Makroekonomi med tillämpningar

En presentation över ämnet: "Makroekonomi med tillämpningar"— Presentationens avskrift:

1 Makroekonomi med tillämpningar
Föreläsning 10: Den öppna ekonomin

2 Dagens föreläsning Vad innebär det att en ekonomi är öppen?
Vad bestämmer valet mellan: utländska och inhemska varor/tjänster? utländska och inhemska tillgångar? Hur påverkar växelkursen den aggregerade efterfrågan? Hur bestäms BNP och handelsbalansen i en öppen ekonomi?

3 Öppenhet på olika marknader
Med öppenhet menas vanligen frånvaro av betydande hinder för transaktioner över nationsgränserna Öppenheten är ofta olika stor vad gäller olika marknader Varumarknader Restriktioner i form av tullar och import- eller exportkvoter Finansiella marknader Regler för kapitalflöden reglerar i vilken grad individer i ett land kan äga finansiella tillgångar som aktier eller obligationer i andra länder Faktormarknader Olika regler påverkar möjligheterna för arbetskraft och kapitalägare att välja var tjänsterna skall erbjudas Hur skall vi se på tjänster? Traditionellt sett skyddade från internationell konkurrens, men inte längre

4 Handel som andel av BNP Amerikansk export och import som andel av BNP sedan 1960 Export och import ökat betydligt sedan slutet av 1960-talet Sedan början av 1980-talet betydande underskott i handelsbalansen

5 Handel som andel av BNP, forts.
Svensk export och import som andel av BNP Export och import på betydligt högre nivåer Överskott i handelsbalansen

6 Exportandelar i några andra länder
Export som andel av BNP, år 2003 Land Exportandel (%) USA 10 Sverige 44 Japan 12 Österrike 51 Tyskland 36 Holland 62 Storbrit. 25 Belgien 79 Variationen beror framförallt på ekonomins storlek och geografiska läge Det är möjligt att ha högre export än BNP eftersom exporten kan inkludera värdet av insatsvaror som importerats medan dessa inte inkluderas i BNP

7 Graden av öppenhet Graden av öppenhet fångas inte så väl av handelsandelar i BNP Ett bättre mått är andelen av all produktion som är utsatt för utländsk konkurrens genom att den kan exporteras/importeras (”tradable goods”) Den sektor som producerar sådana varor kallas den konkurrensutsatta sektorn För USA beräknas att den konkurrensutsatta sektorn står för ca 60% av BNP

8 Nominell växelkurs En växelkurs anger relativpriset mellan två valutor
Den nominella växelkursen kan definieras på två sätt: priset på utländsk valuta i termer av den inhemska valutan T.ex. SEK/USD Vanligaste definitionen i tidningar etc. priset på den inhemska valutan i termer av den utländska valutan T.ex. USD/SEK Används i Blanchard Medför att en appreciering (”appreciation”) eller förstärkning av den inhemska valutan medför att växelkursen ökar En depreciering (”depreciation”) eller försvagning av den inhemska valutan medför att växelkursen minskar Under fasta växelkurser talar man om revalveringar/devalveringar (”revaluation/devaluation”) istället för apprecieringar/deprecieringar

9 Hög variabilitet i nominella växelkurser
SEK/USD källa: euroinvestor

10 Hög variabilitet i nominella växelkurser, forts.
                                                                                                                                              SEK/EUR källa: euroinvestor

11 Real växelkurs Relativpriset mellan inhemska och utländska varor bestäms av den reala växelkursen Antag att priset på en Big Mac i Stockholm är 25 SEK och 3 USD i New York och att växelkursen är 1/6 USD/SEK Hamburgaren i New York kostar: 3/(1/6) = 6  3 = 18 SEK Relativpriset (inhemskt/utländskt) är: 25/(3/(1/6)= 25/18 = 1.39 För att fånga relativpriset på en varukorg kan vi använda ett prisindex T ex KPI eller BNP-deflatorn Den reala växelkursen ges då av:  = PE/P* P* = prisindex för utländska varor P = prisindex på inhemska varor E = nominell växelkurs

12 Reala växelkursförändringar
Om  ökar så blir utländska varor billigare relativt de inhemska Detta kallas för en real appreciering En real appreciering uppstår om: inflationen är densamma i båda länderna och den nominella växelkursen stiger den nominella växelkursen är konstant men inflationen är lägre i utlandet Om istället  minskar så blir utländska varor relativt sett dyrare Detta kallas för en real depreciering Reala och nominella växelkurser följer ofta varandra åt Nominella växelkurser ändras snabbt, priser är trögrörliga

13 Bilaterala och multilaterala växelkurser
Bilateral växelkurs: kursen mellan två valutor Multilateral växelkurser: kursen mellan ett visst land och flera andra länder Utgörs av vägda genomsnitt av flera bilaterala växelkurser Oftast används handelsvikter

14 Handelsvägd kronkurs (SEK/utländsk valuta)
Kronan börjar flyta källa:

15 Öppenhet på finansiella marknader
Fördelar med finansiell öppenhet: Möjliggör en högre grad av diversifiering av tillgångar Möjliggör under- och överskott i handeln med omvärlden Dvs möjliggör att konsumtion/investeringar överstiger/understiger den löpande inkomsten

16 Betalningsbalansen Betalningsbalansen (”balance of payments”): systematisk uppställning över ett lands transaktioner med omvärlden De samlade betalningarna ut ur ett land måste motsvara det samlade betalningsinflödet I Sverige delas betalningsbalansen in i: Bytesbalansen (”current account”): visar handel i varor och tjänster, överföringar av löneinkomster, avkastning på finansiella tillgångar och skulder, samt löpande transfereringar som t.ex. EU-bidrag och avgifter Kapitalbalansen: omfattar EU-bidrag och U-bistånd för reala investeringar och köp och försäljning av rättigheter, såsom t.ex. patent Den finansiella balansen (”capital account”): visar förändringar i finansiella tillgångar och skulder gentemot omvärlden. Innefattar direkta investeringar, portföljinvesteringar, finansiella derivat, övrigt kapital och valutareserven

17 Betalningsbalansen, forts.
Den finansiella balansen mäter nettoutlåningen gentemot omvärlden En förändring i bytesbalansens saldo motsvaras av en likartad förändring i den finansiella balansen, fast med omvänt tecken Antag att Sverige köper mer tillgångar utomlands än vad som säljs till utlandet Kapitalutflöde, nettot av den finansiella balansen är negativt Då måste Sverige samtidigt sälja mer varor och tjänster till utlandet än vad som köps från utlandet Överskott i bytesbalansen Lånar ut till omvärlden genom att placera i utländska tillgångar

18 USA:s betalningsbalans
Betalningsbalans, 2003 (miljarder USD) Bytesbalans Export 1018 Import 1508 Handelsbalans (nettoexport) (1) 490 Mottagna kapitalinkomster 275 Betalade kapitalinkomster 258 Netto kapitalinkomster (2) 17 Nettotransfereringar från utlandet (3) 68 Bytesbalans (1) + (2) + (3) 541 Kapitalbalans (Finansiell balans) Ökning av utlänningars innehav av tillgångar i USA (4) 856 Ökning av amerikaners tillgångar i utlandet (5) 277 Kapitalbalans (4)  (5) 579 Statistisk felterm -38

19 Sveriges betalningsbalans 2007

20 Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar
Valet mellan att investera i utlandet och hemma beror på skillnader i räntor/avkastning förväntningar om framtida växelkurser Jämför den förväntade avkastningen på två investeringar: Svensk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr Amerikansk ettårig statsskuldsväxel som kostar 1000 kr Svensk År 0 År 1 1000(1+it) 1000 Amerikansk 1000 1000*Et*(1+it*)/Eet+1 1000*Et 1000*Et*(1+it*)

21 Valet mellan utländska och inhemska finansiella tillgångar
Om vi bortser från skillnader i risk måste den förväntade avkastningen på statsskuldsväxlarna vara densamma Förväntad avkastning lika på grund av arbitrage Kan approximeras som Öppen ränteparitet

22 IS-kurvan i en öppen ekonomi
Efterfrågan på inhemskt producerade varor (och tjänster) i en öppen ekonomi: Notera att importen divideras med den reala växelkursen Görs för att översätta importen till något som går att jämföra med den inhemska produktionen

23 Ett räkneexempel… Antag att: Vi räknar först ut e
Sverige bara tillverkar Ericssontelefoner och har bara en importrelation Importerar Nokiatelefoner från Finland I och G är båda 0 Vi konsumerar 900 Ericssontelefoner och 100 Nokiatelefoner 100 Ericssontelefoner exporteras Ericssons telefoner kostar 1000 kronor och Nokias €50. Den nominella växelkursen är 0,1 €/SEK Vi räknar först ut e 10000,1/50=2 Dvs. det går två Nokiatelefoner på varje Ericsson Vi kan inte bara summera ”äpplen” och ”päron” (Ericsson och Nokia). Att konsumera 100 Nokiatelefoner är ”lika” med att konsumera 50 Ericssontelefoner. Uttryckt i Ericssontelefoner är därför C=950 (900 ”riktiga” Ericsson och 50 ”Ericssonekvivalenta” Nokia) X=100 IM/e=50 Därmed får vi Z = C+X-M/e = = 1000 NX = X-M/e = 50

24 Växelkursen och aggregerad efterfrågan
Den reala växelkursen kan antas påverka hur stor andel av konsumtion och investeringar som består av inhemskt tillverkade varor respektive utländska varor Men påverkar inte nödvändigtvis själva nivån Högre inkomst och en appreciering av den reala växelkursen leder till mer import (det senare gör utländska varor relativt sett billigare) En ökning i utländsk BNP och en real depreciering (lägre ) ökar exporten (det senare gör utländska varor relativt sett dyrare)

25 Efterfrågan på inhemsk produktion
DD Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inhemsk efterfrågan, DD, ökar med Y (inhemsk produktion/inkomst) Import, IM/e Genom att dra ifrån importen får vi den del av DD som avser inhemskt producerade varor – AA-kurvan. Notera att importen måste mätas i samma enheter som produktionen och därför är importen IM(Y, )/ . AA Efterfrågan Produktion/inkomst, Y Nästa steg blir att lägga till exporten

26 Efterfrågan på inhemsk produktion, forts.
Inhemsk efterfrågan (C+I+G) Inkludera exporten i efterfrågan på inhemsk produktion DD ZZ När vi adderar exporten får vi total efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster, ZZ. Notera att exporten inte beror på Y. Notera också att ZZ är flackare än DD. AA Efterfrågan Export Y Nettoexport, NX YTB Handelsbalansöverskott Handelsbalansunderskott Z-D=NX Nettoexporten, NX, (handelsbalansen) är X-IM/e, vilket är lika med Z-D. Vid YTB är NX=0. Vid lägre (högre) Y är den positiv (negativ).

27 Jämvikt på varumarknaden och nettoexporten
Är NX=0 vid jämviktsproduktionen? Inhemsk efterfrågan på inhemska och utländska varor DD ZZ Jämvikt på varumarknaden uppstår när efterfrågan på inhemsk produktion (högerledet i ekvationen ovan) är lika med produktionen Y, dvs där ZZ skär 45-graderslinjen. Inhemsk och utländsk efterfrågan på inhemska varor Efterfr./Prod., Y 45o Handelsbalansen är noll där DD och ZZ kurvorna skär varandra. Den inkomstnivå detta sker vid YTB Y Nettoexport, NX NX Slutsats: Nettoexporten kan vara positiv eller negativ vid jämvikt på varumarknaden. Här är Y<YTB vilket innebär ett handelsbalansöverskott NX>0. Y YTB

28 Sammanfattning En öppen ekonomi är inte begränsad att konsumera/investera för de löpande inkomsterna Kan låna eller låna ut till omvärlden Ekonomiska transaktioner med utlandet följs i betalningsbalansen Överskott i bytesbalansen motsvaras av kapitalutflöde och vice versa Efterfrågan på inhemsk produktion påverkas av den reala växelkursen En öppen ekonomi är mindre känslig för förändringar i aggregerad efterfrågan än en sluten