Tarmsmitta och Urinvägsinfektion

En presentation över ämnet: "Tarmsmitta och Urinvägsinfektion"— Presentationens avskrift:

1 Tarmsmitta och Urinvägsinfektion
Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

2 Smittämnen från tarmen
Salmonella, Shigella, Campylobacter, Yersinia Antibiotikaresistenta tarmbakterier VRE, ESBL Clostridium difficile EHEC Hepatit A Rotavirus Calicivirus (Noro + Sapo) Cryptosporidier, Giardia Hygienombudsutbildning HSF 2017

3 Anmälnings- och smittspårningsplikt
Salmonella – 3000 fall/år 75% utlandssmitta, smittdos hög , dödsfall förekommer Shigella – 400 fall/år utlandssmitta, smittdos låg , dödsfall förekommer (toxinbildande) Campylobacter – fall 50% utlandssmitta, smittdos låg Yersinia – 600 fall/år, barn, smittdos okänd EHEC – 500 fall/år 50% inhemsk smitta, dödsfall förekommer (HUS) Buksmärtor/feber/diarré (blod & slem)/kräkningar/ Y huvudvärk o utslag Bärarskap 3-6 veckor till månader/år Odling faeces, serologi Smittskyddsblad Hygienombudsutbildning HSF 2017

4 Campylobacter i Sverige
Hygienombudsutbildning HSF 2017

5 Hepatit A Människa, miljö (stabil i vatten)
Feber, illamående, kräkning, trötthet, gul hud Dödlighet låg Smittsam 4 veckor (livslång immunitet) Vaccin finns (2 doser=20 år), gammaglobulin Anmälningsplikt Kliniskt + serologi Hygienombudsutbildning HSF 2017

6 Rotavirus Barn i förskoleålder (6-24 mån)
Diarré, stora vätskeförluster, feber Låg smittdos (1g faeces = ) Relativt kort varaktighet (3-8 dygn) Dödsfall i Sverige ovanligt Vaccin finns sedan 2006 2-3 skedar avföring (rör utan tillsats) Hygienombudsutbildning HSF 2017

7 Calicivirus - vinterkräk
Människa, djur, miljö Noro I – vatten/livsmedel, förskolor/skolor Noro II – vård (högre virusmängd, mer kräkningar) Låg smittdos (1 drp = ) Patient - personal (20% immunitet) Kort varaktighet (1-7 dygn, kroniska bärare) Dödsfall Tålig – värme, kemikalier, syra 2-3 skedar avföring (rör utan tillsats) Hygienombudsutbildning HSF 2017

8 Smittväg från tarm till mun
Händer Livsmedel Förorenade ytor Vatten Tvättat händerna ? Hygienombudsutbildning HSF 2017

9 Smittsam magsjuka? Bakom symtom kan finnas mycket (läkarbedömning)
Agera på symtom – inte på provsvar! Negativt provsvar innebär inte nödvändigtvis att det inte smittar! Hygienombudsutbildning HSF 2017

10 Patient på mottagningen
Söker med symtom – ta in på rum, avdela toalett Insjuknar på mottagningen – ta in på rum, avdela toalett, ”sanera” Basal hygien + munskydd Tvål och vatten + handdesinfektion Virkon, Klorin, Alkohol m tensider Informera städpersonal Hygienombudsutbildning HSF 2017

11 Personal på mottagningen
Vårdat barn, anhörig med magsjuka – jobba OK! Insjuknar på mottagningen – gå hem! I tjänst tidigast 24 timmar efter symtomfrihet Bakteriell magsjuka – behandlande läkares anvisningar Kontakta vårdhygien om flera insjuknar! Hygienombudsutbildning HSF 2017

12 Urinvägsinfektion – en vanlig VRI
Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Hygienombudsutbildning HSF 2017

13 Urinvägsinfektion i befolkningen
10% av alla infektioner i primärvården Kvinnor drabbas mest (unga/efter klimakteriet) Hälften av alla kvinnor har minst en UVI under sitt liv 10% av kvinnor >18 år behandlas minst en gång/år 30-40% får ytterligare en/flera infektioner under följande år 60% av alla antibiotikabehandlingar på särskilda boenden (insatt på misstanke om UVI) Hygienombudsutbildning HSF 2017

14 Urinvägsinfektion Akut cystit är oftast ofarlig
30% är vanligen symtomfria utan behandling Antibiotika ges främst för att förkorta tid med symtom Starkt doftande urin och ospecifika symtom (trött, förvirring, oro, nedsatt aptit) hos äldre ska ej behandlas Hygienombudsutbildning HSF 2017

15 Vanliga bakterier vid UVI
Urinvägsinfektion (spontan) Urinvägsinfektion (KAD, VUVI) Normalt så är urinen steril fungerar som näringssubstrat för bakt. Som snabbt växer till i urinvägarna. Bakterieuri, symtomlös eller symtomgivande UVI från urinrör, uretra, blås (cystit), prostata, bitestiklar el njurar (pyelonefrit) och feber. Akut pyelonefrit kan infektionen spridas ut till blodbanan och orsaka septikemi (urosepsis. Symtom från övre urinvä. Frossa, Hö feber, Illamående, Kräkning, Smärta bakom revbenen. Ibland svårt att veta orsak till UVI. Har vårdtagaren/pat kateter, opererats.? Bakt klättar oftast uppåt via urinröret, E-coli har en luddig yta som fäster bra på blåsslemhinnan. Orsakar 85% av UVI Proteus o morganella ombildar urinämne till ammoniak m- risk för utfällning av salter - krustabildning i katetern - risk för stopp - risk för inflammation och bildning av stenar i blåsa eller njurbäcken. Bakterierna inlagrs i utfällningarna och blir kroniska i urinvägarna. Hygienombudsutbildning HSF 2017

16 Vårdrelaterad urinvägsinfektion VUVI
Urin är normalt steril – men inte urinröret VUVI = infektion som patienten fått i samband med kateterbehandling eller sjukhusvistelse Urinkateter orsak till infektion (80%) Hur länge KAD sitter + hanteringen är avgörande 5% ökad risk för VUVI/dygn med KAD Förlänger vårdtiden (5 dygn), resistensutveckling, ökad dödlighet (geriatrik) Hygienombudsutbildning HSF 2017

17 Alternativ till katetrisering
Hjälp till toaletten Inkontinensskydd (män + kvinnor) Uridom (män) Intermittent katetrisering (RIK) Hygienombudsutbildning HSF 2017

18 Katetrisering – ren/steril rutin
Val av metod – läkarordination Dokumentation i journal Utbildad och praktiskt kunnig Noggrann nedre toalett Basal hygien + aseptik Urinkatetern ska alltid vara steril (aseptik) Instruktionsfilm i Vårdhandboken.se Hygienombudsutbildning HSF 2017

19 Förebygg VUVI vid urinkateter
Regelbunden utvärdering Suprapubiskt dränage Lämpligt katetermaterial (plast, latex, silikon) Lämplig storlek (tunn) Tömbar uppsamlingspåse (7-10 dagar) Hygienombudsutbildning HSF 2017

20 Rätt diagnostik och behandling
Information till patient, anhöriga, personal Urinstickor på rätt indikation Urinodling – vad kan gå fel? Morgonurin, mittstråle, rätt kärl, provtagningsinstruktioner, förvaring/transport innan analys Hygienombudsutbildning HSF 2017

21 Provtagning från KAD ”Efter ca 10 dagar finns bakterier i urinen hos
Morgonurin/avstängd KAD minst 30 min Desinfektera katetern och punktera nedanför förgrening med spruta (silikon kan inte punkteras) Urinodling vid katetrisering – välj bedövningsgel utan Klorhexidin, låt lite urin rinna ut innan urin samlas i provrör Provtagning från silikonkateter – byt till ny tömningsbar uppsamlingspåse, stäng av KAD minst 30 min. Desinfektera ventilen och samla urin i mugg (ange metod på remiss) ”Efter ca 10 dagar finns bakterier i urinen hos alla med KAD!” Hygienombudsutbildning HSF 2017