitet, givet i* och Ee LM IS Ränta, i Ränta, i i Y E Produktion, Y Växelkurs, E

17 Effekter av finanspolitik i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs
Vad händer om regeringen ökar G (eller minskar T)? En ökning av G ökar efterfrågan och därmed produktionen för varje räntenivå. IS-kurvan skiftar därför utåt till IS’. Slutsats: Produktionen ökar till Y’, räntan ökar till i’ och E ökar till E’ (valutan apprecierar). Ränta, i IS’ Ränteparitet, givet i* och Ee LM Ränta, i i’ Y’ i IS Y E E’ Produktion, Y Växelkurs, E

18 Effekten av penningpolitik i en öppen ekonomi med rörlig växelkurs
Vad händer om riksbanken minskar M? En minskning av M/P skiftar LM kurvan uppåt till LM’, men inga andra kurvor påverkas. Slutsats: Produktionen faller till Y’, räntan ökar till i’ och E ökar till E’ (valutan apprecierar). LM’ Ränta, i Ränteparitet, givet i* och Ee LM Ränta, i i’ Y’ i Y IS E E’ Produktion, Y Växelkurs, E

19 Svensk policymix Sedan 1990-talskrisen har svensk finanspolitik varit relativt stram (minskade budgetunderskott) samtidigt som penningpolitiken under långa perioder varit förhållandevis expansiv (låga räntor). Skulle förvänta oss utifrån IS-LM-analysen motverkande effekter på produktionen, men entydigt deprecierande effekt på växelkursen

20 Fasta växelkurser Många länder med fria valutamarknader försöker hålla en fast växelkurs Gentemot en viss valuta (t ex USD) eller gentemot valutakorg Måste då vara beredd att köpa och sälja valutan till detta pris Om alla reserver tar slut så tvingas man låta valutan flyta eller så måste man ransonera valutan (dvs reglera kapitalmarknaden) hölls växelkurserna mellan ett stort antal länder fasta gentemot dollarn, vilken i sin tur hölls fast gentemot guldpriset Det s.k. Bretton-Woodssystemet Efter systemets sammanbrott började man diskutera en europeisk valuta Från 1970-talet och framåt infördes flera olika valutasamarbeten i Europa Valutorna skulle röra sig inom ett visst band, t.ex. ERM inom EMS

21 Spekulativa attacker/valutakriser
Länder med fasta växelkurser eller växelkursband har historiskt sett ofta devalverat Ofta i samband med en spekulativ attack eller lågkonjunktur och svag lönsamhet i exportindustrin (som Sverige 1982) Förväntningar om en devalvering kan utlösa spekulativ attack. Centralbanken har då endast följande möjligheteter: Försöka övertyga marknaden om att det inte kommer att bli någon devalvering Höja räntan Devalvera I en sådan situation är sannolikheten för devalvering/depreciering så hög att det kan löna sig för även andra att spekulera Spekulanten kan sälja tillbaka sin utländska valuta och få ett högre pris i SEK än han betalade och göra en spekulationsvinst

22 Vad krävs för en fast växelkurs?
Öppen räntepariteten kräver: Fast växelkurs förutsätter att förväntad framtida växelkurs är den givna fasta kursen, vilket innebär: Förändringar i penningefterfrågan måste därför exakt matchas av förändringar i penningutbudet för att räntan ska förbli opåverkad Penningpolitiken blir helt uppbunden kring att försvara den fasta växelkursen Om t.ex. P eller Y ökar måste M öka i samma proportion för att inte räntan ska förändras

23 Finanspolitik under fast växelkurs
Vad händer om regeringen ökar G? När regeringen ökar G skiftar som vi sett IS kurvan utåt. Räntan stiger och valutan tenderar att appreciera. Ränta, i IS’ LM LM’ För att hålla valutakursen konstant måste räntan vara oförändrad. LM-kurvan måste därför skiftas utåt tills räntan är tillbaka på den ursprungliga nivån. i IS Slutsats: Ökningen i Y efter ökningen i G blir större (YC - YA) under fast växelkurs än under flytande (YB - YA) eftersom centralbanken måste ackommodera den expansiva finanspolitiken med en expansiv penningpolitik för att växelkursen inte ska appreciera. YA YB YC Produktion, Y

24 Penningpolitik under fast växelkurs
Vad händer om regeringen ökar M? När regeringen ökar M skiftar LM-kurvan nedåt. Räntan faller och valutan tenderar att depreciera. Ränta, i LM LM’ För att hålla valutakursen konstant måste räntan vara oförändrad. LM-kurvan måste därför skiftas tillbaka tills räntan är tillbaka på den ursprungliga nivån. i IS Slutsats: Penningpolitik kan inte användas för att påverka produktionen vid fast växelkurs. YA Produktion, Y

25 Effekten av ekonomisk politik vid olika växelkurssystem
Fast växelkurs Penningpolitik kan inte användas för att stabilisera ekonomin Finanspolitik har potentiellt sett stor effekt på produktionen Rörlig växelkurs Penningpolitik kan potentiellt sett påverka produktionen på kort sikt Finanspolitik mindre verksamt eftersom en finanspolitisk expansion tenderar att appreciera växelkursen Växelkursen påverkas av förväntningar om framtida räntor och växelkurser Innebär att växelkursen kan fluktuera mycket Innebär att politiken kan påverka ekonomin genom förväntningarna om framtida räntor och växelkurser

26 Valet mellan fast och rörlig växelkurs
Fast växelkurs Ingen kontroll över ränta och växelkurs på kort sikt Devalveringsförväntningar kan driva upp räntan till destabiliserande nivåer Kan utgöra argument för att föredra medlemskap i valutaunion framför att hålla en fast växelkurs Rörlig växelkurs Kan fluktuera mycket och vara svår att påverka med hjälp av penningpolitiken Fluktuationerna kan verka destabiliserande på ekonomin

27 Perspektiv på svensk valutapolitik
Efter Bretton-Woodssystemets sammanbrott deltog Sverige i europeiskt samarbete för fasta växelkurser Hög inflation under 1970-talet drev fram återkommande devalveringar Under slutet av 1970-talet och 1980-talet ensidigt åtagande om fast växelkurs gentemot valutakorg Fortfarande återkommande devalveringar Under slutet av 1980-talet och början av 1990-talet förespråkade många svenska ekonomer en normbaserad ekonomisk politik Inspirerade av modern makroteoris betoning av förväntningarnas roll Hösten 1992 testades möjligheterna att påverka förväntningarna genom kraftig höjning av styrräntan Men spekulationerna fortsatte och den fasta kursen fick ges upp Sedan dess rörlig växelkurs, oberoende Riksbank och flexibelt inflationsmål Period med återhämtning och stabila priser Nej i folkomröstning om medlemskap i EMU

28 Sammanfattning I en öppen ekonomi påverkar finans- och penningpolitik växelkursen via ränteparitetsvillkoret Effekten av finans- och penningpolitik beror på växelkursregim Penningpolitik verkningslös vid fast växelkurs, finanspolitik mindre verkningsfull vid rörlig växelkurs Valet av växelkursregim inte enkelt Beror bl a på avvägningen mellan eventuellt destabiliserande fluktuationer i växelkursen och eventellt destabiliserande ränteförändringar för att försvara en fast växelkurs Medlemskap i valutaunion kan eventuellt vara väg ut ur dilemmat, men beror på hur penningpolitiken bedrivs inom unionen