Emma Isaxon Inger Myrlander Psykiatriveckan på Höglandet

En presentation över ämnet: "Emma Isaxon Inger Myrlander Psykiatriveckan på Höglandet"— Presentationens avskrift:

1 Emma Isaxon Inger Myrlander Psykiatriveckan på Höglandet 2017-11-14
Livet är en krokig väg Emma Isaxon Inger Myrlander Psykiatriveckan på Höglandet

2 Var började det?

3 Komplicerat Frågan kommer hela tiden i vården. Tröttsamt att svara på.
Gymnasiet, skolsköterska Inom psykiatrin såg jag självskador först i slutet på 80-talet. Ökade under 90-talet inom slutenvården där jag jobbade. Dock hela tiden funnits men inte uppmärksammats.

4 Vår tid ihop Två år i DBT 2013-15
DBT= Dialektisk beteendeterapi, team på Höglandet sedan 2007, i början bara på BUP men sedan även för vuxna. Emotionell instabil personlighetsstörning, borderline Ungdomar under 18 år har inte denna diagnos

5 Min Historia Emma pratar i 15 minuter , Intervjusamtal 2gånger20 min. Paus

6 Inte lätt att hantera Kan komma snabba intensiva känslor utan att du ser anledningen Svårt att hänga med i svängarna och förstå varför? Oftast har jag som drabbad svårt att sätta ord på känslor och tankar Även som personal eller närstående kan det väckas starka känslor som är svåra att hantera Vänta in, pressa inte fram svar om det jobbiga i stunden Kan behöva lugna ner sig först och prata om andra saker eller distrahera sig

7 Antaganden och värdegrund
Hämtat från Sofia Åkerman

8 Personlig Känna sig som en medmänniska när personal kan prata om vardagliga saker Dock krävs fingertoppskänsla när det är läge och vad man kan ta upp I början kändes det som jag var en annan sorts människa som inte var lika mycket värd. Påverkar vilka jag fick förtroende för Vågar sätta ord på problemet, visa att du som personal vågar se Bli behandlad som vuxen inte svag.

9 Tydliga mål med vården Märks om personal inte jobbar efter samma mål
Maktordning kan vara svår att hantera, ex bestämt med kontaktperson men läkare går inte med på planen. Viktigt att resonera om planen ändras så att det känns som mina åsikter lyssnas på Blev bättre med tiden men finns mycket kvar att jobba på.

10 Upptrappning för att få plats inom vården
Risk att man inte känner sig tagen på allvar och att då problembeteendet ökar Att sitta och berätta och motivera på ex. akuten med ny personal är tufft när man mår som sämst Att inte se hela den komplexa personen som jag är utan bara få hjälp för vissa delar gör att det andra problem, risk att de växer sig starkare

11 Vad är självskadebeende?
Självskadebeteende: avsiktligt skadande av egna kroppen utan suicidal avsikt (icke-suicidalt självskadebeteende)Finns flera definitioner som används, detta är en av dom Suicidförsök: avsiktlig självdestruktiv handling med syfte att sätta livet på spel utan dödlig utgång (ambivalens!)

12 Hur förstå? Svårbegripligt för många, ser olika ut hos olika individer och hos samma individ vid olika tidpunkter Få stopp på oönskade och eller svårhanterliga känslor Få stopp på avdomnad känsla, tomhet Straffa sig själv Vet inget annat sätt att lösa problemet För att överleva, en del gör det för att inte ta sitt liv, komma bort Svårt att kommunicera dåligt mående eller upplever att andra inte lyssnar Rytmiskt, upprepande självskadebeteende

13 Själv-destruktivitet
Överlappning Självskade-beteende Självmords-försök Själv-destruktivitet

14 Nationella rekommendationer för psykiatrin

15 Dokumentets sju rekommendationer
Medkänsla, respekt och värdighet Bedömning på akutmottagning Utredning Riskhanteringsplan

16 7 rekomendationer 5. Information och överenskommelse om behandling 6. Behandling 7. Kontinuitet och samarbete

17 Vår region Bildades en process för självskadebeteende inom psykiatrin i länet 2014 Satsat på utbildning för personal i bemötande fyra dagar med en dags uppföljning, även bjudit in kommunpsykiatrin till detta några gånger Tagit fram riktlinjer för vuxenpsykiatrin för självvald inläggning Startat upp en ny gruppbehandling ERGT som komplement till ordinarie behandling i vuxenpsykiatrisk öppenvård Anordnat utbildningsdagar och föreläsningar, studiecirklar Startat upp kortare utbildningar för övrig sjukvård på Höglandet där de kan ägna en timme på ex. APT åt information om självskadebeteende

18 Bättre heldygnsvård Tillägg med praktisk tillämpning av de ”Rekommendationer för insatser vid självskadebeteende” och "Behandling av självskadande patienter i heldygnsvård” som tidigare tagits fram av Nationella Självskadeprojektet Dokumentet har tagits fram av de regioner som deltar i Södra noden där Region Jönköpings län ingår. Grundtanken är att patienter så långt som möjligt ska vistas i sin hemmiljö och vårdas i öppenvård

19 Hjälpsamma antaganden
Människor gör så gott de kan. Människor är alltid motiverade att bli bättre Människor kanske inte själva har orsakat sina problem men behöver ändå lösa dem. Livet för dem som är självmordsbenägna och/eller självskadande är smärtsamt. Alla människor behöver lära sig nya beteenden i olika situationer i livet. Vi behöver anstränga oss, arbeta hårdare för att det ska bli förändring. Det finns ingen absolut sanning.

20 Krisplan Vid brand, RÄDDA, LARMA, SLÄCK
Vid självskadebeteende fundera över en plan ihop med sina närstående Vad kan jag göra själv, när slår jag larm och till vem, vad vill jag att den ska göra, ta med telefonnummer även om du tror att du kan dom i huvudet, vid akut stress funkar inte hjärnans minne som vanligt. Ha även vad du gör om detta inte funkar, vart kan jag vända mig i ex. sjukvården, även här med telefonnummer som fungerar dygnet runt.

21 Vad kan jag som närstående göra
Lyssna och ta på allvar Var uppmärksam på hur din närstående vill bli bemött Gör ”normala” saker ihop, påminn om friska sidor Stötta med rutiner och praktisk hjälp Sök stöd hos andra Ta hand om din egen hälsa, du behöver vara i så god form som möjligt för att orka. Hur laddar du dina batterier? Sätt på din syrgasmask innan du hjälper andra… Sätt gränser

22 Samarbete mellan närstående, öppen och heldygnsvård
SIP samordnad individuell planering Kontakt i öppenvården ska fortsätta så långt som möjligt även i heldygnsvård Närstående ska bjudas in och involveras i patientens vård i så stor utsträckning som möjligt Kan behöva finnas någon utsedd som samordnar för personer med komplex problematik ex. case manager

23 Känsloskola Må dåligt? Ångest?
Arg? Irriterad? Rasande? Rädd? Äckel? Avsmak? Ledsen? Besviken? Sorgsen? Skam? Skuld? Sårberheter och utlösande händelser Undersöka med öppet sinne, fördjupa sig och hitta ord, beskriva för sig själv eller någon annan.

24 Boktips ”Ibland finns det inga enkla svar” SHEDO:s bok om självskadebeteende och ätstörningar Flera böcker av Anna Kåver och Åsa Nilsonne ex. Himmel, helvete och allt däremellan –om känslor, Mindfullness i hjärnan. ”Aldrig ensam” Charlie Eriksson ”Zebraflickan” och ”För att överleva om självskadebeteende” av Sofia Åkerman ”Hon går ut genom tavlan ut ur bilden” av Johanna Nilsson ”Ibland mår jag inte så bra” Therése Lindgren

25 Tips på hjälp Tilia www.foreningentilia.se Chatt och stöd
SHEDO 1177 Ungdomsmottagningens hemsida Studiecirkelmaterial som SHEDO och Sensus tagit fram för närstående till personer med självskadebeteende 8 ggr 2 timmar.