600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?

En presentation över ämnet: "600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?"— Presentationens avskrift:

1 600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?
Upphandlingsmyndigheten i Almedalen: Smarta offentliga affärer – tillsammans! 600 miljarder i offentliga affärer – vilken klimatpåverkan får det?

2 Medverkande Jens Johansson, Hållbarhetsspecialist, Upphandlingsmyndigheten Svante Axelsson, Nationell samordnare, Fossilfritt Sverige Peter Nohrstedt, Hållbarhetsansvarig, SKL Kommentus Nina Ekelund, VD, Hagainitiativet Moderator: Lisa Truedsson, Upphandlingsmyndigheten

3

4 Inköpsanalys med klimatpåverkan
Syftet med projektet blev alltså att ta fram en prototyp som kan visa att det fungerar. Syftet med verktyget är att tillhandahålla ett användbart analysverktyg anpassat för offentlig sektor och där klimatpåverkan är integrerat i verktyget och som använder beprövade inköpsanalyser. Syftet mer precist är alltså att koppla ihop CPV-kod och CO2-ekvivalenter per vara och tjänst med olika spendanalyser. Och vi har fått fram: Ett verktyg som analyserar inköpen med beprövade inköpsmetoder men anpassat till offentlig sektor och kan integrera miljöbelastning. Ur verktyget kan vi också få fram statistik över inköpta volymer per CPV-kod. ( till skillnad från annonserade volymer eller uppskattade volymer). Inköpsanalys med klimatpåverkan: En kompass – riktningsvisare för smartare offentliga inköp

5 Klimatpåverkan av offentliga inköp
Cirka kg koldioxidekvivalenter Motsvarar utsläppen från cirka bensinbilar, det är dubbelt så många bensinbilar som fanns i trafik år Motsvarar utsläppen från cirka 6 miljoner personbilar (bensin, som drar ca 0,72 l/mil och som kör i genomsnitt 1358 mil per år [beräkningar efter källor: Trafikanalys, Naturvårdsverket, Teknikens värld.] totalt 6  st) I Sverige fanns år 2014 cirka 3 049 225 bensindrivna personbilar i trafik. (källa Trafikanalys) Om ngn frågar efter en jämförelse 13,5 % av Sveriges totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan, 104,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014, Ca 500 offentliga organisationer står för detta, Det finns runt aktiva företag. Antalet organisationer som står för samtliga utsläpp ska alltså fördelas på mellan organisationer, av detta svarar runt 500 av dem för 13,5 %. Det är alltså få organisationer som svarar för en stor relativt del.

6 Olika typer av inköp - kategorier
Hela verksamheter; sjukvård, omsorg, boenden, kollektivtrafik Insatser och material till brukare inom vård och omsorg, samt livsmedel Bygg och anläggning, fastigheter och mark Utrustning, förbrukningsmaterial, drivmedel Organisation; IT, telekom, administration, personalresor Konsulter och bemanning Motsvarar utsläppen från cirka 6 miljoner personbilar (bensin, som drar ca 0,72 l/mil och som kör i genomsnitt 1358 mil per år [beräkningar efter källor: Trafikanalys, Naturvårdsverket, Teknikens värld.] totalt 6  st) I Sverige fanns år 2014 cirka 3 049 225 bensindrivna personbilar i trafik. (källa Trafikanalys) Om ngn frågar efter en jämförelse 13,5 % av Sveriges totala konsumtionsbaserade klimatpåverkan, 104,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter 2014, Ca 500 offentliga organisationer står för detta, Det finns runt aktiva företag. Antalet organisationer som står för samtliga utsläpp ska alltså fördelas på mellan organisationer, av detta svarar runt 500 av dem för 13,5 %. Det är alltså få organisationer som svarar för en stor relativt del.

7 Vilken kategori har störst klimatpåverkan?
Nämn procentsiffrorna

8 De största enskilda posterna största inköpsposterna på nivå 3 (tusental ton CO2-e)
Trycksatt gas och industrigaser Medicinska Instrument & förbandsmaterial 840 Övriga poster Metaller och mineraler 813 Flygplan och tillhörande system 754 Byggentreprenader 674 Primärvård- och sjukvård 467 Äldreomsorg 456 Drivmedel 422 Kollektivtrafik 415 Livsmedel 325 Socialomsorg 336 Anläggningar, väg.- o vattenbyggnad 400

9 Sammanfattning Inköpsanalyser behövs för överblick och prioriteringar.
Miljöaspekter kan och behöver integreras i inköpsanalyser. Upphandlingsmyndigheten tar fram stöd. Syftet med projektet blev alltså att ta fram en prototyp som kan visa att det fungerar. Syftet med verktyget är att tillhandahålla ett användbart analysverktyg anpassat för offentlig sektor och där klimatpåverkan är integrerat i verktyget och som använder beprövade inköpsanalyser. Syftet mer precist är alltså att koppla ihop CPV-kod och CO2-ekvivalenter per vara och tjänst med olika spendanalyser. Och vi har fått fram: Ett verktyg som analyserar inköpen med beprövade inköpsmetoder men anpassat till offentlig sektor och kan integrera miljöbelastning. Ur verktyget kan vi också få fram statistik över inköpta volymer per CPV-kod. ( till skillnad från annonserade volymer eller uppskattade volymer).

10 Hur mycket har spenderats på vad?
Inköp från: 276 kommuner, 21 landsting, 202 statliga myndigheter 548 miljarder kronor (inkl. moms), år 2014

11 Vilken kategori av inköp påverkar mest?
Nämn procentsiffrorna

12 Grupper av köpare i andel av de offentliga inköpens klimatpåverkan
Nämn procentsiffrorna av 276 kommuner, 21 landsting, 202 statliga myndigheter, år 2014.