Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning III

En presentation över ämnet: "Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning III"— Presentationens avskrift:

1 Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning III
Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2012, Jonas Lagerström Grundkurs: Mikroekonomi Kort sammanfattning III Välkomna till nationalekonomin!

2 Monopolistisk konkurrens
Den effektiva marknaden (Men bara givet perfekt konkurrens) Perfekt konkurrens kräver 1) många aktörer som var och en bara har en liten del av marknaden och 2) varan upplevs som identisk (standardiserad), och ofta också 3) fritt in- och utträde på lång sikt. Givet perfekt konkurrens är marknaden effektiv; finns inget sätt att göra det bättre för någon utan att försämra för någon annan. Vad, hur, åt vem? Effektiv mängd som produceras till lägsta möjliga kostnad åt människor med högst betalningsvilja. En marknad med perfekt konkurrens för privata varor utan externaliteter är makalöst fantastisk mekanism (om vi ignorerar rättvisefrågor) för att besluta om produktion och fördelning. Perfekt konkurrens Oligopol Monopolistisk konkurrens Monopol Vete? Starksprit?

3 Men: Marknaden kan misslyckas!
Och därmed finns utrymme att göra bättre Land med planekonomi BNP per capita (euro) Matchat land med marknadsekonomi Marknad vs Plan Nordkorea 544 Sydkorea 5957 11 gånger Ryssland 1820 Finland 15011 8 gånger Kina 381 Taiwan 7389 19 gånger Bulgarien 887 Grekland 5747 6 gånger Ungern 2605 Österrike 18286 7 gånger Tjeckien 2107 Tyskland 18324 9 gånger Marknaden är en makalös mekanism för att styra produktion och fördelning, men kan även misslyckas ty 1) någon part hindrar handeln, 2) sidoeffekter som vi inte tar hänsyn till, 3) beskaffenheten hos varan, 4) rättvisa (normativt). Marknader är i regel fantastiska: På 70 år gled länder med marknadsekonomier ifrån länder med planekonomier. Men marknaden kan misslyckas. Vi såg att vid bristande konkurrens (monopol, monopolistisk konkurrens) fås för små mängder av varorna och tillverkningen sker onödigt dyrt. Här ska vi undersöka externaliteter. I sista föreläsningen ska vi ta upp varor som aldrig kommer att skapas på en marknad. Dessutom kan statliga ingrepp alltid motiveras av rättviseskäl. Men från och med nu ska vi se olika sätt som marknaden kan misslyckas på.

4 Monopol Endast en producent alltid och inga nära substitut
Monopol kräver 1) en säljare 2) varan upplevs som identisk (standardiserad), 3) inträdesbarriärer. Du kan nu påverka priset: Håll tillbaka mängden – hindra handeln! – så höjs priset och du kan göra vinst och inga konkurrenter som kan pressa ner priserna på lång sikt. Liksom alla andra åtgärder som hindrar handel leder också monopol till välfärdsförluster. Monopolister säljer dyrt till ett fåtal personer med hög betalningsvilja och kan därmed hålla uppe priset och öka sin vinst. Att marknaden är skyddad mot nya företagare gör att man kan bibehålla den nya vinsten även på lång sikt, vilket ju inte var möjligt om marknaden kännetecknades av perfekt konkurrens. Mono = en enda. Monopol vs monopsoni

5 Intäkterna i monopol För att sälja mer måste du sänka priset på alla enheter Vi vet hur marknadens efterfråga ser ut, men det här blir också efterfrågan på dina produkter (ty du är ensam!). Du kan välja nu var på efterfrågan du vill ligga: Sälja lite och dyrt eller mycket och billigt? Priseffekt vs mängdeffekt. Marginalintäkten är lägre än priset (jämför perfekt konkurrens!) ty nu måste du sänka priset på allt för att få sälja mer. Du maximerar – som alltid! – din vinst genom att producera där MR=MC. Pris 8 6 4 2 D MR Mängd Flaska(Q) Pris (P) Total intäkt (TR) Marginal- intäkt (MR) 1 8 2 7 14 6 3 18 4 5 20 -2 Viktigaste: Märk att MR-kurvan ligger under efterfrågekurvan.

6 Analys av monopol Dess effekt på pris, mängd, vinst och välfärd Pris
och efterfrågekurvan visar sedan vilket pris du kan ta för denna mängd 1. Skärningen mellan MR-kurvan och MC- kurvan ger mängden som maximerar vinsten Marginalintäkter (MR) Efterfrågan Pris QMONO B Marginal- kostnad (MC) Snittkostnader (ATC) A Mängd Copyright © South-Western

7 Varför inträdesbarriärer?
Effekter av monopol Centrala viktiga lärdomar Monopolisten sätter P>MR=MC medan perfekt konkurrens ger P=MR=MC. Monopolisten gör vinst även på lång sikt ty konkurrenter ”utestängda” (företag älskar därför monopol). Ineffektivt liten mängd och onödigt höga kostnader (nationalekonomer hatar därför monopol). Varför monopol? 1) Fått ensamrätt; 2) Kontrollerar alla resurser; 3) Naturligt monopol; 4) Överlägsenhet. Det vi framför allt bryr oss om som ekonomer är den INEFFEKTIVITET som monopol ger upphov till. Att företagen tar mer pengar från konsumenterna är en omfördelningsfråga som är intressant men svårt att säga om det är ”bra” eller ”dåligt” (det är en normativ fråga som alltså beror på vilka värderingar du har). Varför inträdesbarriärer?

8 Prisdiskriminering Öka vinsten genom olika priser till olika konsumenter! Som monopolist kan du sälja mer (bra!) genom att sänka priset (dåligt!). Tänk om du kunde låta kunder med hög betalningsvilja (affärsresenärer) betala ett högt pris och kunder med låg betalningsvilja (studenter) betala lågt pris! Vid perfekt prisdiskriminering betalar varje konsument exakt sin betalningsvilja. Om du kan identifiera vem som har hög betalningsvilja och vem som har låg betalningsvilja så borde du kunna öka dina intäkter och din vinst genom att låta olika grupper betala olika mycket för samma vara.

9 Prisdiskriminering Var betalar människor olika mycket för samma vara?
Att sitta längst fram i flygplanet kostar dubbelt så mycket som att sitta bakom skynket två meter längre bak. Ni betalar 2.10 för en Gado-lunch, jag betalar Att handla en kudde på Stockman en vanlig dag kostar 100 euro, men under Galna Dagar bara 50. Den som orkar samla kuponger kan få en vara billigare. Män får (kanske) billigare hårklippning och billigare att kemtvätta skjortan. Men är varorna verkligen helt lika? Kan alltid ursäkta sig med att damskjortor har fler knappar och mer krås, att kvinnor har längre hår, att maten i första klass är mycket bättre, att Galna Dagar säljer kläder som är på utgående (precis på samma sätt som man kan hävda att en kvinna spelade sämre fiol än en man eller att en invandrare inte hade tillräckligt bra svenska för att klara jobbet).

10 Vad krävs för att prisdiskriminera?
Olika priser för samma vara Måste kunna ändra priset utan att kunderna flyr (market power). Vad om vetebonden Roger chockhöjer priset för män? Vidareförsäljning omöjligt! Köp Gadolunchen för 2.10 och sälj till lärarna för 4.90 (arbitrage) gör diskriminering omöjligt. Mekanism att lista ut individens betalningsvilja: Hej, jag heter Jonas Lagerström och har betalningsviljan 8.65 för lunchen. DVD-filmer som man köper i USA går inte alltid att spela upp i Finland. Mekanismer? 1) Se på utseendet (tänk affärskvinnan vs studenten; men tänk om affärskvinnan klär sig som student!); 2) låt grupperna själva avslöja sig: Hur kunden ser ut och sättet hon handlar avslöjar henne: Outlet-butik i skogen, trängas på Hullut Päivat, samlar kuponger, bokar en vecka på Mallorca ett halvår innan med mellanlandning vs direkt i morgon till Paris och London.

11 Monopolistisk konkurrens
Hur kan du mildra konkurrensen? Samarbeta med konkurrenterna! Omöjligt om det är många aktörer på marknaden. Gör din vara annorlunda från konkurrenternas! I extremfallet blir du monopolist, men i praktiken blir det ofta många aktörer som konkurrerar med varor som skiljer sig något från varandra (nära men inte perfekta substitut). Så vad händer om marknaden består av många företag (typ perfekt konkurrens) med diversifierade varor (typ monopol; nedåtlutande efterfrågekurva, dvs kan delvis bestämma priset)? Finns så många företag att de aldrig kan samarbeta, och vad andra företag gör påverkar till viss del ditt företag. Eftersom det inte går att samarbeta för att mildra konkurrensen (finns ju så många företag) så är enda chansen att skaffa sig marknadsinflytande att differentiera sin vara (nischa sig). Extremt vanlig marknadsform. Mycket vanlig marknadsform: Restauranger, klädföretag, hotell, filmer, musik, böcker, bensinmackar längs motorvägen. Många aktörer, differentierad vara, fritt in- och utträde på lång sikt.

12 Illustrera mängden, priset och vinsten!
Monopolistisk konkurrens Vad händer med priser och mängder på marknaden? På kort sikt På lång sikt Pris Pris MR D MC MC ATC ATC D MR Kinakrogen kan faktiskt påverka vad priset ska vara på sin mat, men ditt inflytande är mindre än i monopol och större än i perfekt konkurrens. Kort sikt: Fixt antal företag (ty kan inte köpa fabrik direkt; fasta produktionsfaktorer). Exakt som monopol-fallet. Gör vinst om priset över snittkostnaden. Lång sikt: Företag kan lämna eller gå in på marknaden. Om du gör vinst så kommer fler konkurrenter in vilket gör att din D-kurva och MR-kurva flyttas åt vänster, vinsten försvinner. Mängd Mängd Kina-krogen i ditt kvarter kan till viss del sätta priset (nedåtlutande efterfrågekurva och därmed MR-kurva) och går därför med vinst. Illustrera mängden, priset och vinsten! Men vinsten lockar på lång sikt nya krogar till kvarteret, vilket minskar efterfrågan på din kinamat ända tills du gör nollvinst. Illustrera mängden, priset och vinsten!

13 Större chans att få det du vill
Monopolistisk konkurrens Centrala viktiga lärdomar På kort sikt samma som i monopol: höga priser, ineffektivt liten mängd och onödigt höga kostnader. På lång sikt gör avsaknaden av inträdesbarriärer att nya företag lockas in av vinsten, priset sänks, mängden ner och vinsten utplånas. Högre pris och ineffektivt liten produktion i varje företag, men fler mackar längs motorvägen och fler flingsorter i butiken. Vi utgick från att konsumenter vill ha fem mackar mer än två mackar; att det finns högkvalitetspälsar och lågkvalitetspälsar gör att färre behöver köpa högre kvalitet än de vill och färre lägre kvalitet än de vill. Dessa fördelar ska sedan vägas mot nackdelarna högre priser, ineffektivt liten mängd i varje företag (gör att Kina-krogen och hamburgestället egentligen borde gå ihop och på så sätt tillverka mer och få ner kostnaderna). Men det betyder inte nödvändigtvis att marknader som kännetecknas av monopolistisk konkurrens är ineffektiva! Att producera lite mer skulle uppskattas mer än dess kostnad, visst. Dessutom wasteful duplication (=för mycket variation!, flinghyllan är ju bisarr! ”Vore bättre om det i stället bara fanns två mackar längs Åbo-Helsingfors-vägen (bara Corn Flakes och Start) – då skulle varje kunna producera mer och alltså få ner snittkostnaderna. Men konsumenterna skulle då få det sämre (uppskattar mångfald). Måste väga lite högre pris mot nyttan av att ha mer att välja mellan. Svårt att veta om det finns för många flingsorter eller för få! Större chans att få det du vill

14 Men: Marknaden kan misslyckas!
Och därmed finns utrymme att göra bättre Land med planekonomi BNP per capita (euro) Matchat land med marknadsekonomi Marknad vs Plan Nordkorea 544 Sydkorea 5957 11 gånger Ryssland 1820 Finland 15011 8 gånger Kina 381 Taiwan 7389 19 gånger Bulgarien 887 Grekland 5747 6 gånger Ungern 2605 Österrike 18286 7 gånger Tjeckien 2107 Tyskland 18324 9 gånger Marknaden är en makalös mekanism för att styra produktion och fördelning, men kan även misslyckas ty 1) någon part hindrar handeln, 2) sidoeffekter som vi inte tar hänsyn till, 3) beskaffenheten hos varan, 4) rättvisa (normativt). Marknader är i regel fantastiska: På 70 år gled länder med marknadsekonomier ifrån länder med planekonomier. Men marknaden kan misslyckas. Vi såg att vid bristande konkurrens (monopol, monopolistisk konkurrens) fås för små mängder av varorna och tillverkningen sker onödigt dyrt. Här ska vi undersöka externaliteter. I sista föreläsningen ska vi ta upp varor som aldrig kommer att skapas på en marknad. Dessutom kan statliga ingrepp alltid motiveras av rättviseskäl.

15 Externaliteter Sidoeffekter på tredje part som ignoreras när beslut fattas Ditt kolkraftverk bränner kol i Polen vilket ger energi men också biprodukten ”surt regn” som dödar fisk och skog och fräter på byggnader. Tar aktörerna på marknaden hänsyn till att elproduktionen också skapar miljöproblem? Troligen inte; du ser på dina kostnader för elen och jämför med din nytta av elen men du tar knappast in effekten att din elkonsumtion har en negativ effekt på andra människor. Därför ger marknaden troligen för mycket el och för lite vaccin. Hur mycket el ska kraftverket producera? Hur mycket vaccin ska du konsumera?

16 Externaliteter Negativa respektive positiva
Luft- och vattenföroreningar Passiv rökning (3.80 €/paket) Skällande hundar, oljud, fest hos grannarna Trafikstockningar, många ute på nätet Alkoholmissbruk höjer allas försäkringskostnader Utbildning Att grannen har en fin trädgård, konst, kultur Vaccinering Parfym Vetenskapliga upptäckter, nya metoder inom företag

17 Hur mycket utsläpp är optimalt?
Tänk: Marknaden för utsläpp MSB, MSC (euro) MSC ökande ty allt skadligare för naturen med ytterligare ett kilo utsläpp av sulfat. MSB avtagande ty allt svårare (=dyrare) för företagen att minska utsläppen; nyttan att släppa ut störst för kilo ett. Den optimala mängden utsläpp för samhället är Qopt, alltså inte noll. MSC = marginella sociala kostnaderna av utsläpp 400 300 200 QOPT MSB = marginella sociala nyttan av utsläpp 100 Tänk dig en marknad för utsläpp. Vi släpper knappast ut sulfat för att vi är elaka utan vi gör det för att vi tillverkar en nödvändig el. Men utsläppet har både nackdelar och fördelar. Nackdelarna är att utsläppen dödar skog och fisk; naturen klarar troligen en del men ju mer som släpps ut desto större är kostnaden för dessa utsläpp. Fördelarna med utsläpp är att fabriken slipper lägga resurser på att undvika utsläppen (investera i bättre teknik, reningsverk, anställa miljöexperter). Det är billigare att minska utsläppen när du släpper ut 1000 kilo än när du släpper ut 1 kilo. Nyttan med att få släppa ut det första kilot är alltså högre än nyttan för det 1000 kilot. Så hur mycket utsläpp är optimalt? Väg MSC mot MSB. Det är alltså inte optimalt att minska utsläppen till noll. På samma sätt är det inte optimalt att minska antalet trafikdöda till noll eller alkoholen till noll. Problemet är att fabrikerna ofta inte känner någon kostnad av att släppa ut sulfatet i luften (känns inte i plånboken). De släpper därför ut mer utsläpp än vad som vore optimalt för samhället. MC Men hur mycket släpper företagen ut och varför? QMARKNAD Mängd utsläpp (kg)

18 1. Skatt på utsläpp Låt aktörerna känna hela kostnaden av sitt beteende MSB, MSC (euro) En skatt på utsläpp (Pigouviansk skatt) tar utsläpp till optimal nivå. Företaget tvingas ta hänsyn till att utsläpp medför en kostnad – och väljer så mycket utsläpp att nyttan av sista kilot är lika stor som dess kostnad. Men svårt i praktiken att lista ut att skatten ska vara just 200 per kilo sulfat. Vad händer om skatten sätts fel? 400 300 200 QOPTIMAL MC+skatt MSB = marginella sociala nyttan av utsläpp 100 200 Pigou: Negativ externalitet? Beskatta den! Om du skapar en extern kostnad så ska du tvingas ta hänsyn till den när du fattar ditt beslut. Positiv externalitet? Subventionera den! Priset är ”fel” på marknaden. Pris signalerar ju i vanliga fall kostnaden för nånting OCH värdet av nånting. Varje konsument och producent kan alltså se på prislappen vad kostnaden och värdet är. Om man tycker att chipsen är värda mer än de tydligen kostar att tillverka så köper jag. Om jag kan tillverka skjortor för en lägre kostnad än folk tycker dom är värda så tillverkar jag. Men med externaliteter så misslyckas priset att spegla värdet och kostnaden. Besluten blir därför felaktiga. MC QMARKNAD Mängd utsläpp (kg)

19 Exempel: Att lindra algblomningen
Skattevapnet i praktiken MSB, MSC (euro) Fredriks jordbruk kan enkelt minska utsläppen, medan det är svårare och dyrare för Roger. Före skatten släpper både Fredrik och Roger ut 600 kilo. Med skatten släpper varje jordbruk ut fosfor tills nyttan att släppa ut sista kilot är lika stor som kostnaden (=skatten). Mängden utsläpp halveras, främst genom att Fredrik minskar utsläppen massor (400 kg) och Roger lite (200 kg). 600 MSBROGER MSBFREDRIK 300 MSC=MC+skatt 200 Två fabriker släpper ut vardera 600 kilo. Fredriks jordbruk är modernt och kan enkelt (=billigt) minska sina utsläpp, medan Rogers är gammal och måste släppa ut mycket. Sätter vi en skatt på utsläpp så kommer den moderna fabriken att reducera utsläppen rejält (billigt att göra detta), medan den icke-moderna reducerar mindre. Fördel: Ger incitament för företagen att producera miljövänligt Nackdel: Svårt hitta rätt nivå på skatten/subventionen? 200 MC 200 400 600 Mängd utsläpp (kg)

20 2. Handelsbara utsläppsrätter
Cap and Trade EPF delar ut utsläppsrätter till Fredrik och Roger baserat på tidigare utsläpp: var och en får tillstånd att släppa ut 300 kilo. Rätten att släppa ut sulfat blir värdefull. Säg att priset sätts till 200 euro. Roger minskar sina utsläpp tills nyttan med ett utsläpp är 200 euro och köper därefter utsläppsrättigheter av Fredrik som kan minska utsläppen billigare. Samma effekt som skatt; utsläppen minskas till rätt mängd på billigaste sätt; dyrare för EPF men lättare få med bönderna. Handelsbara utsläppsrätter gynnar företag som redan finns på marknaden: Om du har släppt ut mycket historiskt får du troligen också många utsläppsrätter. Om ditt företag lättare (=billigt) kan minska utsläpp så kan du sälja utsläppsrätten till företag som har svårt (=dyrt) att minska utsläpp. En marknad för rätten att skita ner. Priset gör att företagen sorterar sig själva så utsläppsminskningen sker bland företagen som kan göra så till lägst kostnad! Fördel: Utsläppsrätt (liksom skatt) uppmuntrar företag att utveckla teknik som minskar utsläpp. Detta gör inte miljöstandarden/”får släppa ut max 10 kilo”! Nackdel: Missgynnar klimatsmarta företag (får ett fåtal utsläppsrätter) och företag som ännu inte finns på marknaden. Men att existerande företag gynnas ökar chansen att reformen går igenom (jämfört till exempel med idén att beskatta). Cap and Trade på 6 minuter här.

21 3. Sätt maxmängd av utsläpp
Både Fredrik och Roger ska halvera sina utsläpp! MSB, MSC (euro) Men orättvist att Roger får släppa ut så mycket fosfor? Tvinga därför både Fredrik och Roger att halvera utsläppen till 300 kilo var? Uppnår vår samhällsoptimala mängd utsläpp men Roger offrar 200 euro för sista kilot minskning men Fredrik bara 100. Tolka! Ineffektiv metod att rädda Östersjön; vi slängde bort pengar som hade kunnat användas till annat. Qmax 400 MSBROGER 300 MSBFREDRIK 200 100 Anta att Finland och Polen släpper ut kväve i Östersjön. Om länderna inte möter någon kostnad av detta utsläpp så kommer de producera en ineffektivt stor mängd utsläpp (600 ton var). EU kan reglera marknaden och kräva att länderna ska halvera sina utsläpp. Varför är inte detta effektivt? Jo, totala kostnaderna för att minskk utsläppen blir onödigt höga; vi hade kunnat uppnå samma utsläppsminskning billigare genom att vi minskar mer där det är billigt (Polen) och mindre där det är dyrt (Finland). Fördel: Enkelt att förklara för allmänheten. Liknar kraven om teknisk obligatorisk lösning (skorsten, katalysator på bilen). Den här metoden användes för att bota miljöproblemen på 1970-talet och framåt; tvingade företagen och konsumenterna att ta hänsyn till att produktionen även ger dött hav (bra!) men hade gått att få samma effekt mycket billigare (=kan använda pengarna som blir över på att utrota hungern i världen). Varför? Ekonomer har inte lyckats förklara hur marknader fungerar. Nu krävs alltså att både monsterbilen och den nya lilla miljöbilen installerar en dyr katalysator trots att kostnaderna är helt olika. På samma sätt har man krävt att polska fabriker ska installera samma renare som den finska fabriken (fastän man skulle kunnat få mer miljöförbättring för pengarna, till exempel genom att den finska fabriken lägger pengarna på att installera mer rening i Polen eftersom energin i Finland ändå är så ren). MC 300 600 Mängd utsläpp (kg)

22 4. Låt marknaden sköta sig själv!
Coase-teoremet: Marknaden löser miljöproblemen själv Järnvägsbolaget tar inte hänsyn till att ångloken vid höga hastigheter ibland tänder eld på bondens skörd. Coase: Järnvägsbolaget och bonden kan själva komma överens om ersättning som gynnar båda parter. EPF måste säkerställa och skydda äganderätter med polis och rättsväsende. Givet låga transaktionskostnader (= lätt kommunicera, förhandla och skriva avtal) kan parterna själva förhandla sig fram till effektiv produktion. Aktörer på marknaden kan internalisera externaliteten och själva komma fram till rätt mängd gräsbränder. Tänk att järnvägsbolaget och bonden träffas och beslutar sig för att gå samman till ett monopol. De kan då komma fram till rätt mängd gräsbränder. Kanske är nyttan av tågtrafiken enorm och kostnaden för en brand minimal; i så fall kan tågbolaget kompensera bonden då bränder uppkommer. Kanske är nyttan av skörden enorm och kostnaden för tågbolaget att minska farten minimal; bonden kan då betala tåget för att köra långsammare. Problem: Är ofta svårt för bonden och bolaget att träffas och komma fram till ett hållbart avtal. Och krävs att äganderätten är glasklar. Tänk en fabrik som släpper ut skit i sjö. Om ingen äger sjön kan du inte sätta dig och förhandla med fabriken om att de ska minska utsläppen. Men svårt om ingen äger eller svårt (=dyrt) att samverka: Kan 5000 finska skogsägare kompenseras för skogsdöden av energibolagen? Givet att det inte vore tillåtet att röka i HankenI: Den som absolut vill röka skulle kunna betala er andra för att få röka så att både rökaren och icke-rökare får det bättre. Givet att det vore tillåtet att röka i HankenI: Den som absolut inte vill bli utsatt för rök kan betala rökaren för att låta bli så att både rökaren och icke-rökare får det bättre. Ta ett bloss i Hanken I?

23 Varför är marknaden (ofta) bra?
Med hjälp av priset kan vi sortera oss själva Är det möjligt och rimligt för Carina Lindström att ta betalt för att kaffet ska bli ditt i stället för hennes? Möjligt ty kaffemaskinen står i köket bakom larm och om du ändå tar varan utan att betala så kontaktar hon polis och rättsväsende (exkluderbar). Rimligt ty om du dricker kaffet minskar hennes möjligheter att använda kaffet och därför ska du kompensera henne för att du använder varan (rivaliserande i konsumtion). Hittills har varorna och tjänsterna som vi studerat varit privata (”Den är min!”). Vad utmärker en privat vara? 1) Exkluderbarhet: Jag kan hindra dig från att använda min Ipad eller använda min bil; jag har datorn instängd på mitt rum och bilen har ett lås med larm; om du ändå tar nån av dom så kan jag ringa polisen som griper dig, ställer dig inför rätta och skickar dig i fängelse. Ägaren kontrollerar alltså hur varan används. 2) Rivalitet i konsumtion; Om jag äter glassen eller kör till Helsingfors så kan inte du använda varorna samtidigt. Att du dricker mitt kaffe har en kostnad för mig (jag kan inte dricka det själv eller sälja det till andra), därför ska du betala mig 1.50 för att använda varan.

24 Rivaliserande Icke Rivaliserande Exkluderbar Icke Exkluderbar
Privata varor Artificiellt begränsade varor Kaffe, stolar, vete, hårklipp Musik, film, tv-sändning Exkluderbar Kan ta betalt, marknaden funkar bra Kan ta betalt, men eftersom MC=0 blir mängden ineffektivt liten Allmänna resurser Kollektiva varor Fiske i sjön, rent vatten, frisk luft, mångfald i naturen Militärt försvar, fyrverkerishow grundforskning, förbättrad miljö, idén om skydd mot fattigdom, löser exempeltent, ett bra grupparbete Icke Exkluderbar Kollektiva varor är 1) icke-exkluderbara; ingen kan alltså hindras från att använda varan eller tjänsten och 2) icke-rivaliserande; att jag använder varan begränsar inte dina möjligheter att använda varan samtidigt. Exempel: Militärt försvar av Finland: Ingen kan hindras att använda försvaret och att du är skyddad från Ryssland begränsar inte mitt skydd från Ryssland. Lösningar på exempeltentamen: Ingen kan hindras från att läsa svaren; att Björn kan tanka hem svaren minskar inte Bennys möjligheter att tanka hem svaren. Idén om skydd vid katastrof (akutsjukvård, pension, socialhjälp): Ingen kan hindras från att använda idén och att jag kan njuta av idén går inte ut över din glädje av idén. Icke-rivaliserande: Vore ineffektivt att låta folk betala eftersom MC de facto är noll. Kan ses som en vara med en enorm positiv externalitet (om du skriver tentsvar så gynnar det 180 personer). Kan inte ta betalt + rivaliserande leder till överutnyttjas Kan inte ta betalt, och alltså tillverkas varan inte alls

25 Starta företag i fyrverkerishow?
Free-riders och droppe-i-havet Skapas företag på marknaden som tillhandahåller kollektiva varor (fyrar, ordning o reda, brandkår, trafiknät, grupparbete)? Nej, ty: Att ingen kan exkluderas från att konsumera leder till att folk njuter av showen eller njuter av att leva i ett land utan fattigdom utan att betala (free-riders). Många kollektiva varor är dyra att producera; ytterst få finländare bekostar ett eget storslaget fyrverkeri eller utrotar själva fattigdom och orättvisa (droppe-i-havet). → Marknaden funkar inte, ty: free-rider = någon som utnyttjar en vara men inte betalar Att utrota TBC eller cancer skulle glädja alla i samhället (ingen kan exkluderas), så varför ska just du betala? Att gruppen lyckas jättebra på projektarbetet glädjer alla i gruppen (ingen kan exkluderas från ett högt vitsord), så varför ska just du jobba häcken av dig? Om ingen betalar så kommer företagen självklart inte att producera varan. Vi får alltså en ineffektivt liten mängd av varan. 2) droppe i havet (ingen kan producera varan ensam; utrota cancer och TBC) → vi måste alltså koordinera mellan flera.

26 Skapa rätt mängd av den kollektiva varan!
Varför 600 € per person på försvaret? Cost-benefit för att räkna ut rätt mängd av kollektiv vara Icke-rivalitet innebär att min nytta av ett finskt försvar inte minskar av att du utnyttjar det finska försvaret. Summera alla personers betalningsvilja för försvaret – och skapa så mycket försvar att nyttan på marginalen är lika stor som kostnaden på marginalen. Svårighet: Hur mäta betalningsviljor då det inte finns några priser som avslöjar faktisk betalningsvilja? Jag skulle få en oerhörd glädje om Finland har stridvagnar och utrotar barnfattigdomen. Vi ska – som vanligt – tillverka så mycket av den kollektiva varan att nyttan på marginalen är lika stor som kostnaden på marginalen. Men hur stor är nyttan? Kom ihåg att din nytta av en vara inte minskar av att din granne använder varan. Den totala nyttan av varan är alltså summan av hur mycket ni två gemensamt värderar varan. Ovan får vi tre gatusopningar i veckan. Om du vore helt ensam skulle du ha betalat en och din granne skulle betalat 2, men ingen skulle ha betalat för den tredje gatusopningen. Svårt mäta hur mycket folk värderar en gatusopning. Om de inte tvingas betala så kommer de uppge att de har en enorm betalningsvilja (andra kommer ju att få betala!; det vore enormt bra om nån lade ut facit till exempeltenten); om de tvingas betala kommer de uppge låg betalningsvilja (åka snålskjuts; Jag skiter i om Finland har ett försvar eller allmän skolutbildning eller inte. Jag skiter i om det finns lösningar på exempeltenten. Min betalningsvilja är noll, jag vill inte betala en cent (i skatt) för det här. Men du kan ändå inte exkluderas!) Skapa rätt mängd av den kollektiva varan!

27 Rivaliserande Icke Rivaliserande Exkluderbar Icke Exkluderbar
Privata varor Artificiellt begränsade varor Kaffe, stolar, vete, hårklipp Musik, film, tv-sändning Exkluderbar Kan ta betalt, marknaden funkar bra Kan ta betalt, men eftersom MC=0 blir mängden ineffektivt liten Allmänna resurser Kollektiva varor Fiske i sjön, rent vatten, frisk luft, mångfald i naturen Militärt försvar, fyrverkerishow grundforskning, förbättrad miljö, idén om skydd mot fattigdom, löser exempeltent, ett bra grupparbete Icke Exkluderbar Allmänna resurser: Icke-exkluderbar (alla får fiska i Östersjön) men rivaliserande i konsumtion (fisketrålarna gör att jag får färre fiskar). Icke-exkluderbarhet ger att konsumenter inte behöva betala. Rivalitet i konsumtion innebär att min konsumtion går ut över din konsumtion. Ger MB=MC<MSC. Liknar en negativ externalitet: Jag fiskar har en kostnad för dig som inte jag tar hänsyn till. Kan ses som en vara med en enorm negativ externalitet (om du tömmer sjön på fisk så drabbar det alla andra finländares möjligheter att fiska i sjön). Kan inte ta betalt + rivaliserande leder till överutnyttjas Kan inte ta betalt, och alltså tillverkas varan inte alls

28 Allmänna resurser Free-riders och din konsumtion går ut över andras
Tar vi väl hand om våra allmänna resurser (miljöresurser, rent vatten, djur)? Nej, ty: Att ingen kan exkluderas från att konsumera den allmänna varan leder till att folk njuter av att fiska eller njuter av det rena vattnet utan att betala (free-riders). Att jag fiskar i sjön går ut över alla finländares möjligheter att fiska i sjön (rivalitet), men jag har inga ekonomiska drivkrafter att ta hänsyn till dessa enorma negativa externaliteter.

29 Farsan tömmer fiskesjö 1976
Allmänna resurser Varför så dåligt med gädda i skärgården? Överanvändningen beror på att ingen kan hindras fiska, det är alltså gratis. Få folk att ta hänsyn till den kostnad deras beteende har på samhället! Fiskekort, fiskeskatt, biltullar, avgift i naturreservatet. Ofta gratis för att äganderätter saknas eller ignoreras. Äganderätter ger drivkrafter till att hushålla (anmäl tjuvfiskare!) och hitta bättre sätt att använda resurserna (turism). Grundproblemet: Ingen äger (icke-exkluderbarhet) → ingen kan hindra dig att konsumera = det är gratis att konsumera; din konsumtion drabbar mina möjligheter att konsumera (överutnyttjande). Sätt ett pris på varan! Hur? Problemet är ofta att ingen äger och att ingen därför har rätt att sätta ett pris. Åtgärda problem med utrotningshotade djur och förorenade floder inte genom regleringar och förbud utan genom att tilldela äganderätter! Äganderätter sätter ett pris på fisken / buffeln / huset i kåkstaden. Men privatisera regnskogen? Lösning: Få konsumenterna att ta hänsyn till den extra kostnaden: Avgift i naturreservatet, biltullar, fiskekort, fiskeskatt.När varan väl finns så måste vi begränsa hur mycket den används. Farsan tömmer fiskesjö 1976

30 Efternamn som börjar på:
Om tentamen Fredagen den 26 oktober, 8:15-12:15 Efternamn som börjar på: A-G skriver i ASA A120; H-K i ASA C122; L-P i Axelia Ringbom; R-Ö i Axelia Stina. Plugga på gamla tenter. Jobba med kompendiet. Gör självrättande provet. Se sammanfattningarna. Lär dig 20 troligaste frågorna. Fråga mig, din mentor eller dina kompisar. Övertyga mig om att du vet vad du pratar om. Ta med räknare och mat. Kontrollera alla svar. Fuska aldrig någonsin. Utnyttja alla fyra timmar! KRIGA! LYCKA TILL!!!!