Nya regler om energi i BBR

En presentation över ämnet: "Nya regler om energi i BBR"— Presentationens avskrift:

1 Nya regler om energi i BBR
Mikael Näslund FSB informations- och utbildningsdagar i Göteborg, 5 maj 2017

2 Vad har hänt senaste halvåret om energi i BBR
Nya regler för normalt brukande och verifiering (BEN BBR, BED och CEX) Remiss för regler för nära-noll (BBR BEN) Extra remiss (BBR BEN) Nära-nollregler träder i kraft (BBR BEN) 8 dec. 2016 1 april 2017 15 dec. 2016 11 jan. 2017 2 maj 2017 1 juli 2017 Beslut om ändring i plan- och byggförord-ningen, PBF Ny PBF träder i kraft Skärpning 2021

3 Huvudsakliga nyheter och ändringar
BEN Tydliga regler för normalt brukande Beräkning av byggnadens energianvändning Normalisering av uppmätt energi BBR Verifiering av energikrav Nära-nollenergiregler Definitioner – systemgräns och energiprestanda Klimat och geografi – energikrav i Sveriges olika delar Energikraven för nära-nollenergihus BEN – verktyg för verifiering av energikrav och för energideklarationer BBR - Uppfyller kraven i Energiprestandadirektivet Kortfattat nämna de huvudsakliga ändringarna så att de är kända redan i början EPBD är tydlig med att primärenergi ska anges Det nya sättet att beräkna energiprestanda innebär att klimatet ska betraktas på ett nytt sätt

4 BEN Boverkets föreskrifter och allmänna råd om fastställande av byggnadens energianvändning vid normalt brukande och ett normalår (BFS 2016:12)

5 BEN – varför en ny föreskrift?
En byggnads energiprestanda ska beskriva de energitekniska egenskaperna, inte hur byggnaden brukas Energireglerna har inte angett hur normalt brukande ska hanteras Överträdelseärende från EU-kommissionen  Normalt brukande regleras i BEN BEN används vid verifiering av energikrav enligt BBR och vid upprättande av energideklarationer Energianvändningen ska då fastställas för ett normalt brukande Med regler för normalisering Utan regler för normalisering Syftet med BEN är att beräknad energianvändning och normalisering av mätvärden ska ge en mindre variation av fastställandet av byggnadens energiprestanda med hänsyn till brukandet. Det betyder att byggnadens energiprestanda bedöms med högre kvalitet Energi- prestanda Bättre jämförbarhet

6 BEN – föreskriftens struktur
Sättet att räkna Beräkningsverktyg Vad ska beaktas Utformning, placering mm Tekniska egenskaper, system Brukarindata Sveby Beräkning (kap. 2) Bearbetning mätvärden Fördelning för normalisering Normalisering Tappvarmvatten, innetemperatur, internlaster Alternativ metod Korrigering genom beräkning Mätning (kap. 3) Så till föreskriftens innehåll och struktur BEN ger regler för hur byggnadens energianvändning fastställs genom beräkning eller mätning. Kapitlet om beräkning innehåller regler om beräkningsprogrammets kapacitet, indata om bland annat brukarnas beteende. Data till stora delar från Sveby. Kapitlet om mätning innehåller regler för hur uppmätta data ska behandlas för att spegla ett normalt brukande av byggnaden. I detta ingår att fördela uppmätta värden på energi till uppvärmning, tappvarmvatten, fastighetsenergi och eventuell komfortkyla. Därefter korrigeras energianvändningen till vad den blir vid ett normalt brukande. Man tar då hänsyn till tappvarmvatten, innetemperatur och internlaster. Standardvärden används och en ny energianvändning för byggnaden kan beräknas. Uppvärmningen normalårskorrigeras därefter som tidigare. Både metoderna leder fram till byggnadens energianvändning Byggnadens energianvändning

7 BEN – några indata för normalt brukande vid beräkning av energianvändningen
Parameter Värde Småhus Innetemperatur 21°C (22°C i flerbostadshus) Tappvarmvatten 20 kWh/m2 år Vädringsförlust 4/ηuppv kWh/m2 år (allmänt råd, annat om motiverat) Hushållsenergi (spillvärme) 30 kWh/m2 år Lokaler Avsedd innetemperatur (allmänt råd) 2 kWh/m2 år ηuppv och ηtvv är verkningsgraderna för uppvärmning och tappvarmvattenproduktion

8 BEN – normaliserade värden vid uppmätt energianvändning
Enbart parametrar som kan fastställas ur en begränsad mängd mätdata Parameter Värde Småhus Innetemperatur 21°C Tappvarmvatten 20 kWh/m2 år Internlast/hushållsel 30 kWh/m2 år Tappvarmvattenanvändningen normaliseras till 20 kWh/m2 år Bestämning av tvv-energi ur uppmätta värden genom direkt energimätning, kallvattenförbrukning etc Normalisering görs då innetemperaturen kan visas avvika >1°C från 21°C Energi till uppvärmning får korrigeras om hushållsenergin avviker från det normala, 30 kWh/m2 år De parametrar som normaliseras bedöms vara de som kan utläsas ur uppmätta data och kan ha betydelse för byggnadens energianvändning som följd av brukandet. Här visas de standardiserade värden som används vid normalisering i småhus

9 Ändringar i BBR Principerna och huvuddelarna i förslaget som sändes ut på remiss i februari

10 Huvudsakliga ändringar i BBR avsnitt 9 – 2016
Verifiering ska göras enligt BEN Mätning i allmänt råd Beräkning möjligt Fastställs i kontrollplan Ändringarna görs i två steg i förslaget 2017 – övergång till ny metod att beräkna energiprestanda 2021 – skärpning av energikraven

11 Huvudsakliga ändringar i BBR avsnitt 9 – 2017
Införande av EU:s energiprestandadirektiv i svenska byggregler Primärenergital ersätter specifik energianvändning ändrad systemgräns Geografiska justeringsfaktorer ersätter klimatzonerna Kategorin elvärmda byggnader försvinner Användning av förnybar energi i byggnaden eller dess tomt utvidgas att utöver sol även omfatta vind, mark, luft och vatten Energikraven oförändrade 2017 i så stor utsträckning som möjligt. Definition av nära-nollenergibyggnader införs. Allmän skärpning 2021. Verifiering och normalisering (BEN) utan förändringar Ändringarna görs i två steg i förslaget 2017 – övergång till ny metod att beräkna energiprestanda 2021 – skärpning av energikraven

12 Definitioner – systemgräns
Systemgräns Energiprestanda- direktivet anger att beräkningar börjar med nettoenergi, fortsätter med installationerna och avslutas med att beräkna primärenergi-användningen. Energiprestanda anges i primärenergi enligt PBF. Direktivet säger att byggnadens energiprestanda beräknas inifrån och utåt till energisystemet och anges slutligen som primärenergi Som tidigare levererad köpt energi, men omräknat till primärenergi Många vill ha nettoenergi som systemgräns men vår tolkning av direktivet är att vi ska använda primärenergi. Ingen har heller visat på en annan systemgräns och hur det passar med direktivets olika artiklar.

13 Definitioner – energiprestanda
Primärenergital EPpet (kWh/m2år) 𝐸𝑃 pet = 𝑖= 𝐸 uppv,i 𝐹 geo + 𝐸 kyl,i + 𝐸 tvv,i + 𝐸 f,i × 𝑃𝐸 i 𝐴 temp Euppv,i, Ekyl,i, Etvv,i, Ef,i Levererad köpt energi Energi till uppvärmning, komfortkyla, tappvarmvatten och fastighet uppdelat i elenergi, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas (kWh/år) Fgeo Geografisk justeringsfaktor (-) PEi Primärenergifaktor för el, fjärrvärme, fjärrkyla, biobränsle, olja och naturgas (-) Atemp Tempererad area (m2) Direktivet säger att energiprestanda ska anges i primärenergi PET-flaskor, dansk säkerhetstjänst Liksom tidigare summerar vi energianvändning och dividerar med A_temp Känner igen utseendet från utredningen juni Men två betydande skillnader primärenergifaktorer för el och övrig energi, även fastighetsel. Införandet av primärenergifaktorer upphäver dagens indelning i elvärmda och ej elvärmda byggnader. ”Övrig energi” kan naturligtvis delas upp i fjärrvärme, olja, gas, ved etc, men görs inte i första steget. Kraven ska vara lika Geografisk justeringsfaktor används för att justera uppvärmningsenergin Vi beräknar nu ett (1) värde för en byggnad oavsett var byggnaden finns i Sverige Tar bort tröskeleffekter, t ex 10 W/m2 för elvärme – blandade uppvärmningssystem kan hanteras effektivt

14 Geografiska justeringsfaktorer
De fyra klimatzonerna i BBR ersätts med geografiska justeringsfaktorer Fgeo fastställda på kommunnivå Län Geografiskt läge kommun Geografisk justeringsfaktor (Fgeo) Blekinge Samtliga kommuner 0,9 Dalarna Avesta, Hedemora och Säter 1,1 Borlänge, Falun, Gagnef, Leksand, Ludvika, Mora, Orsa, Rättvik, Smedjebacken och Vansbro 1,2 Malung-Sälen och Säter 1,4 Gotland Gävleborg Gävle, Ockelbo och Sandviken Bollnäs, Hofors, Hudiksvall, Nordanstig och Söderhamn Ljusdal och Ovanåker 1,3 Halland Samtliga utom Hylte Hylte 1,0 Jämtland Berg, Bräcke, Ragunda och Östersund Härjedalen, Krokom och Strömsund 1,5 Åre 1,6 Inget krav i EPBD/NNE men vi har valt att ta upp en gammal idé på nytt

15 Geografiska justeringsfaktorer
Klimatzon Fgeo I 1,3–1,9 II 1,0–1,4 III 0,9–1,1 IV 0,8–1,0 Fgeo = 1,0 referens i Eskilstuna (klimatzon III) Fgeo beräknad som ortens klimatindex (SMHI) i förhållande till Eskilstunas klimatindex Geografiska justeringsfaktorer ger ett finmaskigare nät än klimatzonerna Förhållandet i klimatzon x i förhållande till zon I blir ett medelvärde för hela zonen => Möjligheter för både skärpningar och lättnader av energikraven Konsekvenser i första hand i de klimatzoner där intervallet är störst Peka på områdena – Umeå och Karlstad Dock tecken att skärpningen i dessa områden är till stora delar teoretisk Med hårdare energikrav framöver är det också motiverat med en finmaskigare indelning I remisssvaren har vi fått kommentarer om värdena på klimatfaktorerna som vi kontrollräknar och kan komma att justeras.

16 Primär- energifaktor (el)
Energikrav 2017 och 2021 Småhus Flerbostads-hus Lokaler Primär- energifaktor (el) Primärenergital (kWh/m2år) 2017 90 85 80 1,6 2021 (prel.) 90 + areakorr 2,5 (prel.) Specifik energi- användning (kWh/m2år) 55–90 50–80 50–70 2021 35–80 35–65 32–44 Skärpning (%) 35–10 30–20 35 𝐸𝑃 pet = 𝑖= 𝐸 uppv,i 𝐹 geo + 𝐸 kyl,i + 𝐸 tvv,i + 𝐸 f,i × 𝑃𝐸 i 𝐴 temp

17 Tack! Frågor?