Atomer, joner och det periodiska systemet

En presentation över ämnet: "Atomer, joner och det periodiska systemet"— Presentationens avskrift:

1 Atomer, joner och det periodiska systemet

2 Allt i vår värld är upp byggt av
ATOMER O H Na He Atom = Odelbar Atomer är som legobitar, de används om och om igen för att bygga upp allt från solar till människor, de försvinner aldrig utan omvandlas bara till nya ämnen.

3 ATOMENS BYGGNAD Kärna Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om
Negativa Elektroner

4 ATOMENS SKAL M L K L-skal högst 2 elektroner K-skal högst 8 elektroner
M-skal högst 8 elektroner (om det är ytterst) Valenselektroner = Elektroner i atomens yttersta skal. Ädelgasstruktur = Atomens yttersta skal är fullt = 8 elektroner (undantag innersta skalet där det bara ryms två). Antalet elektroner i yttersta skalet bestämmer hur lätt en atom reagerar med en annan atom. M L K

5 K L M N 8O …2 …6 …… …… 12Mg …2 …8 …2 …… 17Cl …2 …8 …7 ……
13Al …2 …8 …3 …… 36Kr …2 …8 … …8

6 En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper.
PERIODISKA SYSTEMET En tabell med alla grundämnen indelade efter egenskaper.

7 Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner ex
Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner ex. Litium (Li) har atomnummer 3: Antalet protoner = 3, antalet elektroner = 3 Atommassa = antalet protoner + antalet neutroner ex. Litium (Li) har atommassan 7: Antalet protoner = 3, antalet neutroner = 4 (3 + 4 = 7)

8 Vad är atomnummer och atommassa för kol (C)?

9 PERIODISKA SYSTEMET Vågrätt = PERIOD Alla atomer i en period har lika många elektronskal. Period 1 har ett skal. Period 2 har två skal.

10 PERIODISKA SYSTEMET Lodrätt = GRUPPER
Alla atomer i en grupp har lika många valens-elektroner i yttersta skalet: Grupp 1 har en valenselektron Grupp 2 har två valenselektroner Grupp 17 har sju valenselektroner Grupp 18 har åtta valenselektroner Grundämnen i samma grupp har liknande egenskaper. Grupp 17:

11 Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 1?
Väte, litium, natrium, kalium, rubidium, cesium, francium Egenskaper Reagerar lätt med andra grundämnen Vill gärna lämna ifrån sig sin valenselektron för att få fullt yttersta skal. Ex. Litium

12 Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 17?
Grupp 17 Fluor, klor, brom, jod, astat Egenskaper Reagerar lätt med andra grundämnen. Vill gärna ta upp en elektron för att fylla sitt yttersta skal. Ex. Klor - Bleker och är bakteriedödande Fluor - Bra för tänderna

13 Vilka egenskaper kännetecknar grundämnen i grupp 18?
Grupp 18 Helium, neon, argon, krypton, xenon, radon Egenskaper Har sitt yttersta skal fullt och vill därför inte ha fler/färre elektroner. Är mycket stabila och reagerar inte med andra grundämnen. Ex. Helium - I ballonger Argon - I glödlampor så glödtråden ej ska brinna av . Neon - I färgade lysrör.

14 ATOMER BLIR TILL JONER Atomer vill gärna få ”ädelgasstruktur”, dvs få fullt yttre skal (oftast 8 elektroner). För att uppnå detta måste de antingen avge eller ta upp elektroner. Då omvandlas atomerna till positivt eller negativt laddade joner. När grundämnen i grupp 1 lämnar ifrån sig sin valenselektron omvandlas de till positiva joner. Den positiva laddningen markeras med ett plus uppe till höger, t.ex. natriumjon: Na+ När grundämnen i grupp 17 tar upp en extra valenselektron omvandlas de till negativa joner. Den negativa laddningen markeras med ett minus uppe till höger, t.ex. kloridjon: Cl-

15 ATOM BLIR POSITIV JON Atomer med en valenselektron avger gärna denna för att få yttersta skalet fullt. Atomer med två valens-elektroner avger två osv. Ex: Natrium: + Fri elektron Natriumatom Na Natriumjon Na +

16 ATOM BLIR NEGATIV JON Atomer med sju valenselektroner tar lätt upp en elektron för att få yttersta skalet fullt. Atomer med sex valenselektroner tar upp två elektroner osv. Ex. Fluor: + Fluor arom F Fluorjon F-

17 JONFÖRENINGAR Bildas av grundämnen som lätt blir joner, t. ex
JONFÖRENINGAR Bildas av grundämnen som lätt blir joner, t.ex. Na+ + Cl- → NaCl

18 Salter är jonföreningar
Salter är jonföreningar. Då du löser upp ett salt delar det upp sig i joner. Ex. vanligt koksalt (NaCl) löser upp sig i jonerna Na+ och Cl- Andra salter är t.ex. kopparsulfat (bekämpnings-medel), kalciumkarbonat (marmor), ammoniumklorid (i lakrits), aluminiumoxid (rubin). Cl - Na + Na + Cl - Cl - Na +

19 Syror och baser är också jonföreningar. Om de blandas:
H+ H+ H OH- OH- OH- H+ H H OH- OH- OH- Alla sura lösningar Alla basiska lösningar innehåller vätejoner H innehåller hydroxidjoner OH - Syror och baser är också jonföreningar. Om de blandas: H OH → H2 O Syra Bas → Neutral lösning

20 FRAMSTÄLLNING AV SALTER
Man kan framställa salter på tre olika sätt (du har gjort dem på lab): 1. Neutralisation = Bas och syra: Natriumhydroxid + Saltsyra → Natriumklorid + Vatten NaOH HCl → NaCl H2 O 2. Metall och syra: Magnesium + Saltsyra → Magnesiumklorid + Vätgas Mg HCl → MgCl H2 3. Metalloxid och syra: Kopparoxid + Svavelsyra → Kopparsulfat + Vatten CuO H2SO → CuSO H2 O