Hud & hudsjukdomar Fredrik Hieronymus.

En presentation över ämnet: "Hud & hudsjukdomar Fredrik Hieronymus."— Presentationens avskrift:

1 Hud & hudsjukdomar Fredrik Hieronymus

2 Disposition Hudens anatomi Perkutan läkemedelstillförsel
Transdermal transport Hudsjukdomar och deras behandling

3 Hudens funktion Barriär Temperaturreglering Vitamin D-produktion
Mekanisk och immunologisk Temperaturreglering Vitamin D-produktion Barriärfunktionen är ett problem mtp transdermal lm-tillförsel. Erythema migrans Nedreglering av blodflödet genom dermis (konstriktion) och neuronal reglering av svettkörtlar gör att huden kan reglera värmeutstrålningen från kroppen och därmed kroppstemperaturen. 7-dehydrocholesterol -> kolecalciferol Vitamin D eventuellt också skyddande effekt pga absorption av UV-strålning.

4 Hudens anatomi I Tre lager Epidermis Dermis Subcutis

5 Hudens anatomi II Epidermis Stratifierade keratinocyter.
Barriärfunktion Keratin (hydrofilt) Kristallint fett (hydrofobt) Stratum corneum Döda, utplattade keratinocyter. Hög intracellulär fetthalt Omgiven av extracellulärt fett Tight junctions Främsta hindret för drogpassage. Melanocyter Langerhansceller (trauma, kemiska ämnen, mikroorganismer, UV-strålning, vätskeförlust).

6 Hudens anatomi III Dermis Primärt fibroblaster Svett- och talgkörtlar
Kollagen Svett- och talgkörtlar Känselkroppar Hårfolliklar

7 Perkutan läkemedelstillförsel
Vad avgör läkemedelsupptag genom huden? LM-koncentration Hudens tjocklek Ffa stratum corneums tjocklek Substansen (diffusionskoefficient) Substansen + bärarmediet (partitionskoefficient) Inflammation (ökar permeabiliteten) Hydrering (permeabilitet) Koncentration i princip samma sak som löslighet i bärarmedium Ansikte, ögonlock, skrotum: tunnt stratum corneum Händer, fotsulor: tjockt stratum corneum Drogpenetration är inverst korrelerat med stratum corneums tjocklek. Diffusionskonstanten (egenskap hos substansen; primärt hydrofil/hydrofob) Partitionskoefficienten (egenskap hos substansen + bärarmediet) Inflammation (ökar permeabiliteten)

8 Diffusionskoefficienten
Stratum corneum Fett och tätt Hög intracellulär fetthalt Omgiven av extracellulärt fett Tight junctions Hydrofoba ämnen Ok passage Hydrofila ämnen Passage i princip enbart genom porer, ineffektivt.

9 Hydrering av stratum corneum
Hydrering ökar löslighet och diffusion Hydreringsgraden varierar mellan 10-60% Hydreras fysiologiskt från underliggande vävnad, men avdunstar fort (perspiratio insensibilis) Ockluderande förband ökar hydrering Mindre vätska avdunstar till omgivningen Hydrofila ämnen passerar i princip inte stratum corneum. De kan passera genom porer och liknande, men då dessa i genomsnitt motsvara ca 1% av hudens yta så är det en tämligen ineffektiv väg. Hydrofoba ämnen kan passera cellmembranen och även röra sig genom de intracellulära fettdepåerna. Kan därmed passera stratum corneum relativt obehindrat. Hydrering av stratum corneum påverkar dess struktur på ett sådant sätt att substanser både löser sig i – och rör sig genom den – lättare. Stratum corneum har en vattenhalt som varierar mellan 10-60%. Stratum corneum hydreras fysiologiskt från underliggande vävnad, men denna vätska avdunstar fort (perspiratio insensibilis). Hydrering uppnås oftast genom ockluderande förband. Ocklusionen gör att det vatten som når stratum corneum från underliggande vävnad inte avges till omgivningen.

10 Partitionskoefficient
Hur starkt binder läkemedlet till sitt bärarmedium relativt stratum corneum.

11 Dermatologiska medier
Viktiga överväganden vid val av medium är: Den aktiva substansens löslighet. Partitionskoefficienten för aktiv substans från mediet. Mediets förmåga att hydrera stratum corneum. Stabiliteten för det aktiva ämnet i mediet. Koncentration helt avhängig av löslighet Hydrering -> ökad permeabilitet

12 Dermatologiska medier II
Val av medium påverkas också av det drabbade områdets karaktär: Akut inflammation, blöt hud Uttorkande medier (tinkturer, lotions) Kronisk inflammation, torr hud/lichenifiering/iktyos Mjukgörande medier (krämer, salvor).

13 Rörelse över cellmembran
𝑷= 𝑫∗𝑲 𝒉 𝑱=𝑷 ∗𝑪𝒂𝒒 J = drogflöde över cellmembranet (massa/yta/tid) P = permeabilitetskoefficienten Caq = koncentrationen utanför membranet D = diffusionskoefficienten K = partitionskoefficienten h = membrantjocklek Eftersom diffusionskoefficienten i princip beror av hur hydrofobt ett ämne är så är det viktigt att ett ämne som skall användas transdermalt är lagom hydrofobt, d.v.s. så pass hydrofobt att det kan passera stratum corneum (högt D) men samtidigt så pass hydrofilt att lösligheten (Caq) inte blir för låg.

14 Sammanfattning, läkemedelskoncentration
Absorberad mängd kan ökas genom att: Öka koncentrationsgradienten Behandla ett större område Behandla ett område med tunnare stratum corneum Minska hudens barriärförmåga (primärt hydrering) Modifiera läkemedlet så att det blir mer hydrofobt Tunnare stratum corneum -> ökad risk för toxicitet

15 Kort exposé över hudsjukdomar och deras behandling

16 Hudsjukdomar Några viktiga diagnosgrupper: Akne och rosacea Eksem
Psoriasis Allergiska utslag / läkemedelsreaktioner Tumörer Infektioner Svårt att ge en logisk uppdelning… Ca beskrivna hudsjukdomar. Sällan livshotande men ofta kraftig påverkan på livskvalité. Tunna med kortison... Eksem: (e.g., atopiskt eksem, kontakteksem) Inflammatoriska dermatoser: (e.g., psoriasis) Allergiska läkemedel: (e.g., urtikaria och angioödem). Tumörer: (e.g., malignt melanom, basaliom) Infektioner: (e.g., tinea pedis)

17 Akne Acne vulgaris (vanlig akne)
Icke-infektiös, kronisk inflammation kring hårfolliklar och talgkörtlar som orsakas av: Ökad talgproduktion Hyperkeratos vid talgkörtelmynningen -> utförsgångar täpps igen Mer talg -> mer substrat för follikelbakterien p. acnes (icke-infektiöst) Nedbrytning av fettsyror ger restprodukter som orsakar kemisk inflammation i området. Ger: komedoner (pormaskar), papler, pustler och cystor Komedoner öppna (vita) och slutna (svarta). Papler, pustler och cystor är olika typer av finnar. Papler små röda bölder, pustler varinnehållande. Cystor stora 5mm-3cm. Vid puberteten ökar androgenproduktionen hos både pojkar och flickor. Detta stimulerar talgkörtlarnas tilllväxt och sebumproduktion. Talg utsöndras till hårfollikeln och bildar tillsammans med keratin små mikrokomedoner (pormaskar). Genom en kombination av ökad produktion och retention av talg bildas stora mängder substrat för den normala follikelbakterien Propionibacterium acnes. Nedbrytningsprodukter från dessa kan diffundera genom follikelepitelet och orsaka en kemisk inflammation i huden. Inflammatorisk akne kan således uppstå genom samverkan av flera faktorer: Ökad talgproduktion Abnorm keratisering av follikelepitelet Kolonisering av komedoner med P. Acnes Aseptisk inflammation runt folliklarna.

18

19 Akne II Androgenstimulering Vanligast i områden rika på talgkörtlar
akne vanligast i puberteten Vanligast i områden rika på talgkörtlar ansiktet, halsen, övre delen av bröst och rygg Mild akne är vanligt dock har var tredje tonåring behandlingskrävande besvär.

20 Akne III

21 Aknebehandling Övergripande Lindrig acne
Vidga utförsgångar -> keratolytika Sanera p. acnes -> antibiotika / baktericida medel Lindrig acne Daglig tvättning med tvål och vatten. Undvik makeup och feta krämer.

22 Keratolytika Keratolytika löser upp bindningarna mellan hornceller och möjliggör därigenom avlägsnandet av tjockare fjäll och hyperkeratoser. Ett vanligt keratolytikum är salicylsyra 2-5% i kräm- eller salvabas. Mjukgörande substanser fungerar i högre koncentrationer också som keratolytika (e.g., urea 10% och mjölksyra 5-15%). Salicylsyra i koncentrationer över 5% kan vara direkt destruktivt för huden.

23 Aknebehandling II Måttlig acne, lokalbehandling med:
Azelainsyra (Skinoren, Finacea) Keratolytika, antiinflammatoriskt Bensoylperoxid (Basiron) Keratolytika / baktericid Klindamycin (Dalacin) Antibiotika Kombinationer av ovanstående Azelainsyra (Skinoren, Finacea): Receptbelagd organisk syra som har antiinflammtorisksamt keratolytisk effekt, eventuellt också antibakteriell effekt (hämmar bildning av nödvändiga fettsyror), men detta är omtvistat. Läkemedlet appliceras vanligen två gånger om dagen. Förbättring uppnås efter 3-4v. Långtidsbehandling. Biverkningar rodnad, sveda, fjällning och klåda uppträder ofta i början av behandlingen. Vid starka besvär rekommenderas behandling endast 1x/dag initialt. Undvik kontakt med ögonen. Bensoylperoxid (Basiron): Receptfritt, omvandlas till bensoesyra i huden. Keratolytisk effekt samt viss baktericid effekt (oxidation, direkt skada ej resistensutveckling). Hämmar även nedbrytningen av TAG till fria fettsyror vilket troligen spelar roll i akneutvecklingen. Finns i flera olika styrkor men hittils ingen studie som tyder på dos/respons. Klindamycin (Dalacin): Antibiotikum godkänt för lokalt bruk vid terapiresistent akne. Finns även ett antal kombinationspreparat, t.ex. bensoylperoxid + klindamycin. Kombinationen bensoylperoxid och klindamycin minskar risken för utveckling av resistenta bakterier. Sulfacetamide: Verkningsmekanismen tros vara inhibition av p acnes genom påverkan på p-aminobensoesyrametabolismen. 4% av topikalt administrerad sulfacetamide absorberas och det är därför kontraindicerat hos patienter med hypersensitivitet mot sulfonamider.

24 Aknebehandling III Svår acne Systemisk antibiotika
Sanering av P. acnes. 4-6 månaders behandling. Ej vid graviditet Lokala retinoider (tretinoin) Systemiska retinoider (isotretinoin) Tetracykliner och erytromycin används vid allvarliga former av akne. Effekten beror av sanering av P. Acnesinfektionen. Behandling bör pågå 4-6månader. Huvudsakliga biverkningar diarré och allergiska reaktioner. Gravida skall inte använda tetracykliner eftersom det påverkar inlagringen av kalcium i fostrets tandanlag. Retinoider är medel som liknar vitamin a och reglerar tillväxt och differentiering hos epitelcellerna. Ger lösare struktur åt keratiniserad hud -> minskad hyperkeratos. Leder också till nedreglerad talgkörtelaktivitet (minskad sebumproduktion). Den exakta verkningsmekanismen är okänd. Kraftigt teratogent och får därmed endast användas på fertila kvinnor om godkänd preventivmedelsstrategi används. Vidare måste preventivmedel användas flera månader efter utsättning. Vanligt med biverkningar t.ex. torr lättsprickande hy men även andra organsystem drabbas. Behandling skall alltid inledas på hudklinik med expertis. Vanligt att aknen initialt förvärras under behandling men detta är övergående. Tretinoin leder till fotosensibilisering och försiktighet gäller därmed vid hudområden som är exponerade för stark sol. Retinoidsyra (tretinoin), är acidformen av vitamin A. Det är en effektiv topikal behandling för acne vulgaris. Ett flertal vitamin A analoger (e.g., isotretinoin), är effektiv vid oral behandling av ett flertal dermatologiska sjukdomar. Verkningsmekanism: binder till specifika retinoidsyrareceptorer och reglerar transkription. Topikal retinoidsyra appliceras i sådan koncentration att det ger lätt erythem och lätt fjällning. Topikal retonioidsyra skall endast appliceras till torr hy och man skall undvika kontakt med näsa, ögon, mun och slemhinnor. Under de första 4-6 veckorna av behandling kan det förefalla som att acnen förvärrats av behandlingen. Med fortsatt behandling skall läget förbättras och efter 8-12 veckor når man optimal klinisk förbättring. Isotretinoin (Accutane) används vid behandlingen av svår, cystisk akne som inte svarar på standardbehandling. Trolig verkningsmekanism: inhibition av talgkörtlarnas funktion. Isotretinoin är kraftigt teratogent och kvinnor som skall behandlas måste använda godkänt preventivmedel 1 månad innan behandling, under behandling och en menscykel efter avslutad behandling. Ett graviditetstest måste tas senast två veckor innan behandlingsstart.

25 Vitamin-A derivat (retinoider)
Verkningsmekanism Reglerar transkription genom bindning till retinoidsyrareceptorer (RAR, RXR). Påverkar epitelcellernas bildningshastighet och kohesion. Trolig ytterligare verkningsmekanism: inhibition av talgkörtlar. Topikal retinoidsyra appliceras i sådan koncentration att det ger lätt erytem och lätt fjällning. Topikalt tretinoin har både komedolytiska och anti-inflammatoriska effekter. Tretinoin minskar kohesionen hos follikulära epitelceller, vilket leder till en minskad mikrokomedonbildning. Dessutom stimulerar tretinoin mitotisk aktivitet och ökad omsättning av follikulära epitelceller, vilket orsakar extrusion av komedoner. Den komedolytiska aktiviteten är relaterad till en normalisering av fjällningen av det follikulära epitelet. Tretinoin utövar en anti-inflammatorisk effekt genom att undertrycka Toll-like receptors (TLR).

26 Vitamin-A derivat II Topikal retonioidsyra skall endast appliceras på torr hy och man skall undvika kontakt med näsa, ögon, mun och slemhinnor. Under de första 4-6 behandlingsveckorna kan det förefalla som att acnen förvärrats av behandlingen. Med fortsatt behandling skall läget förbättras och efter 8-12 veckor når man optimal klinisk förbättring.

27 Vitamin-A derivat III Isotretinoin (Accutane) används vid behandlingen av svår, cystisk akne som inte svarar på standardbehandling. Isotretinoin är kraftigt teratogent och kvinnor som skall behandlas måste använda godkänt preventivmedel en månad innan behandling, under behandling, samt en menscykel efter avslutad behandling. Graviditetstest senast två veckor innan behandlingsstart. Isotretinoin är en stereoisomer av all-trans-retinoinsyra (tretinoin). Den exakta verkningsmekanismen för isotretinoin har ännu inte klarlagts i detalj, men man har konstaterat att den förbättring som observeras i den kliniska bilden av svår akne är associerad med hämmad talgkörtelaktivitet och histologiskt påvisad reduktion av talgkörtlarnas storlek. Dessutom har isotretinoin konstaterats ha enantiinflammatorisk dermal effekt.

28 Rosacea Rosacea är en vanlig ansiktsdermatos hos medelålders och äldre personer. Kronisk inflammation och talgkörtelhyperplasi. Panna, näsa, kinder och haka. Inga komedoner, men papler och pustler. Vaskulära inslag med bl.a. telangieektasier och kroniska erytem. Långvarig svår rosacea kan ge näsförändringar, s.k. rhinophyma. Dermatos = icke-inflammatorisk åkomma

29 Rosacea II

30 Rosaceabehandling Lokal behandling Systemisk behandling
Metronidazolkräm Rekommenderas ej under graviditet, till ammande mödrar eller till barn. Risk för irritation vid ögonnära behandling. Systemisk behandling Tetracykliner Isotretinoin (svåra fall) Man vet inte varför antibiotika fungerar. Eventuellt tarmbakterieinblandning? Azelainsyra och ivermektin

31 Eksem Samlingsnamn för en grupp hudsjukdomar med liknande utseende
Barriärskada T-cellsdriven inflammation i dermis och epidermis Klåda är vanligen det dominerande symtomet Klådcirkeln: klåda -> rivning -> mer erosioner, vätskning, krustor och mer eksem. Infektionsrisk p.g.a. öppna sår. Barriärskada gör att mikroorganismer och allergener kan penetrera huden

32 Eksem II Akut eksem Kroniskt eksem
erytem (rodnad, plan hud), svullnad, papler, vesikler och ibland vätskning. Kroniskt eksem erytem, fjällning, fissurer och lichenifiering. Kan drabba kroppens alla lokaler och ha en mängd olika geneser (allergi, irritanter, infektion etc). likenifiering, förtjockning av huden orsakad av intensivt kliande, t.ex. vid eksem.

33 Kontakteksem (irritanter) Nickelallergisk gitarrist
Händerna vanligaste lokalisationen för kontakteksem, ca 50% av alla kontakteksem är lokaliserade till händerna.

34 Atopiskt eksem (böjveckseksem)
Ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot proteiner i miljön. Starkt kliande, långvarigt eksem med torr hud. Atopisk marsch. Atopi betecknar en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar mot proteiner i miljön. Atopiskt eksem kallas också böjveckseksem då det ofta är lokaliserat till just dessa. Termen atopiskt eksem används för ett starkt kliande, långvarigt eksem med torr hud där allergisk astma och/eller allergisk rhinokonjunktivit ofta förekommer hos patienten själv eller hos nära släktingar.

35 Atopiskt eksem

36 Seborroiskt eksem Drabbar lokaler med stor talgkörtelaktivitet.
Ytlig opportunistisk infektion med jästsvampen malassezia furfur bidrar hos vuxna. Erytem och fjällning.

37 Eksembehandling Beror av svårighetsgrad
Undvik utlösande faktor (födo-, kontaktallergi) Lättare eksem Fuktighetsgivande krämer och klådstillande Svårare eksem Topikala glukokortikoider Systemiska glukokortikoider Lokala immunomodulerande; cytostatika Takrolimus, ciklosporin; metotrexat Glukokortikoider ger den mest effektiva lokalbehandlingen. I vissa fall (svåra/kroniska fall) väljs parenteral tillförsel. Fuktighetskrämer kan reducera behovet av glukokortikoider. Vid svårbehandlat och långvarigt behandlat eksem rekommenderas alternerande behandling med starka och mindre starka glukokortikoider. Väsentligen nedtrappning från stark till svag steroid alt. från stark till fuktighetskrämer efter insättande behandlingseffekt. Metotrexat är ett cytostatikum med antiinflammtorisk och immunmodulatorisk effekt. Ciklosporin hämmar proliferationen av T-lymfocyter och reducerar bildningen av aktiva inflammatoriska substanser.

38 Kortikosteroider Verkningsmekanism Klådstillande (klådcirkeln).
Primärt antiinflammatorisk och immundämpande effekt. Antimitotisk effekt vid hyperproliferativa hudsjukdomar (e.g., psoriasis). Klådstillande (klådcirkeln). Kraftigt ökat upptag i inflammerad hud (e.g., vid atopiskt eksem) och fjällande hud. Endast en liten del av lokalt tillförda glukokortikoider absorberas men olika delar av kroppen har olika absorptionsförmåga. Tunn hud med god blodförsörjning har störst absorption (t.ex. rektum) medan tjock hud t.ex. fotsulan har mycket lägre. En daglig applikation lika effektiv som två gånger dagligen. Sannolikt depåeffekt i huden av neddiffunderade steroider. Behandling en gång om dagen lika bra som två.

39 Kortikosteroider II I Sverige uppdelad i grupper efter styrka där grupp I är svagast och grupp IV är starkast. Ex: Grupp I: hydrokortison (receptfritt) Grupp II: emovat (receptbelagt) Grupp III: betnovat (receptbelagt) Grupp IV: dermovat (receptbelagt)

40 Kortikosteroider III Kortikosteroider absorberas i låg grad på normal hy. Endast ca 1% av dosen hydrokortison som appliceras på ventrala underarmen absorberas. Ocklusion ger ca 10faldigt ökat upptag. Upptag korrelerar ffa med stratum corneums tjocklek (siffror relativa till upptag på ventrala underarmen): 0.14x fotsulan 0.83x handflatan 3.5x skalpen 6x pannan 9x vulva 42x scrotum

41 Kortikosteroider IV Lokala biverkningar av topikala kortikosteroider:
Lokal hudatrofi Fördröjd sårläkning Ökad lokal infektionsrisk Striae Systemiska biverkningar Beror av behandlat område (upptag), områdets storlek preparatstyrka och behandlingslängd. Vid längre tids användning ses striae, strimformade ärrbildningar och färgförändringar i huden. Upphovet till dessa är små bristningar i underhuden som ger blödning, mikroembolisering och ärrbildning. Skadan inträffar på grund av långvarigt nedsatt bindvävsbildning och sekundär förlust av elasticitet och styrka. Striae uppstår primärt där sträckningar och belastningar i underhuden är störst som över brösten, mage samt insida lår. Atrofi: Depressed, shiny, wrinkled "cigarette paper"-appearing skin with telangiectases and tendency to develop purpura and ecchymosis Steroidrosacea: persistent erythema, telangiectatic vessels, pustules, and papules Steroidacne Hypopigmentering Ökat intraokulärt tryck Allergiskt kontakteksem

42 Immunomodulatorer Takrolimus och pimekrolimus
Kalcineurinhämmare, makrolider med immunosuppresiv effekt. Motverkar transplantationsavstötning Effektiva vid atopisk dermatit (och psoriasis) Båda medlen inhiberar T-lymfocytaktivering och förhindrar degranulation av mastceller. Kalcineurin aktiverar T-celler Metotrexat folsyraantagonist

43 Psoriasis Patogenes Alla hudytor kan drabbas även mun och slemhinna.
Kronisk inflammatorisk hudsjukdom. Betraktas som en autoimmun sjukdom: T-cellsdriven hyperproliferation i epidermis. En basalcell når stratum corneum på 4 dagar mot normala dagar. Typiskt för den vanligaste psoriasisformen är karaktäristiska plack. Ett tjockt, fjällande hudlager. Alla hudytor kan drabbas även mun och slemhinna. Vanligast på armbågar och knän. 2% prevalens i Skandinavien. Lika vanlig hos män som kvinnor. Debuterar oftast före 30års ålder Långvariga remissioner är vanliga.

44 Psoriasis

45 Svårare psoriasis Stora hudområden drabbade Pustler i handflatorna
Ledengagemang

46 Psoriasisbehandling Lokalbehandling. Tjärpreparat
Keratolytika och antimitotiska medel UVB-strålning, troligen immunomodulerande Tjärpreparat Troligen antimitotisk effekt. Många olika substanser, oklar verkningsmekanism. Långsamt insättande effekt. Kosmetiskt svårt, används oftast inneliggande. Alt. svagare former t.ex. tjärschampo. Tjära: Biverkningar ljussensibilisering vilket gör att det ofta används tillsammans med UVB-strålning.

47 Visa att jag inte är totalt obildad.
Uvb troligen immunomodulerande:

48 Psoriasisbehandling II
Kalcipotriol Lokalbehandling. Vitamin D analog med antimitotisk effekt. Kombination med glukokortikoider. Vitamin D -> ökat kalciumupptag & ökad frisättning från ben -> risk för hyperkalcemi. Försiktighet vid njursjukdom / nedsatt njurfunktion.

49 Psoriasisbehandling III
Systemiska retinoider (Acitretin) ”Normaliserar epitelcellsutvecking” Metotrexat & ciklosporin PUVA-behandling UVA-strålar och psoralen. Hämmar DNA-syntes. Glukokortikoider tillsammans med annan lokalbehandling. Metotrexat och ciklosporin: Används vid terapiresistent psoriasis. Metotrexat är ett cytostatikum med antiinflammtorisk och immunmodulatorisk effekt. Ciklosporin hämmar proliferationen av T-lymfocyter och reducerar bildningen av aktiva inflammatoriska substanser. Acitretin är huvudmetabolit till etretinat. Acitretin har en normaliserande inverkan på keratiniseringsprocess, celldifferentiering och cellproliferation i huden. Den exakta verkningsmekanismen är ej känd.

50 Infektioner Bakterier Virus Svampar Parasiter

51 Bakteriella infektioner
Impetigo (svinkoppor) Runt munnen och ansiktet Erysipelas Cellulit (inte celluliter) Borrelios (erythema migrans) Kan ge neuroborrelios Cellulit: infektion i subcutis. Oftast streptokocker. Liknar erysipelas men ödembildning, kraftigare rodnad och beröringssmärta. Follikulit -> infektion furunkulos -> infection med abscess I en follikel Karbunkel -> abscess kring flera närliggande Furunklar och karbunklar måste dräneras + antibiotika

52 Bakteriella infektioner II

53 Bakteriella infektioner III
Behandling Antibiotika Patogen styr preparatval Stafylokocker och streptokocker vanligast Fenoximetylpenicillin / erythromycin / doxycyklin

54 Antibakteriella medel Polymyxin B, Gramicidin
Polymyxin B (Terracortril), peptikantibiotika effektivt mot gram-negativa bakterier. Ögondroppar/öronsalva (lättare infektioner) Gramicidin (Bafucin) är ett peptidantibiotika aktivt mot gram-positiva organismer. Halstabletter (vid lindriga halsinfektioner)

55 Antibakteriella medel II
Topikala kortikosteroider försämrar inte effekten av samtidigt givna topikala antibiotika. Vid behandling av sekundärinfekterade dermatoser (ex infekterade eksem) är kombinationsbehandling överlägsen enbart kortikosteroider. Antibiotika-kortikosteroidkombinationer är användbar vid bl.a. blöjdermatit, extern otit och impetiginiserade eksem. Antibiotic-corticosteroid combinations are useful in diaper dermatitis, otitis externa, and impetiginized eczema. The pathogens in surgical wounds are those resident in the environment so information about regional drug resistance is important.

56 Svampinfektioner Patogenes
Enzymer som kan spjälka keratin. Cellulär immunreaktion mot svampen och dess metaboliter. Graden av keratinskada resp. inflammatorisk reaktion varierar beroende på svampart, infektionslokal och patientens immunstatus. Kan ha en mängd olika presentationer beroende på patogen och lokal.

57 Svampinfektioner II

58 Antimykotika Topikala medel
Topikala imidazoler (ergosterolsynteshämmare) Behandling 1-2x/dag, i 2-3v. Hudveck och nagelband 3-4x/dag. E.g., klotrimazol, econazol, ketoconazol, miconazol, etc. Bred aktivitetet mot dermatofyter, candida albicans och pityrosporum orbiculare. Behandling en till två gånger dagligen skall ge utläkning av en dermatofytinfektion inom två till tre veckor. Medicinering skall fortgå tills eradikation är bekräftad. Egerosterol finns i cellmembranen hos svampar men inte animalier därav bra drogtarget.

59 Antimykotika II Orala azoler: ketokonazol, flukonazol och itrakonazol.
Viktiga bieffekter av ketokonazol är gynekomasti och hepatit. Itrakonazol skall inte ges till patienter med ventrikulär dysfunktion då det kan orsaka hjärtsvikt. Försiktighet gäller vid användning av ketokonazol hos patient med historia av hepatit.

60 Antimykotika III Orala azoler potentierar de sedativa effekterna av midazolam och triazolam. Samadministration med HMG-CoA reduktashämmare ger en signifikant ökad risk för rhabdomyoloys. Behandling med orala azoler tillsammans med midazolam, triazolam eller HMG-CoA hämmare är därför kontraindicerat.

61 Virusinfektioner Vårtor HPV-virus vanligast
Vårtor hos barn försvinner oftast inom några år. Behöver inte behandlas om de inte orsakar besvär. Fotvårtor ger ofta smärta -> skrapas bort eller frysning Genitala vårtor Kan tas bort mekaniskt Podofyllotoxinpensling Podofyllotoxin har effekt mot vårtor genom att hämma celldelningen då det penslas på huden. Vid pensling på stora hudpartier (vilket är fel) kan systemisk absorption ge neuro- och kardiotoxiska biverkningar.

62 Virusinfektioner II Herpesvirus
Latent i sensoriska nervers dorsala ganglier efter primärinfektion. HSV-1: slemhinna samt omkring mun och näsa. HSV-2: genital herpes Herpes zoster / varicellae zoster: Bältros/vattkoppor Bältros: följer sensoriska nervers utbredning Nästan alltid asymmetriskt, kan drabba öga (farligt).

63 Virusinfektioner III

64 Virusinfektioner IV Herpes Antiviral terapi med nukleosidanaloger
Prodrugs konverteras till aktiv drog specifikt av viralt tymidinkinas Aciklovir, valaciklovir, penciklovir Tidig insättning annars ingen effekt Aciclovir (and others) make use of the specificity for viral thymidine kinase, as opposed to human thymidine kinases.[103] These drugs act as prodrugs, which in themselves are not toxic, but are converted to toxic drugs by phosphorylation by viral thymidine kinase

65 Parasitära infektioner
Skabb och löss (huvud-/flat) Skabb, kvalster som lägger ägg i huden. Löss, suger blod från värden och lägger ägg vid hårsäckar. Smittar vid kontakt med infekterade individer, kläder, sängkläder eller handdukar. Klåda primärt symptom. Vanligt med kvarstående klåda upp till 2-3v efter behandling av skabb.

66 Parasitära infektioner II
Behandling Disulfiram + bensylbenzoat (Tenutex) : skabb och löss Malation (Prioderm) (avregistrerat) : löss Permetrin (Nix) (avregistrerat) : huvudlöss Permetrin verkar troligen genom att förstöra parasitens nervsystem (Blockerar spänningskänsilga natriumkanaler). Läkemedlet är effektivt både mot skabb och löss och anbringas lokalt som kräm eller schampo. Om det används mot löss måste hela kroppen smörjas in. Medlet tvättas av efter åtta-tolv timmar. Bicverkningarna är lokal irritation, sveda, klåda och utslag. Ögonen bör skyddas mot medlet. Vid skabb skall en drabbad individs hela familj behandlas. Klådan kan fortsätta flera veckor efter behandling, även om alla kvalster är döda. Klådan kan behandlas med lokal glukokortikoid. Skabb är kvalster som borrar sig in i huden där de lägger ägg som utvecklas till larver och senare till fullbildade kvalster. Typisk lokalisering är fingrarnas sidor, handlederna och anklarna, men parasiterna kan också finnas runt navel och könsorgan. Skabb angriper emellertid inte ansiktet eller hårbotten. Permetrin används till patienter över två år. En lösning av disulfiram och bensylbenzoat används till yngre barn. Löss finns i två varianter. Kropps/hårlöss och pubeslöss. Båda arterna lever av att suga blod från värden och lägger ägg som fäster vid hårstrån. Malation insekticid mycket effektiv mot löss och används till vuxna och äldre barn. Pyretriner (ex permetrin) används till yngre barn och gravida. På grund av klådan uppkommer ofta rivsår som kan infekteras av bakterier. Dessa infektioner kan också behöva behandlas.

67 Tumörer Flertal tumörformer finns, både benigna och maligna.
Vanligast är basalcellscancern som är benign (i princip alltid) men växer lokalt destruktivt. Lokalt destruktivt = googla det inte, kan se för jävligt ut…

68 Benigna nevi

69 Malignt melanom

70 Malignt melanom eller nevi?
Ofta svårt att avgöra okulärt. ABCD –kriterier A: Asymmetry B: Border irregularity C: Color variegation D: Diameter > 6 mm

71 Läkemedelsreaktioner Toxikodermi och urtikaria

72 Läkemedelsreaktioner
Toxikodermi Symmetriska utslag. Även kallade: exantematösa, morbilliforma eller makulopapulära läkemedelsutslag Utgör 40-50% av alla rapporterade hudbiverkningar. Börjar ofta 7-14 dgr efter insatt läkemedel. Kan komma tidigare, framförallt om reexponering. Vanligaste differentialdiagnos: virala exantem. Hos barn är viros betydligt vanligare orsak än läkemedel. Bål och armar först, sedan spridning.

73 Solskydd Topikal solskyddsbehandling delas upp i två grupper.
Kemiska: medel som absorberar UV-ljus. Framtagna för att absorbera UV-B strålning (våglängd nm). UV-B är det strålningsspektra som primärt orsakar erytem och andra solstrålningsorsakade skador. Fysikaliska: Medel som reflekterar UV-ljus. Skyddar generellt endast mot UV-B, ej UV-A. Innebär att det skyddar mot soleruptioner samt utveckling av basaliom och skivepitelcancer. Dock ej mot malignt melanom. Finns solskydd med UV-A effekt. SPF: Hur mycket längre tid kan man vistas i solen utan att få en soleruption.