Verkställande direktör Jari Koskinen

En presentation över ämnet: "Verkställande direktör Jari Koskinen"— Presentationens avskrift:

1 Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2016 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör Jari Koskinen

2 Sammanfattning av bokslutsprognoserna 2016
Kommunernas bokslutsprognoser för år 2016 motsvarar förväntningarna Uppgifterna motsvarar utvecklingsprognosen i FM:s Kommunekonomiprogram från förra hösten Verksamhetsutgifterna ökade måttligt, dryg en procent Verksamhetsinkomsterna på samma nivå som året innan Skattefinansieringen (skatteinkomsterna + statsandelarna) enligt förväntningarna Årsbidraget förbättrades på hela landets nivå men de kommunvisa skillnaderna är ännu stora Räkenskapsperiodens resultat negativt i 111 kommuner Investeringsutgifterna måttliga Lånestockens tillväxt har stannat av Lånestockens tillväxt har stannat av Jari Koskinen

3 Faktorer att beakta i tolkningen av
bokslutsprognoserna 2016 Verksamhetsutgifterna ökade måttligt, dryg en procent Löneuppgörelsernas verkningar väldigt måttliga, i genomsnitt 0,6 % Kommunerna fortsatte anpassa personalutgifterna, vilket saktade ner verksamhetsutgifternas ökning med ca. 357 mn euro enligt KT:s enkät Även semesterlöneskuldens minskning som berodde på nedskärningen av semesterpenningen i enlighet med konkurrenskraftsavtalet, saktade ner verksamhetsutgifternas ökning med ca. 150 mn euro Den låga inflationen (+0,4 %) dämpade köpens tillväxt Bl.a. trycket som åldersstrukturen för med sig, den ökade immigrationen samt långtidsarbetslösheten som varit på hög nivå ökade på verksamhetsutgifterna Verksamhetsinkomsterna på samma nivå som året innan Bl.a. social- och hälsovårdens förhöjda avgifter ökade på verksamhetsinkomsterna (effekten enligt FM:s uppskattningar 150 mn euro, Kommunförbundets uppskattning 90 mn euro) Statsunderstöd för ordnandet av kommunernas tjänster (försöket med lönesubventioner, minskandet av gruppstorlekarna, förbättrandet av kvaliteten av den grundläggande utbildningen) saktade bl.a. ner på verksamhetsinkomsternas ökning Jari Koskinen

4 Faktorer att beakta i tolkningen av
bokslutsprognoserna 2016 De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 1,4 %, eller 300 mn euro Kommunalskatteinkomsterna ökade med 2,0 % eftersom förvärvsinkomsternas utveckling var svag Endast 45 kommuner höjde på sin inkomstskattesats för år 2016 Ändringarna i skattegrunden minskade på kommunalskatterna med ca. 260 mn euro. Kommunernas samfundsskatteinkomster sjönk med 6,3 % (ca. 100 mn euro) fastän hela landets insamlade samfundsskatter ökade med 5,8 %. Kommunernas samfundsskatteinkomster sjönk eftersom kommunernas tillfälligt höjda samfundsskatteandel på fem % -enheter avslutades ifjol (effekt -258 mn euro), Fastighetsskatterna ökade med 4,1 % Statsandelarna ökade med 7 % eller närmare 600 mn euro Statsandelarna ökade med 7 % eller närmare 600 mn euro Justeringen av kostnadsfördelningen ökade statsandelarna med 270 mn euro De ändrade skattegrunderna kompenserades genom ökade statsandelar på 260 mn € Statsandelsnedskärningarna (40 mn euro) samt indexfrysningen (40 mn euro) minskade på statsandelarna med 80 mn euro Den sammanlagda ändrade skattefinansieringen räckte bra till täckandet av verksamhetsbidragets ändring  årsbidraget förstärktes med 450 mn euro Jari Koskinen

5 Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2010-2016
Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 2) År 2010 innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM. Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

6 Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut
(inkl. särredovisade affärsverk) 1) Investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar Källa: Statistikcentralen. I uppgifterna för år 2015 har Kommunförbundets uppskattningar av Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Jari Koskinen

7 Förändring i kommunernas verksamhetsbidrag och
skattefinansiering åren enligt kommunstorlek, % Antal invånare (förhandsuppgift) 1) Verksamhetsbidraget utgör skillnaden mellan verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter och skall täckas med skattefinansiering Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

8 Förändring i kommunernas verksamhetsbidrag och
skattefinansiering åren enligt kommunstorlek, % Antal invånare (förhandsuppgift) Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

9 Kommunernas årsbidrag 2000-2016, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser.

10 Kommunernas investeringar som avskrivs1) 2000-2016, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) 1) Bruttoinvesteringar exkl. mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

11 Kommunernas årsbidrag enligt landskap
Årsbidraget i procent av avskrivningarna åren Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

12 Förändring i kommunernas lånestock 2000–2016, mn €
1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2016 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2016 Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

13 Kommunernas lånestock 31.12.2000-2016, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

14 Kommunernas lånestock enligt landskap
åren 2015 och 2016, euro/invånare Källa: Statistikcentralen, år 2016 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

15 Kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner
På uppdrag av Finansministeriet genomförde Statistikcentralen en enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas budgetar för 2017 och ekonomiplaner för år 2018. Enkäten baserade sig på de utvecklingskrav som det nya programmet för kommunernas ekonomi ställer på de kommunalekonomiska prognoserna och uppföljningen av ekonomin samt behovet som landskapsreformens överföringskalkyler kräver. Alla 295 fastlandskommuner och alla utom en av samkommunerna besvarade förfrågan. Jari Koskinen

16 Faktorer att beakta i tolkningen av budgetarna 2017
För fakturerandet av det grundläggande utkomststödet och överförandet av utbetalandet till FPA minskar på verksamhetsutgifterna med ca. 700 mn euro år Överförandet genomfördes kostnadsneutralt, så att verksamhetsinkomsterna och statsandelarna sammanlagt minskades lika mycket. Enligt finansministeriets kalkyler minskar konkurenskraftsavtalet på kommunsektorns verksamhetsutgifter med 683 mn euro år 2017: - Arbetsgivaravgifternas sänkning -281 mn euro - Nedskärning av semesterpenningen -309 mn euro - Arbetstidsförlängningen -93 mn euro Konkurenskraftsavtalets indirekta effekter minskar enligt FM:s uppskattningar på kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 394 mn euro år Statsandelarna minskar med 379 mn euro. Konkurenskraftsavtalets nettoeffekt på kommunalekonomins finansieringsläge är sammanlagt -90 mn euro år 2017. Konkurenkraftsavtalets nettoeffekt, ifall man beaktar det förändrade statsandelsindexet (-78 mn euro) är sammanlagt -168 milj. euro år 2017 Jari Koskinen

17 Faktorer att beakta i tolkningen av ekonomiplanerna 2018
Enligt finansministeriets kalkyler kommer konkurenkraftsavtalet att minska på kommunsektorns verksamhetsutgifter med 913 mn euro år 2018 då man jämför med år 2016: - Minskandet av arbetsgivaravgifterna -413 mn euro - Nedskärning i semsterpenningen -312 mn euro - Arbetstidsförlängning -188 mn euro Enligt FM minskar konkurenskraftsavtalets indirekta verkningar på kommunernas skatteinkomster med sammanlagt 531 mn euro år 2018 då man jämför med år Statsandelarna minskar med 500 mn euro. Konkurenskraftsavtalets nettoeffekt på kommunalekonomins finansieringsläge år 2018 är sammanlagt -118 mn euro då man jämför med år 2016. Konkurenskraftsavtalets nettoeffekt år 2018 är -196 mn euro, ifall man beaktar statsandelsindexets ändring (-78 milj. euro) då man jämför med år 2016. Jari Koskinen

18 Den kommunala ekonomins utveckling 2015-2018 Kommunerna och samkommunerna
BS md € Förändring per år, % 2016 BSP 2017 BU 2018 EP Verksamhetsinkomster 9,19 0,3 1 2 Verksamhetsutgifter 36,75 1,3 1 Verksamhetsbidrag -27,56 1,6 Skattefinansiering totalt 30,00 1,9 -2 1½ därav: Skateinkomster 21,77 1,4 -1½ 2½ Statsandelar 8,23 7,0 -3½ -0 Årsbidrag 2,70 16,7 -22 14 Bruttoinvesteringar 4,42 -4,3 20 1½ Lånestock 16,53 3,6 7½ 9 Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet

19 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2015-2018, md €
Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet

20 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2014-2016, md €
Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet

21 Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar
och investeringar, md € BSP BU EP Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. 2) Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet

22 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € BSP BU EP 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet

23 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1997-2018, md €
BSP BU EP Jari Koskinen Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet