Strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet.

En presentation över ämnet: "Strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet."— Presentationens avskrift:

1 Strategiska hamnnoder i det svenska godstransportsystemet.
Slutbetänkande SOU 2007:58 (finns även en kombiterminalutredning Stockholms Hamnar Presentation

2 Kommittédirektiv i juni, 2006:61
UPPDRAGET ”Ge förslag (till staten) till åtgärder hur hamnarnas samlade infrastruktur och resurser bör kunna utnyttjas mer effektivt” …. ”identifiera hamnar av strategisk betydelse och föreslå regeringen vilka hamnar som skall ges prioritet….när det gäller statligt finansierad infrastruktur” …”ur ett kundperspektiv utveckla kriterier”…”vidare skall förhandlaren föreslå vilka åtaganden som bör gälla för hamnar som prioriteras.” BAKGRUND C:a 50 allmänna hamnar i Sverige. TEN-T omfattar c:a 20 hamnar (1,5 milj ton eller > passagerare/år) Övervägande delen av godstransporterna sker i ett begränsat antal godsstråk. Stockholms tre hamnar är alla TEN-T hamnar, min anm. Stockholms Hamnar Presentation

3 Kommittédirektiv, forts.
BAKGRUND forts Godstransportdelegationen, GTD I och II 2002 och 2004. Identifierade tre strategiska geografiska regioner: Västkusten Skåne Mellersta Ostkusten från Gävle till Norrköping inkl Mälarhamnarna. GTD underströk att den totala hamnstrukturen i nämnda hamnregioner nyttjas på effektivast möjliga sätt. UPPDRAGET Uppnå kostnadseffektiva godstransporter och ett mer rationell utnyttjande av de utpekade hamnarnas samlade infrastruktur och resurser Stockholms Hamnar Presentation

4 Kommittédirektiv, forts
UPPDRAGET, forts Kriterier som bör gälla för att en hamn skall få en prioriterad ställning i transportsystemet bör utvecklas. Kriterierna bör bland annat avse Godsomsättningskriteriet – godsmängd, värde, antal lastenheter, omfattning a färjetrafik, intermodala lösningar i hamnen, möjlighet att omhänderta och vidarebefordra transitgods. Infrastrukturkriteriet – hög standard på befintlig infrastruktur till och från,,både väg- och sjösidan. Tillgång till teknisk utrustning och hjälpmedel av hög kvalitet. Miljökriteriet – t.ex. miljödifferentierade hamnavgifter, att hamnen aktivt bedriver ett arbete som innefattar arbetsmiljö, trafiksäkerhet och olika skyddsfrågor. Stockholms Hamnar Presentation

5 Kommittédirektivet, forts
UPPDRAGET, forts 4. Säkerhets- och skyddskriteriet - att hamnen aktit bedriver ett arbete som innefattar arbetsmiljö, trafiksäkerhet och att olika skyddsfrågor beaktas. 5. Utvecklingskriteriet – utvecklingspotentialen och vilken kundtillströmning som är att vänta i hamnen, men även hur hamnverksamheten i övrigt, både på kort och lång sikt, kan utvecklas när det gäller ex. markplanering. 6. Samarbetskriteriet – olika samarbetsformer mellan olika hamnar och över regions- och nationsgränserna. Förhandlaren skall även bedöma de regionala effekterna av ett eventuellt förändrat finansiellt ansvar för de allmänna farlederna. Särskilt skall miljöeffekterna belysas, även konsekvenserna för den regionala kunkurrenskraften samt för näringslivet. Stockholms Hamnar Presentation

6 Utredarens analys – utredningens kriterier i urvalsprocessen
Nivå 1 Regionala PM (c:a 60 hamnar) Omsättningskriteriet Infrastruktur Samarbete Nivå 2 Prioritering 1 (15-20 hamnar) Miljö- och säkerhetskriterierna Utvecklingskriteriet Nivå 3 Slutligt förslag till strategiska hamnar i Sverige 8-10 hamnar Stockholms Hamnar Presentation

7 Utredarens analys Ett första urval av hamnar beroende på 1) godsomsättning, 2) infrastruktur och 3) samverkan Gävle, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Karlshamn, Karlskrona, Luleå, Malmö, Mälarhamnar (Västerås och Köping) , Norrköping, Oskarshamn, Oxelösund, Stockholm (Kapellskär, Stockholms innerstad, ((vart tog Nynäshamn vägen??)), Sundsvall, Södertälje, Trelleborg, Umeå, Varberg, Vänerhamn (sju hamnar i Vänern) och Ystad (22 hamnar – 28 om alla Vänerhamnar räknas) OBS! Spärrad blå text: min anmärkning Stockholms Hamnar Presentation

8 Utredarens nya sverige-indelning
Stockholms Hamnar Presentation

9 Utredarens analys och urvalsförfarande
2006 hanterades 180, 5 milj ton över kaj i Sverige Område Export – 85,9 milj ton, Import 95,5 milj ton Övre. Norrland 9,4 % 5,3 % M Norrland 3,4 % 4,6 % N Mellansverige 3,2 % 2,5 % Ö Mellansverige 6,2 % 10,5% Stockholm 5,6 % 9,2 % !! Småland med Öland &Gotland 8,2% 3,1% Sydsverige 23,6% 23,9% Västsverige 40,1% 37,9% En ny sorts uppdelning. Stockholmsregionen räknas normalt de blåa områdena (SCB) Stockholms Hamnar Presentation

10 Sveriges största hamnar räknat efter godsomsättning över kaj
Den största (Göteborg) 22 % 5 största % 10 största 65 % 15 största 74 % 20 största 80 % 25 största 85 % De transporter som förbinder Sverige med landets viktigaste handelspartners är till stor del färjetransporter från Syd- och Västsverige samt Stockholmsområdet. Export – Tyskland, USA, Norge, UK, Danmark, Finland Import – Tyskland, Danmark, Norge, Nederländerna, UK, Finland Stockholms Hamnar Presentation

11 Utredarens analys och urvalsförfarande
Hamnarna (48 st) grupperas efter typgods. Tillförs den kategori om mer än 50 % av sin omsättning på det ena eller andra godsslaget. Om inte mer än 50 % av någon kategori – blandhamnar Enhetsgodshamn - 9 st, varav Stockholms tre hamnar är 3 Flytande bulkhamn –3 st, Brofjorden, Nynäs raff, Stenungssund) Torrbulkhamn – 30 hamnar Blandhamn ( 6 st, Gävle, Göteborg, Karlshamn, Malmö, Södertälje, Varberg) Stockholms Hamnar Presentation

12 Utredarens urvalsförfarande
Utredaren har valt att ”helt bortse från passagerares behov, då det är godstransporter i utredningens perspektiv är centralt”. (Sid 62) Passagerartrafiken borde vara med som kriterium ”Persontransporternas slutmål ligger generellt sett relativt nära hamnen, medan godset transporteras längre sträckor. Bör också kunna ske med kollektiva färdmedel.” (sid 81) Strategiska hamnar måste även omfatta passagerarhamnar. Färjepassagerarna kommer från det geografiska området Sundsvall – Jönköping samt från Norden och från utlandet med flyg till Sverige. Många från närområdet använder kollektiva färdmedel. De som tar med bilen gör det för att de behöver den för fortsatt resa. Stockholms Hamnar Presentation

13 Utredarens analys, gods, infra, samarbete
Godsomsättning, infrastruktur och samarbete i ett sammanhang En uppräkning av 20 hamnar, där Mälarhamnar och Vänerhamnar räknas som en hamn vardera. Stockholm består av Kapellskär och innerstadshamnarna , Borde inte Nynäshamns hamn vara med i Stockholms Hamn? sid 64 Här nämns även att” Oxelösund och Norrköpings kommuner redovisat en avsikt att samverka i den fortsatta utvecklingen av hamnverksamheten.”, Göteborgs Hamn är delägare i kombiterminalen i Gävle sid 65 Stockholms Hamnar Presentation

14 Utredarens analys, godsomsätting
Godsomsättningskriteriet ”Jag har också valt att inte ta hänsyn till antalet passagerare i urvalet av hamnar, eftersom det är hantering av gods som är utredningens perspektiv. Dessutom är färjetrafiken i flertalet hamnar dominerad av passagerartrafiken och den är också organiserad utifrån de villkor som gäller för denna, vilket ur ett godstransportperspektiv är mindre intressant. I dessa hamnar följer godset med färjorna. ” (sid 62) Förstår inte B.s exkluderande av ropaxfärjor! Stockholms Hamnar Presentation

15 Jämförelse med Sveriges Hamnars information, bygger på SCB-statistik
Godsslag Stockholms Hamnar Stohab Övriga hamnar TON gbg, tbg, m-ö, Stohab, karlsh, h-bg, luleå, o-sund RORO tbg, gbg, hbg, Stohab, m-ö, Ystad fordon m-ö, gbg, h-stad, s-tälje, wallhamn, Stohab bulk olja skog passagerare i Sverige och 1 i Östersjön Hbg, Tbg Ovan anges hamnens postition på Sveriges 10-i-topp-lista Stockholms Hamnar Presentation

16 Volymer Stockholms Hamnar Presentation

17 Utredarens analys, forts
Godsmängd i ton på trailer, lastfordon, järnvägsvagnar per pax Här angivna och valda i storleksordning efter godsmängd Hamn trailer/etc pax ton/pax Trelleborg 11,204´ 1,7 milj 6,60 Göteborg 10,944´ 2,2 milj 5 Helsingborg 4,567´ 10,8 milj 0,42 Malmö 4,101´ 0, ,38 Ystad 2,897´ 1,9 milj 1,5 Kapellskär 2,854 1,4 milj 2,07 Stockholm 2,650´ 8,0 milj 0,33 …. 10.e plats Nynäshamn 0,731´ 1,3 milj 0,57 Bevisar att bl a Stockholm, Nynäshamn är brohamnar där passagerare dominerar och därmed är ointressanta Stockholms Hamnar Presentation

18 Utredarens analys, forts
Energihamnar Malmö – olja Brofjorden/Lysekil – olja Gävle – flygbränsle Karlshamn – transit/olja Norrköping – olja och etanol Oxelösund – olja och kol Göteborg – olja Stensungsund – olja och kemiska produkter Inte medtagna Stockholms Hamn (Loudden, Fortum, Berg) Nynäs Refinery sid 89 Stockholms Hamnar Presentation

19 Utredarens analys, bilhamnar
Bilhamnar – hamnar med mer än fordon 2006 Malmö Göteborg Halmstad Södertälje Wallhamn Stockholms Hamnar Presentation

20 Volymkriterier.. synpunkter
Kriterier Stockholms centrala hamn 1 Energihamn >1 000’ ton ./. Fortum S:a Samarbete inom hamnområdena i Stockholm Loudden, Fortum, Bergs och Nynäs Refinery milj ton 2 Bilhamnar > nya bilar 3 Brohamn > trailer (här måste vi ändå kvala in?) Exemplet godshamnen Varberg, Stockholms volymer inom parentes. 170’ pax (11 000’ ink 2 500’ närsjöfart), 600’ ton gods (2 650’). Relation gods/pax 3,5 (0,24) Stockholms Hamnar Presentation

21 Utredarens analys, storstadsregioner
Konsumtion sker i regioner med stora befolkningar Storstadsregioner andel av Sverige Stockholm 39,0 41,8 Göteborg 21,5 22,7 Malmö 10,3 11,0 70,8 % 75,5 % En vidgad region som ex inkluderar LA-regionerna Uppsala, Nyköping, Katrineholm, Eskilstuna och Västerås skulle 2020 omfatta nästan en tredjedel av Sveriges befolkning. (Stockholmsregionen är ju större än så redan nu. Nära konsumtionsområde ej med som kriterium. Här kan jämföras med behovet av rikskombiterminaler) Stockholms Hamnar Presentation

22 Utredarens analys, samarbete
Konkurrens eller samarbete mellan hamnar, sid 91 Brohamnarna konkurrerar inte med varandra Industrihamnar konkurrerar inte heller med varandra Containerhamnar konkurrerar – direktanlöp – feeder och mellan hamnarna. Göteborgs nät med pendlar Volymutvecklingen av containertrafiken i Sverige långsammare än i övriga världen Kan bero på att handeln sker med länder inom ”traileravstånd” Tillväxten i Ryssland – Baltikum – Polen är också inom traileravstånd Karta sid 93 pekar ut vissa samarbetshamnar – dock inte att Stockholms tre hamnar inledde ett nära samarbete 1992 Stockholms Hamnar Presentation

23 Utredarens analys, samarbete
Samarbetskriteriet: Hamnsamverkan idag CMP (Malmö-Köpenhamn) Mälarhamnar (Köping – Västerås) Vänerhamnar (sju hamnar i Vänern) Stockholms Hamnar (tre hamnlägen i Stockolms län) Bottenvikens stuveri (sköter stuveri i fyra hamnar i Norrbotten och Västerbotten B. Vill också framhålla nytillkomna exempel på samverkan West Sweden Seaports (Gbg, u-valla, v-berg) (finns angivna som samarbetshamnar till en strategisk hamn, sid 93) North Sweden Seaports (Bottenvikshamnar, Luleå, Piteå, Skellefteå Blekingehamnar – (Karlshamn, Karlskrona) (finns angiven som samarbetshamn till en strategisk hamn, sid 93) Västernorrland – S-vall, H-sand, Övik) Mälaraxeln – Södertälje, Mälarhamnar Stockholms Hamnar Presentation

24 Utredarens analys, infrastruktur
Infrastrukturkriteriet Tar fasta på hög standard på befintlig infrastruktur till och från hamnen samt på sjö- och landsidan samt tillgång till teknisk utrustning och hjälpmedel av hög kvalitet. (ej kranar) Bedömning har skett utifrån dagens infrastruktur tillsammans med näraliggande infrastrukturprojekt som förbättrar tillgängligheten till hamnen (klart inom 5 år? Bedömningen borde ha utgått från beslutade alt påbörjade infrastrukturinvesteringar inte vad som beräknas vara klart inom 5 år. Läs Norra Länken) ”Som kriteriet är utformat i direktiven är det standarden på dagens infrastruktur som utgör grund för bedömningen, vilket gör att ex. hamnar nära tätbefolkade områden där trängselproblemen är påtagliga missgynnas.” sid 63 Stockholms Hamnar Presentation

25 Utredarens analys, miljökriteriet
Miljötillstånd, SOX, NOX, Stairsec, antal anlöp Utredningen menar att man inte kan se skillnader i någon större utsträckning mellan hamnarnas miljöarbete. Hänsyn till energieffektivitet, emissioner och klimatpåverkan mm har ej tagits. Stockholms Hamnar har näst flest fartygsanlöp i Sverige. Helsinborg –Helsingörtrafiken har fler anlöp. Vi noteras felaktigt inte ha Stairsec-avtal med tullen. Förslaget att ta med livsmedelsverkets livsmedelskontroller har inte beaktats. Stockholms Hamnar Presentation

26 Utredarens analys, tillväxtkriteriet
Tillväxtkriteriet, perioden Relativ tillväxt i procent Stockholm har 0 % tillväxt (ingen kommentar om att oljan flyttat) Kapellskär + 40 % Nynäshamn % Karlskrona % Absolut tillväxt i ton Stockholm – 5 (ingen kommentar om att oljan flyttat) Nynäshamn + 452 Kapellskär + 821 Göteborg Här anges endast en förklaring om Helsingborg och Öresundsbron, sid Stockholm minskade ton olja samt sade upp salthanteringen under perioden. Stockholms Hamnar Presentation

27 Utredarens analys, forts
Containertransporter 2005, tusentals ton Mellan vissa hubhamnar i Europa Totalt Hamn Export Import Totalt Ton TEU Göteborg 1302´ 1623´ 2925´ 6, Helsingborg 418´ 92´ 510´ 1, Gävle 350´ 8´ 358´ 0, Stockholm 2´ 187´ 189´ 0, Västerås 51´ 48´ 99´ 0, Södertälje - 74´ 74´ 0, Norrköping 29´ 17´ 46´ - - Malmö - 23´ 23´ 0, Oxelösund 1´ - 1´ - - Stockholms Hamnar Presentation

28 Utredarens analys samt insamlande av synpunkter från organisationer
Ett antal näringslivsorganisationers inspel citeras i utredningen. Näringslivets transportråd anser följande: Interkontinental trafik – Göteborg Feederhamnar – Gävle, Norrköping, Oxelösund, Södertälje, Malmö, Helsingborg, Sundsvall, Umeå, Luleå (inte Stockholm?) Roro-hamnar – Göteborg, Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Ystad, Karlshamn, Stockholms Hamnar (här en enhet!) Skogindustrins transportkommitté anser följande: Nationellt intressanta: Helsingborg, Malmö, Luleå Nationellt Intressanta för skogsindustrin: Göteborg, Sundvall, Trelleborg, Gävle, Karlshamn, Umeå, Norrköping… Stockholms Hamnar Presentation

29 Utredarens analys samt insamlande av synpunkter från organisationer, forts
Transportindustriförbundet utpekar följande strategiska hamnar: Göteborg, Trelleborg, Helsingborg, Malmö, Karlshamn, Stockholm, Gävle, Norrköping. Planerade investeringar i hamnarna Perioden drygt 10 mdr skr Östersjökusten (Bergkvara –Norrtälje) 40 % Västkusten (Halmstad-Strömstad) 25 % Sydkusten (H-borg-Karlskrona) 25 % Norrlandskusten (Gävle-Luleå) 10 % Stockholms Hamnar Presentation

30 Utredarens definition av hamnar
Utredningen identifierar sex typer av godshamnar. En hamn kan ha flera av nedan roller. Industrihamnar (för svensk basindustri som skog- och stål) Brohamnar (viktig funktion för handelsströmmar till grannländerna till och från viktiga handelspartners Energihamnar (olja och andra bränslen) Containerhamnar Fordonshamnar (bilhantering för Sverige eller transshipment) Insjö/avlastningshamnar (insjöhamnar) Avlastar annan infrastruktur Stockholms Hamnar Presentation

31 Utredarens val av hamnar som föreslås vara strategiska
Göteborg – störst och har flest hamntjänster, allt utom icke-enhetslastad torrbulk, hamntyp 1,2,3,4,5 Helsingborg - brohamn till Danmark samt containerhamn, typ 4 Malmö – Brohamn till Tyskland, energihamn, typ 2, 4 Trelleborg – Sveriges viktigaste brohamn till Tyskland, typ 2 Karlshamn i samverkan med Karlskrona – brohamn för Baltikum och Polen, energihamn, typ 2-3 Norrköping – industri- och energihamn, typ 1, 3 Stockholm (Kapellskär) – Brohamn för Finland och Baltikum, typ 2 Gävle – Container, industri och energihamn, typ 1,2,3,4 Sundsvall – Industrihamn för skogsprodukter, typ 1 Luleå – Industrihamn för malm och stål, typ 1 Stockholms Hamnar, alt STOHAB finns inom typ 2,3,4,5 och är på Svenska 10-i-topp-listan inom alla slagen, enl SCB. Stockholms Hamnar Presentation

32 Utredarens förslag på strategiska hamnar och samverkande hamnar
Stockholms Hamnar Presentation

33 Av utredaren utpekat samarbete
Samarbetsformer mellan hamnar – urval av redovisning. På kartan framhålls samarbetshamnar (Karlshamn – Karlskrona respektive Göteborg med Varberg – Uddevalla) Varför tas inte övriga samarbetshamnar med i en sådan redovisning ? T.ex. Stockholm med Kapellskär och Nynäshamn. Redovisas att Norrköping och Oxelösund har för avsikt att inleda samarbete. Enligt uppgift förnekas att så är fallet. Frågan verkar alltför ytligt hanterad för att tas upp i en utredning som avstår att redovisa djupgående och framgångsrika samarbetsformer bland andra hamnar. Stockholms Hamnar Presentation

34 Utredarens krav på de strategiska hamnarna
Strategiska hamnar ska vara allmänna Strategiska hamnar ska vara tillgängliga dygnet runt Strategiska hamnar ska medverka i regionala överenskommelser om sjö och landinfrastruktur Strategiska hamnar ska bedriva en ambitiös, aktiv miljöpolitik som begränsar miljöpåverkan från hamnen Stockholms Hamnar Presentation

35 Utredarens ”Sjöpaket & Landpaket”
Utredaren föreslår att konsekvenserna för de strategiska hamnarna skall märkas inom två området (Paket) Sjöpaketet – Sjöfartsverket ska svara för sjösäkerhets-anordningar (farledsunderhåll inkl. underhållsmuddring) ända till kaj. Bättre service av lotstjänster Landpaketet – landanslutningar och flaskhalsar som är vitala för de strategiska hamnarna ska identifieras och prioriteras högre i trafikverkens inriktningsplanering och de infrastrukturobjekt där regional enighet nåtts och där det finns en finansieringsöverenskommelse om gemensam finansiering finns prioriteras. Stockholms Hamnar Presentation

36 Strategiska hamnar och rikskombiterminaler
Stockholms Hamnar Presentation

37 Utredarens beskrivning av hamnarna varierar
Stockholms Hamnar beskrivs överlag ytterst neutralt och rapsodiskt alt. inkorrekt medan en del hamnar beskrivs i översvallande ordalag. Norrköping, Oxelösund beskrivs på drygt två sidor vardera, Stockholms tre hamnar beskrivs på en sida, liksom de flesta enskilda hamnarna. Utredaren verkar ha särskild kunskap om dessa två hamnar. Norvikudden och Nynäshamn redovisas, men utan beskrivningar av farled, djup och andra fördelar, som beskrivs ang andra hamnar. Stockholms Hamnar Presentation

38 Utredarens beskrivning, forts
För det mesta särredovisar utredaren Stockholms tre hamnar som tre hamnar Stockholms Hamnar består av tre hamndelar medan Vänerhamnar består av sju hamnar. Stockholms Hamnar anges – helt felaktigt - inte omfattas av tullens stairsec. Vi är certifierade sedan flera år. Även tågordningen stadsutveckling – hamnutveckling redovisas i fel ordning. Norvikudden förvärvades för att säkerställa hamnutvecklingen, inte tvärtom. Stockholms Hamnar Presentation

39 Utredarens beskrivning, forts
Helsingborg är vald som brohamn till Danmark, trots att passagerar-andelen/godsandelen visar övervikt för pax, liksom för Stockholm. (Sid 81,128) Vid resonemang om marknad och strategiska hamnar förbigås miljökriteriet – långa landtransporter från Göteborg och södra Sverige. De strategiska hamnarna i regionen – Gävle och Norrköping behöver båda muddra sina farleder. (Liksom Södertälje) N-ping verkar vald för framtida potential mer än vad som finns där idag. Utredaren borde ha utrett omfattningen av investeringar i hamnar, farleder, järnvägar och vägar för de hamnar som anges som strategiska Stockholms Hamnar Presentation

40 Utredarens beskrivning, forts
Tätorter hamnar i strykklass, sid 63. borde ha analyserats djupare. En ny typ av hamnindelning. Föreslår att man använder den som redan är känd genom SCB. Analysen ger ett rörigt intryck eftersom utredaren inrättar sina hamntyper, men ändock redovisar olika godsslag och använder ändock den analysen Stockholms Hamnar Presentation

41 Utredarens beskrivning, forts
Samarbetskriteriet hårdras. Samarbete tycks vara viktigare än ändamålet. Marknaden skall styra. Utredaren utgår från att varuägaren är marknaden. Vi tror att de stora logistikföretagen på Europa/global nivå som styr. Val av näringslivsorganisationers inspel. Sid 49. 1) Näringslivets transportråd 2) Skogsindustrin 3) Transportindustriförbundet. Utredaren borde göra en djupare analys och förklaring kring organisationernas urval.. T.e.x 1) väljer Oxelösund, S-tälje och Norrköping som feederhamn före Stockholm. Stockholms Hamnar Presentation

42 Utredarens beskrivning, forts.
Inledningsvis görs en ordentlig beskrivning av tillväxt, regioner, storstadsregionernas tillväxt etc. Andra slutsatser än i rikskombiterminalutredningen. Tillväxt eller ej, större fartyg eller ej. Konsekvenserna utreds synnerligen ytligt Ang föreslagna sjöpaket – landpaket. Vilka blir konsekvenserna för passagerarhamnar, alt hamnar med nästan flest anlöp i Sverige, men som inte är strategiska ? Utredningens syfte - stötta hamnar i områden som inte har andra behov av infrastruktur ? Eller är det ett regionalpolitiskt program ? Stockholms Hamnar Presentation

43 Stockholms Hamnars remissvar en sammanfattning
Utredaren har inte utvecklat direktiven, utan tolkat dem mycket snävt. Passagerartrafiken måste självklart ingå i underlaget Miljöfrågorna väsentliga – behandlats ytligt Fungerande infrastruktur i närtid – borde ha tagit med beslutade och finansierade projekt Analysen av Stockholms Hamnar alltför ytlig/felaktigheter Stockholm/Mälarregionen är en kraftigt växande företags- och konsumtionsregion som förutsätter en väl fungerande hamn- och terminalinfrastruktur i god samverkan. Sveriges huvudstad och ledande konsumtionsområde förutsätter att en analys genomförs av regionens strategiska hamnbehov ur krisberedskaps- och försörjningssynpunkt. Stockholms Hamnar Presentation

44 Stockholms Hamnars remissvar forts
Stockholms geografiska läge med många och folkrika grannländer med växande ekonomier runt Östersjön leder till ett ökat handelsutbyte mellan östersjöländerna. Det ökade handelsutbytet avser både växande flöden av konsumtionsvaror som många gånger samordnas med passagerartrafiken. Den omfattande och växande färjetrafiken erbjuder en hög standard och frekvens av transportlägen för näringsliv och människor till/från Stockholm. Det finns en tydlig, politiskt väl förankrad, beslutad och finansierad hamnstrategi med utvecklingsplan för Stockholms framtida hamnverksamhet. Stockholm är väl förberett och tar ansvar för sina hamnars nationella och strategiska roll för gods och passagerartrafik. Stockholms Hamnar Presentation

45 Stockholms Hamnars remissvar, forts
Stockholms Hamnar är idag Sveriges fjärde största hamnverksamhet avseende gods och är Sveriges, liksom Östersjöns största passagerarhamn, med näst flest fartygsanlöp i landet. Verksamheten fungerar effektivt i ett sammanhållet, funktionellt samarbete för hamninfrastruktur med hamnarna Kapellskär, Nynäshamn/Norvik och Stockholm och ett väl fungerande samarbete med Bergs Oljehamn, Fortums Energihamn samt Nynäs Refinery. Det är således av både nationella och internationella skäl av stor betydelse att Stockholm av regeringen utpekas som hamn av strategisk betydelse i enlighet med sin faktiska roll och funktion idag. Stockholms Hamnar Presentation

46 Stockholms Hamnars remissvar, forts
I Stockholm finns särskilda frågor av nationell betydelse och synsättet på sjötransporternas villkor i Stockholmsregionen behöver därför hanteras med andra utgångspunkter än de som utredaren valt I stora delar av Sverige präglas godstransporter och hamnverksamhet av industriella behov och av växande transitflöden. Dessa mönster är inte lika dominerande i Stockholms hamnar. Stockholms Hamnar Presentation

47 Godstyngdpunkter & hamnkapacitet
* För varje län har de stora befolknings och industricentra tagits fram, sedan har flödena fördelats dit (Network Logistics AB) ** Fartygsanlöp (ankomster) per vecka Stockholms Hamnar Presentation Containerhamnar** Godstyngdpunkter*