Grankulla svenska pensionärer 5.9 – Villa Junghans

En presentation över ämnet: "Grankulla svenska pensionärer 5.9 – Villa Junghans"— Presentationens avskrift:

1 Grankulla svenska pensionärer 5.9 – Villa Junghans
Christoffer Masar, stadsdirektör

2 Bokslutet 2016 Ursprungliga budgeten 2016: Resultatet 3,1 miljoner €
Ändrade BG 2016: Tilläggsanslag till social- och hälsovården på cirka 2,6 miljoner €, resultatet ceteris paribus ungefär 0,5 miljoner € Verkliga resultatet, bokslutet 2016: 7,1 miljoner € - bästa resultatet på över 10 år Överlåtelsevinster 9 miljoner € Strukturella underskottet utan överlåtelsevinsterna, ungefär -1,9 miljoner € Det strukturella underskottet utan rättelse till kommunalskatten för år 2015 del (ungefär 1 miljon €), HUS/HNS återbäring av överskott (ungefär €) samt kiky-avtalets effekter (redan 2016 ungefär €) ungefär -3,5 miljoner €

3 Hur uppnåddes det goda resultatet?
Inkomsterna växte 15,3 % (6,9 % utan överlåtelsevinster) Bokslut 2015: inkomster totalt 18,5 miljoner, varav markförsäljning 7,0 miljoner, eller 37,8 % av inkomsterna Bokslut 2016: inkomster 21,3 miljoner, varav markförsäljning 9,0 miljoner, eller 42,3 % av inkomsterna Skatteintäkter Bokslut 2015: 59,9 miljoner euro (1,6 % tillväxt i förhållande till bokslut 2014) Bokslut 2016: växte med skatteintäkternas rättelse för 2015 del inräknat totalt 5,1 % till 63 miljoner euro (utan rättelsen 3,5 %) Utgifternas tillväxt-% årligen: Bokslut 2012: 3,8 % Bokslut 2013: 4,0 % Bokslut 2014: 4,8 % Bokslut 2015: 3,2 % Bokslut 2016: 0,9 %

4

5

6 Talouden kokonaiskuva – Helhetsbild av ekonomin

7

8

9 Till följande några ord om sote-reformen

10 Stora skillnader mellan kommunernas intäkter per skatteprocent – de högsta är 3,5 gånger större än de lägsta (2015) Lägsta intäkterna, euro/inv. Kivijärvi 104 Perho 104 Merijärvi 105 Rautavaara 106 Soini 107 Högsta intäkterna, euro/inv. Grankulla 350 Esbo 239 Helsingfors 213 Kyrkslätt 213 Tusby 208

11 Jämnstor sänkning av inkomstskatteprocenten – de största och minsta förändringarna
Minsta minskningen, euro/inv. Merijärvi 1 434 Rääkkylä 1 473 Perho 1 475 Soini 1 476 Kivijärvi 1 491 Största minskningen, euro/inv. Grankulla 4 526 Esbo 3 145 Helsingfors 2 843 Kyrkslätt 2 825 Tusby 2 770

12 Stora skillnader i förhållandet mellan de intäkter och utgifter som överförs
Intäkterna som överförs är högre än utgifterna, euro/inv. Grankulla Miehikkälä Esbo - 732 Utsjoki - 655 Intäkterna som överförs är lägre än utgifterna, euro/inv. Kärkölä 1 123 Pelkosenniemi 1 082 Vehmaa 964 Sulkava 846

13 2020-talet och framåt Med beaktande av reformens omfattning jämkas effekterna för de enskilda kommunerna i samband med att reformen träder i kraft. Man övergår till den nya finansieringsmodellen via en utjämning av systemändringen, vilken definieras som skillnaden mellan kommunens nya balans och balansen före reformen. Utjämningen av systemändringen avvecklas gradvis under 2021–2024 med +/- 25 euro/invånare per år i riktning mot den nya finansieringsmodellen, dock så att förändringen får bli högst +/- 100 euro per invånare. För att de ekonomiska konsekvenser som förändringen ger upphov till ska vara skäliga behövs omfattande utjämningsåtgärder. Därför kommer de ekonomiska konsekvenser som är en direkt följd av reformen att i fortsättningen begränsas genom en tills vidare permanent begränsning av förändringarna i samband med överföringen av social- och hälsovården. Reformen av statsandelssystemet är en lång process. Avvecklingen av de utjämningar som uppkommer i samband med denna reform måste fortsätta också vid följande reform.

14 Hotbilderna Grankulla är i fortsättningen mycket beroende av statsandelar och därmed statens beslut (statsandelar 2017: -1,15 miljoner (0 % av budgeten), statsandelar 2020: % av budgeten) Vid fortsatt reform av statsandelssystemet är det mycket sannolikt att den ”tills vidare permanenta” begränsningen av förändringarna i samband med sote-reformen trappas av stegvis Vad händer med närservicen och speciellt hälsovårdscentralen? Svenskans ställning i social- och hälsovården i Grankulla och Nylands landskap?

15 INVÅNARENKÄTEN 2016

16 Hur enkäten gjordes Syfte
Att mäta vilka faktorer inom tjänsterna Grankullaborna anser vara viktiga. Att mäta hur nöjda invånarna är med tjänsterna. Att erbjuda en kanal där Grankullabornas åsikter kan höras.

17 Hur enkäten gjordes Insamling av information
Enkäten sändes per post till ett slumpmässigt urval på tvåtusen Grankullabor. Urvalet, som motsvarar stadens befolkningsstruktur, hade gjorts enligt följande kriterier: 60% finskspråkiga, 40% svenskspråkiga, 50% män, 50% kvinnor, ålder vid tiden för urvalet minst 16. Urvalet gjordes av Befolkningsregistercentralen. Respondenterna kunde välja mellan att svara per brev eller på webben.

18 Respondenterna enligt yrke
Löntagare Företagare Pensionär Skolelev, studerande Hemmamamma/-pappa Annan Inget svar

19 Respondenterna enligt ålder

20 VÄLBEFINNANDE OCH TRIVSEL
7. HYVÄ ELÄMÄ

21 Viktighet jfrt med nöjdhet
Välbefinnande trivsel Viktighet jfrt med nöjdhet 5 på nöjdhetsskalan 4 på nöjdhetsskalan 3 från slutet på nöjdhetsskalan Det är tryggt att bo och röra sig i min närmiljö. Jag kan tryggt röra mig och sköta mina ärenden i stadens centrum. I Grankulla finns tillräckligt med bostäder för olika skeden i livet. Kollektiv-/regiontrafikförbindelserna i färdriktningar som är viktiga för mig fungerar bra. Serviceutbudet i Grankulla centrum är tillfredställande. Högst på viktighetsskalan 2 på viktighetsskalan

22 Viktighet jfrt med nöjdhet
Välbefinnande trivsel Viktighet jfrt med nöjdhet 2 från slutet på nöjdhetsskalan Lägst på nöjdhetsskalan Högst på nöjdhetsskalan Jag upplever att jag kan påverka stadens verksamhet/beslutsfattande. Mina möjligheter att påverka stadsplaneringen är tillräckliga. Jag får jag stadens tjänster på mitt eget språk. Den kommunala servicen beaktar i tillräcklig grad behov som människor från andra kulturer och länder har. 4 från slutet på viktighetsskalan 3 från slutet på viktighetsskalan 2 från slutet på viktighetsskalan

23 HÄLSOVÅRDSTJÄNSTER

24 Viktighet jfrt med nöjdhet
Hälsovårds-tjänster Viktighet jfrt med nöjdhet 6 från slutet på nöjdhetsskalan 4 från slutet på nöjdhetsskalan Jag får snabbt en bedömning av mitt vårdbehov på hälsostationen. Jag får sakkunnig vård på hälsostationen. Jag betjänas väl på hälsostationen. Tidsbeställningen till hälsostationen sker smidigt. 8 på viktighetsskalan 4 på viktighetsskalan 5 på viktighetsskalan 8 på viktighetsskalan

25 5. TEKNISET PALVELUT TEKNISKA TJÄNSTER

26 Viktighet jfrt med nöjdhet
Tekniska tjänster Viktighet jfrt med nöjdhet 2 på nöjdhetsskalan Gatuunderhållet sköts väl året om. Underhållet av gång- och cykelvägarna sköts väl året om. Parker och andra grönområden är välskötta. Behandlingen av tekniska tillstånd sköts smidigt. Stadens fastighetsunderhåll sköts väl. 9 på viktighetsskalan 10 på viktighetsskalan

27 ADMINISTRATION OCH BESLUTSFATTANDE

28 Administration och beslutsfattande
Asiakasanalyysityypin valinta = asiakaskannan segmentointia. Kaikista asiakkaista ei tarvita samanlaista tietoa. Jag känner till stadens strategi (vision, värden och målsättningar). Information om stadens tjänster och förvaltning finns att tillgå. Det finns tillräckligt med tillgänglig information om stadens projekt och planer. Stadens personal är tjänstvillig. Stadens personal är yrkeskunnig. Personalen sköter stadens ärenden till stadens bästa. Politikerna sköter stadens ärenden till stadens bästa. För Grankulla viktiga frågor blir beaktade inom samarbetet mellan huvudstadsregionens kommuner. Håller med Håller delvis med Delvis av annan åsikt Håller inte med

29 FRAMTIDSUTSIKTER

30 Framtidsutsikter Håller med Håller delvis med Delvis av annan åsikt
Effektivt byggande utgör ett hot mot stadens särprägel. Befolkningstillväxten gagnar stadens framtid. Jag kunde rekommendera en god vän att flytta till Grankulla. Ett självständigt Grankulla är viktigt för mig. Håller med Håller delvis med Delvis av annan åsikt Håller inte med

31 Framtidsutsikter Effektivt byggande utgör ett hot mot stadens särprägel. 63 % av invånarna håller helt eller delvis med om att effektivt byggande utgör ett hot mot stadens särprägel. Procentantalet som helt eller delvis håller med enligt invånargrupp: finskspråkiga 58 %, svenskspråkiga 69 %, pensionärer 63 %, löntagare 60 %, barnfamiljer 60 %. Det här temat fick näst mest kommentarer i enkäten. Det framgår ur kommentarerna att termen ”effektivt byggande” inte har uppfattats på ett entydigt sätt. Allmänt taget är respondenterna emot onödigt tät bebyggelse. Ofta förekommande synpunkter: 17 % godkänner inte att man bygger och/eller planlägger flervåningshus ca 30 % vill/önskar att stadens karaktäristiska grönområden ska bevaras ca 30 % ogillar om Grankulla börjar tappa sitt rykte som trädgårdsstad

32 Framtidsutsikter Befolkningstillväxten gagnar stadens framtid.
64 % av invånarna håller helt eller delvis med om att befolkningstillväxten gagnar stadens framtid. Procentantalet som helt eller delvis håller med enligt invånargrupp: finskspråkiga 66 %, svenskspråkiga 63 %, pensionärer 67 %, löntagare 67 %, barnfamiljer 62 %. Jag kunde rekommendera en god vän att flytta till Grankulla. 93 % av invånarna uppger att de kunde rekommendera Grankulla. Endast små avvikelser mellan de olika invånargrupperna. Ett självständigt Grankulla är viktigt för mig. 95 % av invånarna uppger att ett självständigt Grankulla är viktigt för dem.

33 FINANSIERING AV TJÄNSTERNA

34 Finansiering av tjänsterna
Jag är villig att betala mera i serviceavgifter för att stadens tjänster ska kunna bevaras. Flera bostäder kan byggas i staden för att stärka dess ekonomi. Skattesatsen kan höjas för att bevara nuvarande tjänstenivå och kvalitet. Positiv Rätt positiv Förbehållsam Negativ

35 Skattesatsen (16,5 %) kan höjas
Eos Den högsta möjliga skattesats som du kan acceptera för att bevara tjänstenivån och kvaliteten. 75% vastasi kysymykseen Högsta skattesats 17,0% 17,5% 18,0% 18,5%

36 Finansiering av tjänsterna
Kan skattesatsen höjas för att bevara nuvarande tjänstenivå och kvalitet 59 % av invånarna förhåller sig positivt eller rätt positivt till att skattesatsen kunde höjas för att bevara nuvarande tjänstenivå och kvalitet, medan 26 % förhåller sig negativt. Procentantalet som förhåller sig positivt eller rätt positivt enligt invånargrupp: finskspråkiga 52 %, svenskspråkiga 69 %, pensionärer 65 %, löntagare 57 %, barnfamiljer 53 %. Invånare som är villiga att betala serviceavgifter Två tredjedelar av invånarna förhåller sig positivt eller rätt positivt till att betala mera i serviceavgifter för att stadens tjänster ska kunna bevaras. Procentantalet som helt eller delvis håller med enligt invånargrupp: finskspråkiga 58 %, svenskspråkiga 69 %, pensionärer 63 %, löntagare 60 %, barnfamiljer 60 %.

37 Finansiering av tjänsterna
Flera bostäder kan byggas i staden för att stärka dess ekonomi 60 % av invånarna förhåller sig positivt eller rätt positivt till att bostadsproduktionen ökas medan var femte invånare förhåller sig negativt till saken. Procentantalet som förhåller sig positivt eller rätt positivt enligt invånargrupp: finskspråkiga 62 %, svenskspråkiga 56 %, pensionärer 60 %, löntagare 63 %, barnfamiljer 62 %. Hälften av de invånare som förhåller sig positivt eller rätt positivt till frågan misstänker att det kan utgöra ett hot mot stadens särprägel. Ca 30 % anser att effektivt byggande inte utgör ett hot mot stadens särprägel .

38 Finansiering av tjänsterna
Den högsta möjliga skattesatsen som du kan acceptera för att bevara tjänstenivån och kvaliteten Enkäten skrevs innan staden hade beslutat och informerat om höjningen av skattesatsen. Vid det laget respondenterna fick enkäten hade informationen om höjningen redan gått ut. Därför kan man anta att de invånare som valde svaret 17 % inte nödvändigtvis röstade för en höjning. 42 % av invånarna svarade att de kan acceptera en skattesats på 17,5 % – 18,5 %. Bland dem som valde svaret 17 % finns också sådana som kunde godkänna en höjning (kan man sluta sig till av kommentarerna).

39 Allmänvitsord Alla Finskspråkiga Svenskspråkiga Löntagare Pensionärer
Barnfamiljer

40 Allmänvitsord Hög svarsprocent
Svarsprocenten är bland de högsta för hela enkäten. Frågan besvarades av 98 % av respondenterna. Bästa enskilda indikatorn Allmänvitsordet är den bästa enskilda indikatorn i enkäten om hur invånarna upplever att staden sköter deras ärenden. Allmänvitsord från olika invånargrupper Procentantal av dem som gav vitsord 10–9: finskspråkiga 29 %, svenskspråkiga 33 %, löntagare 35 %, pensionärer 33 %, barnfamiljer 35 %. Procentantal av dem som gav vitsord 8: finskspråkiga 43 %, svenskspråkiga 45 %, löntagare 46 %, pensionärer 45 %, barnfamiljer 45 %. Procentantal av dem som gav vitsord 7: finskspråkiga 22 %, svenskspråkiga 18 %, löntagare 16 %, pensionärer 18 %, barnfamiljer 17 %. Procentantal av dem som gav vitsord 6–4: finskspråkiga 6 %, svenskspråkiga 1 %, löntagare 3 %, pensionärer 4 %, barnfamiljer 2 %

41 SAMMANDRAG AV INVÅNARENKÄTEN I GRANKULLA

42 Respondenterna är ense om följande
Grankulla är en trygg, trivsam och parkdominerad stad, som kan rekommenderas för potentiella inflyttare. Bildningstjänsterna och särskilt skolorna nämns som stadens styrka. De välskötta parkerna och grönområdena fick de näst högsta nöjdhetspoängen i enkäten. Stadens personal är yrkeskunnig och tjänstvillig. De tekniska tjänsterna har genomgående fått bra nöjdhetspoäng.

43 Respondenterna är ense om följande
Respondenterna önskar sig mer dagligvaruaffärer och specialaffärer i staden. Centrum ska moderniseras för att motsvara det övriga Grankulla. Hälsostationens resurser svarar inte mot invånarnas behov. Effektivt byggande utgör ett hot mot stadens särprägel, om man inte lägger vikt vid att bevara de nuvarande grönområdena och om Grankulla förlorar sin prägel som trädgårdsstad.

44 Åsikterna går isär om följande
Allmänvitsordet är gott, om än procentantalet nöjda invånare varierar rätt mycket mellan olika invånargrupper. Socialservicen motsvarar inte helt förväntningarna hos de invånare som har besvarat frågorna (ca 30 %). Frågan om service på det egna modersmålet har fått de hösta nöjdhetspoängen i enkäten bland de finskspråkiga, medan nöjdheten bland de svenskspråkiga låg på medelnivå (15:e plats). Frågan om huruvida skattesatsen kunde höjas ytterligare delade åsikterna för och emot.

45

46 Tack, ha en skön höst!