Vedrök i Kalmar län - vad vet vi om det?

En presentation över ämnet: "Vedrök i Kalmar län - vad vet vi om det?"— Presentationens avskrift:

1 Vedrök i Kalmar län - vad vet vi om det?
Kalmar läns luftvårdsförbund, Luftdag, Vedrök i Kalmar län - vad vet vi om det? Stefan Andersson E-post: Tel: 011 –

2 Varför både mäta och beräkna?
Mätningar Kontroll av gränsvärden Trendanalys Valideringsunderlag Modellberäkningar Kontroll av gränsvärden Kartläggning över större områden Källbidrag Scenarier 1 + 1 = 3 !!!

3 SMHIs verksamhet inom luftkvalitet Luftkvalitetsmodellering
Låt oss göra jobbet Forskning inom regional luftkvalitet (MATCH-modellen) samt tätortsluft (SIMAIR och CFD-modellering). Utför uppdrag åt andra myndigheter såsom Naturvårdsverket, Trafikverket, VTI, länsstyrelser mfl. Genomför utredningar på uppdrag av kommuner, luftvårdsförbund, verksamhetsutövare/industrier mfl. Mer info på vår webbsida: Luftkvalitetskontroll för kommuner i Jönköpings läns luftvårdsförbund Kartering av luftkvalitet i Halmstads tätort 2016 med SIMAIR

4 SMHIs verksamhet inom luftkvalitet Luftkvalitetsmodellering
Gör egna beräkningar med våra modellsystem SIMAIR – lättanvänt modellverktyg för svenska kommuner där indata är förberedda Airviro – komplett luftvårdssystem Beredskapssystemet för spridning från skogsbränder, vulkanaska, radioaktivitet mm. Shipair – utsläpp från sjöfart

5 SIMAIR – webbaserat modellsystem för luftkvalitet
Verktyg för t.ex. kommuner, luftvårdsförbund och konsulter Du erhåller totalhalter i trafikmiljöer eller bostadsområden. All nödvändig indata är inbyggt i systemet Enkelt att använda – anpassat för en bred målgrupp Kvalitet är en viktig aspekt i hela kedjan – indata, emissioner, spridningsmodeller, etc. Finansiering från Trafikverket och Naturvårdsverket Ny förbättrad version tillgänglig (SIMAIR2)

6 Stödfunktion 1: Fri rådgivningstjänst för luftkvalitetsmodellering
Referenslaboratoriet för tätortsluft – modeller Mer information finns på vår hemsida. Varmt välkommen att kontakta oss om du har frågor om t.ex.: Val av modeller Användning av modeller Kvalitetssäkring och validering mot mätdata Rapportering Lagstiftning På uppdrag av Naturvårdsverket 6

7 Stödfunktion 2: Datavärdskap för luftkvalitet
SMHI ny datavärd sedan 1 september 2016 Ta del av luftkvalitetsdata: halter i luft, halter i nederbörd, metaller i mossa, årsvis statistik Kommunmätningar, regional och nationell miljöövervakning Rapportera in data indata via valideringstjänsten På uppdrag av Naturvårdsverket 7

8 Identifiering av potentiella riskområden för höga halter av benso(a)pyren, B(a)P Kalmar läns luftvårdsförbund, Stefan Andersson E-post: Tel: 011 –

9 Innehåll Bakgrund och syfte
Hur genomförde vi den nationella kartläggningen? Genomgång av metodiken. Vilka resultat fick vi? Fokus på kommunerna i Kalmar län. Slutsatser och resultatens användning och osäkerheter Vad händer härnäst?

10 Nyhetsartikel publicerad på SMHIs externa webbsida
Några kommentarer från SMHIs inlägg om detta på Facebook ”Med den där Goddag-yxskaftkartan kan man förledas att tro att det är hälsosammare luft i storstan än Stekenjåkk” ”En lägereld har knutit samman människor i social gemenskap i tusentals år, så ta det inte ifrån oss!” ”Det vi privatpersoner gör är en väldigt liten del jämfört med industrier” ”Som vedeldare vill man ju framförallt veta definitionen på ”ofullständig förbränning” och hur man kan göra för att undvika det”

11 Men… Den småskaliga uppvärmningen står för en betydande del av emissionerna av bland annat partiklar, B(a)P, sot mm. Utsläppen sker där människor bor. En av de mest betydelsefulla källorna till människors exponering (jämför t.ex. resultat från forskningsprojektet SCAC). En mycket osäker sektor, både vad gäller utsläppens storlek och den geografiska fördelningen av utsläppen. Utbredd användning, även i storstäder (trivseleldning med lokaleldstäder). Behov av bättre kunskap

12 Påverkan från lokala källor (50x50 m2 upplösning)
PM2.5 från trafik PM2.5 från vedeldning

13 Medelexponering hela Västerbotten-kohorten
Lokala källor och trender i Västerbotten Medelexponering hela Västerbotten-kohorten Trender Småskalig vedeldning från NVs forskningsprogram SCAC Lars Gidhagen et al.

14 Identifiering av potentiella riskområden för överskridande av benso(a)pyren
Bakgrund B(a)P – en luftförorening med betydande bidrag från småskalig vedeldning (bildas bland annat vid ofullständig förbränning). Polycyklisk aromatisk kolväteförning (PAH). Uppskattningsvis 65 % av Sveriges emissioner av B(a)P härrör från småskalig uppvärmning (SMED, 2015). Hälsopåverkan: kan bland annat orsaka lungcancer, urinblåsecancer och hudcancer. Stora kunskapsluckor - fåtal (lokala) modelleringar och mätningar har utförts. Naturvårdsverket efterfrågade en nationell kartläggning – en ny metodik testades inom detta projekt genom att beräkna emissioner och utgående från dessa översiktlig beräkna haltnivåer.

15 Projekt på uppdrag av Naturvårdsverket
Utfördes under 2015, levererat 30 september. Finns publicerad som en SMHI Meteorologi rapport: Webbnyhet på externa webbsidan (där även rapporten kan laddas ner): sa-paverkar-vedeldning-luftkvaliteten-i- smahusomraden SMHI Meteorologi Nr. 159

16 Syfte Kartlägga potentiella riskområden för överskridande av miljökvalitetsnormen (MKN) av benso(a)pyren. Förbättra fördelningsmetodiken inom SMED Geografisk fördelning av utsläpp till luft avseende småskalig uppvärmning. Nationella emissionsdatabasen SMEDs Geografiskt fördelade utsläppen till luft finns publicerade på RUS webbsida: Utsläpp av B(a)P [ton/år], Egen uppvärmning, för Kalmar län 2014

17 Kommunvisa emissioner Emissionsraster 1 km x 1 km
Metodik Beräkning av emissioner av B(a)P Kommunvisa emissioner Emissionsraster 1 km x 1 km Eldstadsinformation per kommun Energibehov länsvis Antaganden eldvanor Emissionsfaktorer B(a)P Boyta småhus Fjärrvärmefaktor Summa = X [Gg/år]

18 Metodik – kommunvisa emissioner
Bearbetning av eldstadsinformation Data från Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB). Antal eldstäder per räddningstjänstområde (OBS! Median för åren). Eldstäderna klassificeras i vedpannor, lokaleldstäder, pelletspannor och oljepannor.

19 Metodik – kommunvisa emissioner
Kalmar län Bearbetning av eldstadsinformation Vedpannor Lokaleldstäder 821 HÖGSBY 722 1471 834 TORSÅS 837 4286 840 MÖRBYLÅNGA 405 6588 860 HULTSFRED 854 1892 861 MÖNSTERÅS 338 5413 862 EMMABODA 833 5028 880 KALMAR 1312 12906 881 NYBRO 1097 3794 882 OSKARSHAMN 1084 8757 883 VÄSTERVIK 1590 15825 884 VIMMERBY 735 885 BORGHOLM 321 5786 Data från MSB, median OBS! En av de största osäkerheterna i studien vad gäller indata. Kvaliteten på resultaten beror i hög utsträckning på kvaliteten på de kommunvis inrapporterade data över eldstäderna!

20 Metodik – kommunvisa emissioner
Modellering av småhusens energibehov Länsvisa beräkning. ENLOSS-modellen. Antaganden om ett genomsnittligt småhus på 152 kvm (SCB, 2015). Modellering både för samt ett meteorologiskt genomsnittsår för (normalår).

21 Metodik – kommunvisa emissioner
Antaganden om eldvanor och fördelning mellan olika bränslen Generella antaganden baserat på enkätstudie i Västerbottenprojektet. Användningen för vedpannor beräknas genom antal småhus anslutna till fjärrvärme per kommun. Stor osäkerhet! Eldas alla eldstäder lika? Kan inte även lokaleldstäder användas för en större del av småhusets energibehov?

22 Metodik – kommunvisa emissioner
Valda emissionsfaktorer Ef vedpannor: 50 % gamla pannor, 50 % nya pannor. Andel pannor som pyreldas: 10 % (Todorovic et al., 2007). I enlighet med Västerbottenprojektet. Emissionsfaktorer enligt internationell rapportering i SMED: vedpannor mg/MJ Ef är också en stor osäkerhet i metodiken.

23 Metodik – kommunvisa emissioner
Bearbetning av statisk över antal småhus anslutna till fjärrvärme Baseras på statistik från Energimarknadsinspektionen. En fjärrvärmefaktor räknas ut för varje tätort: Fjärrvärmefaktorn tillåts variera mellan 0.2 och 1.

24 Metodik – kommunvisa emissioner
Bearbetning av statisk över antal småhus anslutna till fjärrvärme

25 Metodik – fördelningsnyckel inom kommuner
Fördelningsnyckel inom kommuner som ger nationellt utsläppsgrid 1 km x 1 km Boyta småhus (från SCB) * fjärrvärmefaktor (för vedpannor) Boyta småhus Fjärrvärmefaktor Fördelningsnyckel för vedpannor

26 Metodik – fördelningsnyckel inom kommuner
Fördelningsnyckel inom kommuner som ger nationellt utsläppsgrid 1 km x 1 km Boyta småhus (från SCB) * fjärrvärmefaktor Fördelningsnyckel totalt (alla eldstäder)

27 Metodik – beräkning av halter av B(a)P
Linjärt samband mellan emissioner och halter. Baseras på erfarenheter från Västerbottenprojektet. Emissioner 1 km x 1 km jämfört med kartans högsta värde och kartans ytmedelvärde. Såklart stora osäkerheter. OBS! Ej bakgrundshalter. Resultat från SIMAIR-ved i Västerbotten

28 Metodik – hur stor påverkan har den regionala bakgrunden?
Beräkningar med SMHIs regionala spridningsmodell MATCH Överlag litet haltbidrag: – 0.1 ng/m3 som årsmedelvärde  Lokala haltbidrag från småskalig vedeldning dominerar Regional bakgrund av B(a)P för 2010 från MATCH

29 Metodik – beräkning av halter av B(a)P
Stora skillnader mellan områden som domineras av lokaleldstäder med trivseleldning respektive områden som domineras av många vedpannor. Olika linjära samband används för kommuner beroende på eldstadsinformationen från MSB. Högre faktor för kommuner med många vedpannor (röda områden).

30 Resultat: utsläpp Nationellt emissionsraster av B(a)P Nationell total:
1.52 ton/år Nationell total SMED: 2.49 ton/år

31 Resultat: utsläpp Kommunvisa emissioner av B(a)P

32 Resultat Kalmar län – kommunvisa utsläpp av B(a)P
Q [g/år] BaP totalt 821 HÖGSBY 3410 834 TORSÅS 4617 840 MÖRBYLÅNGA 3876 860 HULTSFRED 4059 861 MÖNSTERÅS 3111 862 EMMABODA 4532 880 KALMAR 9281 881 NYBRO 5156 882 OSKARSHAMN 7285 883 VÄSTERVIK 10567 884 VIMMERBY 3895 885 BORGHOLM 3205 Beräknad totalemission per kommun av B(a)P från småskalig vedeldning för år 2012

33 Resultat Kalmar län – utsläpp av B(a)P från småskalig vedeldning
Beräknade totalemissioner av B(a)P från småskalig vedeldning för år 2012 med en upplösning om 1 km × 1 km. Enhet: [mg/år]

34 Resultat: luftkvalitet
Nationellt rutnät av årsmedelhalter av B(a)P 1 km x 1 km Årsmedelhalter [ng/m3] uttryckta som kartans högsta värde, KHV. MKN: 1 ng/m3 (rött) Uppskattade halter

35 Resultat: luftkvalitet
Uppskattade kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P, kartans högsta värde

36 Resultat Kalmar län – kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P
Kommunvisa årsmedelhalter av B(a)P i Kalmar län, kartans högsta värde Kommun BaP_KHV_2012 821 Högsby 0.54 834 Torsås 0.31 840 Mörbylånga 0.24 860 Hultsfred 0.38 861 Mönsterås 0.18 862 Emmaboda 0.28 880 Kalmar 0.35 881 Nybro 882 Oskarshamn 883 Västervik 0.43 884 Vimmerby 885 Borgholm 0.23 Orsak: Högsby beräknas ha en större andel vedpannor än Västervik Miljökvalitetsnormen: 1 ng/m3 Miljökvalitetsmålet: 0.1 ng/m3

37 Uppskattade årsmedelhalter av B(a)P inom 1 km × 1 km rutor för Kalmar län
Beräknade årsmedelhalter av B(a)P uttryckt som KHV (kartans högsta värde) från emissioner från småskalig uppvärmning för år Enhet: [ng/m3]

38 Slutsatser för Kalmar län
Beräkningarna indikerar att det förnärvarande inte föreligger någon risk för överskridande av miljökvalitetsnormen för B(a)P från småskalig vedeldning i Kalmar län. Däremot finns det risk för överskridande av miljökvalitetsmålet Frisk luft i samtliga kommuner Kommuner med högst emissioner [g/år]: Västervik (10567) följt av Kalmar (9281) och Oskarshamn (7285). Kommuner med högst uppskattade halter [ng/m3]: Högsby (0.54) följt av Västervik (0.43) och Hultsfred (0.38)

39 Resultatens osäkerhet och användning
Överraskande användbar metodik. Dock såklart grov metodik med stora osäkerheter. Studien ska ses som en översiktlig kartering med ”worse case”. Störst osäkerhet vad gäller emissioner: kommunvis data över eldstäder (MSB). Grov metodik att beräkna halter. Vi har ej använt någon luftkvalitetsmodell! Resultaten ska främst användas på kommunnivå för en fingervisning om haltnivåerna. Enskilda bostadsområden redovisas ej.

40 Vad händer härnäst? Studera kommuner med höga halter av B(a)P i mer detalj Nytt uppföljningsprojekt på uppdrag av Naturvårdsverket: Utför lokalskalig modellering med SIMAIR-ved för några kommuner med potentiella riskområden för överskridande av MKN för B(a)P. Därefter eventuellt mätningar. 3 kommuner kommer att väljas ut, med potentiellt höga halter och där mer detaljerade data över eldstäder finns tillgänglig: Hudiksvall + 2 ytterligare kommuner. Projektet utförs under 2017.

41 Tack för uppmärksamheten!
Frågor? Kommentarer?