Standardiserade vårdförlopp Uppföljning 2017

En presentation över ämnet: "Standardiserade vårdförlopp Uppföljning 2017"— Presentationens avskrift:

1 Standardiserade vårdförlopp Uppföljning 2017

2 Standardiserade vårdförlopp
Införs 1 maj 2015 AML (Akut myeloisk leukemi) Huvud- och halscancer Matstrupe- och magsäckscancer Prostatacancer Införs juni Cancer i urinblåsa och urinvägar Bukspottkörtelcancer Cancer i galla och gallvägar Levercancer Myelom Äggstockscancer Cancermisstanke vid allvarliga, diffusa symtom Hjärntumörer Införs september Hudmelanom Införs februari Bröstcancer Cancer utan känd primärtumör (CUP) Lungcancer Lymfom Tjock-och ändtarmscancer Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården i Sverige kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan Även Norge har i år påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. Under 2015 har piloter utarbetats och implementerats implementeras ytterligare 13st och för 2017 utarbetas ett tiotal SVF till. För Södra sjukvårdsregionen innebär de svartmarkerade med införande 1februari. Fem standardiserade vårdförlopp har under hösten 2014 arbetats fram av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. I vårdprogramgrupperna ingår olika specialiteter, flera professioner och patientrepresentanter. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården som var för sig eller tillsammans ansvarar för delar av vårdkontinuiteten. Ett vårdförlopp kan även sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstings­gränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll.

3 Standardiserade vårdförlopp
Införs 1 april 2017 Analcancer Akut lymfatisk leukemi (gemensamt Akut leukemi) Kronisk lymfatisk leukemi (gemensamt Maligna lymfom) Livmoderhalscancer Livmoderkroppscancer Njurcancer Peniscancer Skelett- och mjukdelssarkom Sköldkörtelcancer Testikelcancer Införs 1 april 2018 Buksarkom inkl GIST och gynekologiska sarkom Vulvacancer Neuroendokrina buktumörer inkl binjurecancer Arbetet med att förbättra tillgängligheten inom cancervården i Sverige kommer att utgå från ett gemensamt nationellt definierat system med standardiserade vårdförlopp. Förebilden kommer från Danmark som arbetat med standardiserade vårdförlopp (s.k. pakkeforløb) sedan Även Norge har i år påbörjat införandet av pakkeforløb i cancervården. Under 2015 har piloter utarbetats och implementerats implementeras ytterligare 13st och för 2017 utarbetas ett tiotal SVF till. För Södra sjukvårdsregionen innebär de svartmarkerade med införande 1februari. Fem standardiserade vårdförlopp har under hösten 2014 arbetats fram av cancervårdens nationella vårdprogramgrupper, under ledning av Regionala cancercentrums samverkansgrupp. I vårdprogramgrupperna ingår olika specialiteter, flera professioner och patientrepresentanter. Ett standardiserat vårdförlopp har ett multidisciplinärt upplägg och involverar både primärvården och den specialiserade vården som var för sig eller tillsammans ansvarar för delar av vårdkontinuiteten. Ett vårdförlopp kan även sträcka sig över såväl flera sjukhus som över landstings­gränser. Införandet kräver därför samverkan mellan landstingen. Regionala cancercentrum har här en viktig, stödjande och samordnande roll.

4 Målsättning med SVF > 80 procent genomför SVF enligt de nationella tidsmålen > 70 procent får sin cancerdiagnos via en SVF utredning Nöjda patienter Jämlik cancervård

5 Resultat Antal startade SVF Sverige patienter, Stockholm 10698, VGR 13279, Region Skåne 14236 Skåne 20 % av alla SVF i Sverige är från Skåne 35 % av startade SVF har cancer 45-75 % av alla som har fått diagnos cancer har fått det via SVF (mål %) 50 % av alla SVF når ledtiden (mål %)

6 Antal startade SVF KRYH 2017

7 Måluppfyllelse SVF KRYH 2017

8 Regionala skillnader 2017 Bröstcancer – KRYH 908 SVF, 30 dgr, andel cancer 24%. SUND 442, 23 dgr, 53 %. SUS 1199, 37 dgr, 51 % Prostatacancer – KRYH 385 SVF, SUND 686, SUS 836 Hudmelanom – KRYH 318, SUND 638, SUS 558 Huvud-halscancer – KRYH 170 SVF, 45 dgr, andel cancer 19%. SUND 175, 37 dgr, 28%, SUS 371, 31 dgr, 57%

9 Forts regionala skillnader 2017
Lungcancer – KRYH 271 SVF, 57 dgr, andel cancer 56 %, måluppfyllelse 39%. SUND 415, 54 dgr, 54 %, mål 39%. SUS 464, 75 dgr, 57%, mål 12% Urinblåsa – Skåne 13%, KRYH 29% (Ystad 40%, K 8%), SUND 8%, SUS 4% Livmoderhalscancer 0 %! 45 dgr (mål 11-25). Kryh 54 dgr

10 SVF-remisser per kommun 2016

11 SVF-remisser per vårdcentral 2016

12 Patientupplevelse Väldigt nöjda med bemötandet bättre än rikssnittet 94 % Utredningen går ej för fort Brister i patientinformation men har ökat från % Närstående – har ökat men fortfarande 50 % som inte fått information

13 Förbättringsområden - allmänt
Undermåliga remisser, uppfyller t ex inte kriterier och är inte SVF märkta. Felaktiga telenummer till patienterna. Svårigheter att nå inremitterande per telefon Saknas ofta kreatinin inför röntgenundersökningar Ej färdigutredda pat ffa de med filterfunktion För vida kriterier som leder till att remissinflödet ökat markant För få mottagningstider för återbesök och behandlingsbeslut Långa PAD svarstider leder ibland till ombokningar av besök

14 Forts förbättringsområden
Brist på OP tider Väntetider till skopier, PET, EBUS, MR Gyn - svårt särskilja maligna från benigna IT-stöd KRYH Liten förvaltning ökad sårbarhet Ej 100 % följsamhet till SVF Läkarkontinuitet prioriteras Onkologin Urologin CSK Re-punktioner Ven port

15 Förslag på fokusområden 2018
1. Information/utbildning alarmsymtom och SVF- och remissrutiner primärvård, kommun och specialistvård Information SVF-ansvarig på varje vårdcentral? AKO sydost? 2. Koordinatorrollen behöver stärkas och förtydligas i chefsleden men även bland kollegor. Stora flertalet koordinatorer uppger att de inte har schemalagd tid för SVF arbete och att de saknar förståelse från andra kollegor. Det första samtalet med patienten upplevs ibland som en stor utmaning. 3. Övrigt att jobba vidare med Uppmuntra till lokala och regionala förloppsspecifika möten Tydliggöra vikten av ett fungerande kontinuerligt teamarbete med LPPL/kontaktperson, KSSK, koordinator och linjechefer Presentera utdata från QW i olika mötes forum