Biologi årskurs 8.

En presentation över ämnet: "Biologi årskurs 8."— Presentationens avskrift:

1 Biologi årskurs 8

2 Kurs planering under höst terminen
Vår fantastiska kropp celler i samarbete maten ger näring till cellerna andning fixar syre till cellerna hjärta och blodomlopp så försvara sig din kropp skelettet lätt men starkt som stål musklerna ger dig rörelseförmåga huden-skydd och luftkonditionering

3 Förmågor som ni ska kunna beskriva och förklara
Din kropp består av celler som är olika i olika delar av din kropp Vad är organ, vävnader och organsystem Hur hjärtat, andningssystemet och immunförsvaret fungerar Fundera på hur forskning om stamceller har hjälpt oss för att bekämpa olika sjukdomar genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället

4 Förmågor om systematiska undersökningar
Laboration säkerhet Labbraport

5 Underlag för bedömning
Hur du visar dina kunskaper i arbetet på lektionerna vid t-ex genomgångar, frågor, diskussioner och laborationer Labb rapporter Fördjupningar Skriftligt prov

6 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggd av celler Encellig Flercelliga
Theodor schwan bevisade att alla organismer består av celler.

7 Inuti cellen Cellplasma: trögflytande vätska, består av vatten, salter och proteiner Cellmembran: hud runt cellen, skyddar cellens inre, kontak med omgivning, släpper in och ut ämnen Cellkärna: styr cellen, innehåller DNA bestämmer vilka ämnen ska bildas Energiverk: mitokondrier, speciella energiverk där förbränning sker Proteinfabriker: ribosomer, där proteiner bildas Reningsverk: Lysosom, tar hand om cellens avfall Cell förbränning/ cell andning: cellen får energi genom att glukos och syre omvandlas till koldioxid och vatten

8 Livets utveckling Sädescell och äggcell till färdigt liten människa med ett par hundra olika sorters specialiserade celler

9 Mer om våra celler Cellerna förnyas genom cell delning
Hela tiden byts ut mot nya (runt 1 kg per dygn) Olika celler har olika livslängd Vissa tarm celler några dagar Hudceller några veckor Rödas blodkroppar några månader Nervceller hela livet Vävnader: celler av samma sort bildar tillsammans vävnader (blod, fett, ben) Organ: olika vävnader tillsammans bildar olika organ (hjärta, lungor) Stamceller: omogna celler som kan dela sig och bilda likadana celler

10 Organsystemet samarbetar
Andningsorgan Matspjälkningsorgan Immunförsvar Hud Hormonsystem Fortplantningsorgan Cirkulationsorgan Utsöndringsorgan Rörelseorgan Nervsystem och sinnesorgan

11 Maten ger näring till cellerna
Maten sönderdelas för att passa cellerna Mat innehåller: vatten, kolhydrater, fetter, proteiner, vitaminer och mineraler Matspjälkningen sker i sju meter långt rör från munnen till ändtarmen

12 Mekanisk och kemisk sönderdelning
Mekanisk: i munnen, magen Kemisk: mha. Enzymer Enzymer: ämne som fungerar som små ”saxar ” Kolhydrater: glukos Proteiner: aminosyror Fettet: glycerol och fettsyror Vitaminer, mineraler, salter och vatten är småmolekyler

13 Matspjälkningsorgan Munnen: mekanisk: tungan och tänderna
Kemisk: spottkörtlarna bildar saliv (enzym som sönderdelar kolhydrateran) Matstrupen: muskler pressar ner maten Magsäcken: mekanisk: muskler knådar maten Kemisk: magsaften (pepsin sönderdelar proteiner) Saltsyra : dödar bakterier, magsäcken väggar skyddas av slemhinnan

14 Matspjälkningsorgan Tolvfingertarm:
Kemisk: bukspott gör sura magsaften lite mindre sur samt sönderdelar maten ännu mer Galla från lever sönderdelar fettet tunntarmen: flera meter, har muskler och tarmvägg som driver fram lättflytande maten Tarmsaft gör maten ännu mindre sur och näringsämne tas upp av blodet i form av glukos och aminosyror. Tunntarmens vägg innehåller tarmludd.

15 Näringen tas upp av blodkärl i tunntarmen
Tunntarmen är lång Tarmludd innehåller små blodkärl som tar uppnäringen.

16 Tjocktarmen och ändtarmen
Vatten och olika salter tas upp av blodet Innehåller bakterier som tar hand om avföringen, tillverkar vitaminer Avföring lagras i ändtarmens nedersta del Matens resa från mun till ändtarmen brukar ta mellan ett och två dygn.

17 Andningen fixar syre till cellerna
Näshålan (flimmerhår, , slem) Svalget Luftstrupen Luftrör(flimmerhår, , slem) Lungor (makrofager) Lungblåsor

18 Lungblåsor Ungefär 700 miljoner Lungblåsor(halv millimeter i diameter)

19 In med syre och ut med koldioxid
Många lungblåsor gör andningen effektiv Andning styrs automatisk från ett andningscentrum i hjärnan Andningsmuskel kallas för mellangärdet eller diafragman

20 Alla organismer andas Känner du till några organismer som andas på annat sätt än vi människor?

21 Alla organismer andas Många encelliga organismer andas med cellmembranet Maskar andas direkt genom huden Fiskar med gälar Fåglar med luftsäckar Delfiner genom andningshål på huvud

22 Vi pratar med stämbanden
I struphuvuden finns stämbanden När du andas normalt utan att prata är stämbanden avslappnad och luften passerar fritt förbi När du spänner dem och andas ut börjar de vibrera och så ljudet uppstår Kan vibrera upp till 500 gånger per sekund Fungerar som strängarna på en gitarr Tungan och läpparna också hjälper till att forma ljuden

23 Hjärta och blodomlopp Kroppens transportsystem (hjärtat och blodkärlen) Alla blodkärl tillsammans är flera tusen mil långa Rymmer ungefär 5 liter blod som städning är i rörelse

24 Upptäckten av blodomloppet
Under antiken förstod man att blodet rörde sig men inte hur? År 1628 förklarade läkaren William Harvey hur hjärtat pumpar ut blodet till lungorna och andra delar av kroppen Harveys slutsatser byggdes på 20 års observationer och experiment

25 Ett flera tusen mil lång rörsystem
Hjärtat och blodkärlen är de cirkulationsorgan som bildar vår blodomlopp Liksom en enorm rörsystem Hjärtat pumpar blod till artärer Artärer delas till mindre blodkärl kapillärer Avfall från cell (koldioxid) vener större vener hjärtat

26 Lilla och stora kretsloppet
Två olika kretslopp Lilla kretslopp: från hjärtats högra sidan pumpas blodet till lilla kretslopp lungorna där blodet tar upp syre och avger koldioxid hjärtats vänstra halva Stora kretslopp: Från hjärtas vänstra halva stora kretsloppet aorta mindre artärer kapillärer, där lämnar syre till celler och tar upp koldioxid och annat avfall (små vener ) stora vener och hjärtans höger halva

27 Näring från tunntarmen och rening i lever och njure
Stora kretslopp: Näring tas upp i tunntarmen celler Levern: lagras näringsämne och skadliga ämnen avgiftas I njuren renas blodet från avfall kissar ut Vid vila 25% blodflöde i tarmarna, 20 % njure och 20% hjärnan Vid idrott går mer till musklarna samt hjärnan

28 Hundra tusen slag varje dygn
Ihålig muskel, lika stor som din knutna hand Mer än slag per dygn Pumpar runt 5000 liter blod Kranskärl förser hjärtat med syre och näring Har fyra rum, två förmak och två kammare Fungerar som dubbelpump (höger och vänster kammare drar ihop sig samtidig) Syrefattig blod höger förmak Höger kammare lungor vänster förmak vänster kammare stora kretsloppet

29 Klaffar styr blodflödet
Dörrar mellan förmak och kammare (segelklaffar) Stängs när kammarna pumpar Mellan vänster kammare och aorta (fickklaffar), öppnas när kammare pumpar ut blod och stängs när kammarna fylls med blod från förmaken Det rytmiska ljud som hörs med stetoskop uppstår när de olika klaffar stängs

30 Blodtryck och puls Vänster kammare har tjockare muskelväg
Krävs större kraft för att pumpa blod till stora kretsloppet Blodtryck behövs för att blodet ska cirkulera och drivas fram Hösta blodtrycket är vid aorta, 1meter/sekund Mindre i små kapillärer 1milmiter/sekund Blodtrycket regleras automatisk Puls kan kännas på insidan av handleden eller halsen I vila slår hjärtat ungefär 70 slag/minut Vid idrott ännu mer Låg tryck vid venor finns muskelpump

31 Testa Lyssna på dina klaffar med stetoskop Hitta din puls
Räkna dina hjärtslag

32 Hjärtats betydelse för konditionen
Kondition är ett mått på hur länge våra muskler orkar arbeta. Hur mycket syre kan tas upp från bloden, hur mycket blod kan pumpas Vid hård träning behöver vi mer syre och energi i musklerna Vid hård arbete slår hjärtat över 200 slag per minut Hjärtan blir starkare vid träning Vältränade personer kan pumpa ända till 40 liter blod per minut jämfört med 5 liter per minut vid vila

33 Blodets innehåll 4-5 liter blod Mer än hälften blodplasma
Blodplasma (färglös och trögflytande vätska, mest vatten och annat som näringsämnen som socker, salter, proteiner och hormoner ) Blodkroppar: utvecklas från blodstamceller i röda benmärgen

34 Röda blodkroppar transporterar syre
Röda blodkroppar kan binda och transportera syre Protein som kallas hemoglobin och innehåller järn(får med maten) Bloddopning: idrottare behandling med erytropoetin ökar röda blodkroppar mer syre till muskler Farligt : risk att blodproppar bildas

35 Blodplättar och vita blodkroppar
Blodplättar stoppar blödning, läker sår, genom att klibba ihop Bildas en fint nätverk av fibrin i blodplasman Blodet stoppas, koagulerar Vita blodkroppar: ingår i immunförsvaret, bekämpar bakterier, virus och …

36 Njurarna och levern- kroppens reningsverk
Avfall blir man av med via njurarna och levern Blodet filtereras i njurarna bildas urin(avfall och vatten) Renade blod förs tillbaka till blodomloppet Urin urinledarna urinblåsa urinröret Njuraran ser till vår vätska och salt balans i kroppen Svettas sparar njurarna vätska

37 Njurarna och levern- kroppens reningsverk
En liter blod/minut passerar genom levern Ex: alkohol omvandlas till mindre farliga ämne, en del hamnar i tarmen och går ut som avföring I levern lagras glukos som glykogen (energireserv) Vitamin och järn kan lagras också i levern

38 Immunförsvaret Hud och skelett, yttre försvar, skyddar dina organ
Avancerad inre försvar

39 Yttre försvar Huden: effektiv barriär
Saliv och tårvätska: hämmar bakterier Saltsyra i magsäcken: dödar organismer i magen Slemhinna i luftvägar: renar luft Flimmerhår: transporterar partiklar

40 Avancerat immunförsvar
Flera organ ingår i immunförvaret Benmärg: bildas vita blodkroppar Lymfkörtlar: innehåller många vita celler Lymfkärl: förgrenar sig i hela kroppen Lymfa: vätska i lymfkärl, transporterar vita blodkroppar Mjälten: innehåller vita blodkroppar Tymus: körtel, innehåller T-celler

41 Immunförsvarets soldater
I en vuxen finns ungefär 2-3 kg vita blodkroppar Det finns olika sorter Ätarceller: äter upp bakterier, den gulvita varet i ett infekterat sår består av ätarceller och bakterier T-celler: B-celler

42 Immunförsvarets soldater

43 Olika sorter vita blodkroppar
T-celler: känner igen främmande organism, signalerar B-celler Och en del attackerar själv B-celler: bildar antikroppar, antikroppar fäster sig på bakteriernas väggar, gör hål och dödar bakterier En del antikroppar sparas i lymfkörtlar (minnesceller) Om inkräktaren sprider sig snabb behövs antibiotika

44

45 Minnesceller Efter varje infektion bildas minneceller (immuna)
Vid nästa infektion, få vi mindre besvär eller inget (antikropp finns, bara snabb tillverkas mer ) Det finns många olika förkylningsviruser

46 HIV- viruset Viruset HIV orsakar Aids Viruset dödar T-hjälpar celler Svag immunförvar känslig för infektioner

47 Vaccinationer förbreder immunförsvaret
När vi vaccinera utnyttjar vi immunförsvaret som minnas Vaccin innehåller, död eller försvagad smittämne eller färdiga antikroppar Vaccin skyddar oss lång tid och ibland hela livet Vaccin mot stelkramp, difteri, röda hund, mässling

48 Skelettet – lätt men stark som stål

49 Skelettet – lätt men stark som stål
Skelettet håller ihop kroppen Ger stadga och rörelseförmåga Skyddar inre organ Starkare än betong men lätt som kolfiber

50 Olika typer av ben Totalt 206 olika ben Stora rörben  armar och ben
Små rörben  händerna och fötterna Platta ben  skallen, skulderbladen, bröstet och bäckenet Tärningsformade ben  vrister och handlovar Oregelbundna ben  kotorna i ryggraden

51 Mer om skelettet I skelett lagras mineraler som kalcium och fosfor
Yttre delen är hård och kompakt Inre delen är mjuk och poröst och byggs upp av benbalkar Väger bara % av vår kroppsvikt

52 Mer om skelettet Röd och gul benmärg i benen
I den röda benmärgen bildas olika blodkroppar Gula benmärgen består av fett Skelett benen omges av en tunn benhinna med blodkärl och nerver Benceller ersätts av nya och förnyas (varje år ersätts runt 1/10 av benmassas )

53 Kalk gör skelettet hårt
Nyfödda  brosk  för varje år ombildas till hårt ben fram till tjugoårsåldern

54 Olika leder gör rörelser möjliga
Leder finns mellan olika ben Ger benet rörlighet Brosk är en hinna som skyddar ändarna av benen Leden innehåller ledvätska som smörjer ytorna  glider mot varandra Ledband sitter runt ledarna håller ihop benen

55 Olika leder gör rörelser möjliga
Kulleder  höfterna Gångjärnsleder fingrarna och tår Vridleder  huvud Mellan varje ryggkota finns små elastiska skivor , diskar stöddämpare böja och vrida ryggen

56 Muskler

57 Musklerna ger dig rörelseförmåga
640 muskler som fäster på skelettets olika ben Din käkmuskel är din starkaste muskel Musklerna sätter kroppen i rörelse genom deras förmåga att kunna dra ihop sig Du kan styra vissa muskler som arm och ben muskler och andra inte som hjärtmuskler och etc… Automatiska muskler glatta muskler i hjärta, tarmar, magsäcken och blodkärl

58 Mer om Muskler Olika sorter av muskler: böjmuskel och sträckmuskel (samarbetar) För att röra armen behöves muskler som fäster sig till armleden mha. Starka senor

59 Musklernas struktur Uppbyggda av muskelfibrer
Varje muskelfiber är en enda cell (>0,1mm bred) Långa (> 30cm) I varje cell finns ett par tusen proteintrådar som kan dra ihop sig Behöver mycket energi  gott om blodkärl Kan använda av fett som energi  vi kan bränna fett vid träning

60 Mer om muskler Träning förbättrar musklernas syreupptag= bättre kondition Vid träning bildas mer mitokondrier (energiverk ) i muskelceller Vid hård träning hinner inte blodet transportera syre till muskler  bildas mjölksyra  gör cellen trött Om vi är otränade  träningsvärk  muskelfibrer är skadad

61 Huden

62 Huden Skyddande barriär Känslig organ Stor organ
Fungerar som luftkonditionering (när vi svettas)

63 Överhuden: hornlager: 5kg, platta döda celler, innehåller keratin, effektiv skydd, vattentät, Tillväxtlager: ersätter hudceller, Pigmentceller: bildar pigment skyddar mot UV-stålning Läderhuden: innehåller elastiska fiber hos unga är strak och smidig men hos gamla blir den stel och rynkigt, blodkärl: reglerar kroppstemp Nerver: info om smärta känselkroppar: info om omgivning Talgkörtlar : bildar fett Svettkörtlar: utsöndrar svett Underhuden: Fettceller som isolerande lager mot stötar och kyla Naglar: innehåller keratin, bildas vid nagelroten växer 1mm/vecka Hår består av döda celler: bildas i hårrötterna, växer 1 cm /månad