Atomen och periodiska systemet

En presentation över ämnet: "Atomen och periodiska systemet"— Presentationens avskrift:

1 Atomen och periodiska systemet
Atomens byggnad Göran Sellberg och Annika Adolfsson

2 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Historia Fem män Demokritos Dalton Joseph John Thomson Ernest Rutherford James Chadwick Göran Sellberg och Annika Adolfsson

3 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Demokritos 400-t f.Kr. ”Atomos”=odelbar Allt uppbyggt av osynliga smådelar Stort motstånd! Göran Sellberg och Annika Adolfsson

4 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Dalton 1700-t Demokritos idéer återuppstod Massiva kulor Olika tunga kulor Göran Sellberg och Annika Adolfsson

5 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Joseph John Thomson Upptäckte elektroner 1897 Nobelpriset 1906 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

6 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Ernest Rutherford Atomen har en positivt laddad kärna Elektronerna bildar ett hölje Göran Sellberg och Annika Adolfsson

7 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
James Chadwick Upptäckte neutronen 1932 Fick Nobelpriset i fysik 1935 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

8 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Niels Bohr Dansk fysiker Nobelpriset 1922 för sin modell av atomen (Bohr-modellen) Förbättrade Rutherfords teori - elektronskal Göran Sellberg och Annika Adolfsson

9 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomens byggnad Består av tre olika partiklar (elementarpartiklar) Protoner laddning +1 Neutroner ingen laddning 0 Elektroner laddning -1 Göran Sellberg och Annika Adolfsson

10 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Var finns vad? Atomkärnan Protoner (+1) Neutroner (0) Höljet (skalen, molnet) Elektroner (-1) Atom kärna Göran Sellberg och Annika Adolfsson

11 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomen är neutral I en atom finns alltid lika många protoner (plusladdade) som elektroner (minusladdade). Atomen är alltså elektriskt neutral. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

12 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomnummer Antalet protoner bestämmer vilket ämne det är. Väte har 1 proton Helium har 2 protoner Antalet protoner kallas atomnummer Göran Sellberg och Annika Adolfsson

13 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atomnummer Masstal Atomnumret är antalet protoner i kärnan. Varje grundämne har ett eget antal protoner. Elektronerna ska vara lika många som protonerna i en atom. Atomnummer = antalet protoner = antalet elektroner. Masstalet är summan av neutroner och protoner i atomen. Antalet neutroner kan vara olika hos varje grundämne. Atomer av samma grundämne men med olika antal neutroner kallas isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

14 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa Atommassan = Summan av protonernas och neutronernas massa i en atom. Eftersom antalet neutroner är olika i ett grundämnes isotoper så är g.rundämnets atommassa = medelvärdet av isotopernas atommassa Göran Sellberg och Annika Adolfsson

15 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Isotoper Antalet neutroner kan variera hos varje grundämne. Vissa isotoper är radioaktiva exempelvis kol-14 Vätets isotoper Göran Sellberg och Annika Adolfsson

16 Atommassa i praktiken Alla grundämnen har flera isotoper
Kol består t.ex. till 99 % av och till 1 % av Den genomsnittliga massan hos ett stort antal kolatomer är därför 12,01 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

17 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa i praktiken Klor består till 75 % av och till 25 % av Atommassan för Cl är 0,75 x 35 g + 0,25 x 37 g = 35,5 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

18 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Atommassa väteatomer (6x1023 st) väger 1 gram Gram är alltså ingen praktisk enhet här! Enhet för atommassa är u= unit 1 atom 12C väger 12 u Göran Sellberg och Annika Adolfsson

19 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Formelmassa En väteatom väger 1 u En syreatom väger 16 u Vad väger en vattenmolekyl? Svar: 2 x = 18 u (2 väteatomer + en syreatom) Vattnets formelmassa är 18 u. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

20 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Mol När man väger används mol. Massan av 6 x 1023 atomer kallas 1 mol. 1 mol kol= 6 x 1023 kolatomer=12 g 1 mol järn= 6 x 1023 järnatomer=55,8 g Göran Sellberg och Annika Adolfsson

21 Bohrs atommodell K-skalet rymmer 2 e- L-skalet rymmer 8 e-
Elektronerna kan bara finnas i vissa bestämda banor eller skal runt kärnan Det ryms bara ett visst antal elektroner i varje skal Det innersta skalet kallas K-skalet sedan kommer L-skalet, M-skalet o.s.v. K-skalet rymmer 2 e- L-skalet rymmer 8 e- M-skalet rymmer 18 e- N-skalet rymmer 32 e- o.s.v. (Formeln är 2n2) Göran Sellberg och Annika Adolfsson

22 Elektroner Elektronerna bestämmer de kemiska egenskaperna:
De visar varför vissa ämnen reagerar med varandra. De visar varför vissa ämnen liknar varandra. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

23 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Valenselektroner Innersta skalet (K-skalet) har som mest 2 elektroner. De andra skalen kan ha som mest 8 elektroner om de är det yttersta skalet. Elektronerna i yttersta skalet kallas för valenselektroner. Förutom i K-skalet strävar alla atomer att ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Göran Sellberg och Annika Adolfsson

24 Göran Sellberg och Annika Adolfsson
Heliumatomen Väteatomen Kolatomen Göran Sellberg och Annika Adolfsson Syreatomen

25 Att rita en atom enligt Bohrs atommodell
masstal 16 O 8 atomnummer Antal neutroner = masstal – atomnummer Dvs 16 – 8 = 8 Göran Sellberg och Annika Adolfsson