Spillningsinventering. Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras.

En presentation över ämnet: "Spillningsinventering. Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras."— Presentationens avskrift:

1 Spillningsinventering

2 Vilken information kan spillningsinventering ge oss? Hur många älgar har vi i genomsnitt haft under en viss tidsperiod? Hur förändras stammen över ett antal år? Vilken geografisk fördelning har älgen under den inventerade perioden?

3 Vilken information behöver vi veta? Antalet funna spillningshögar Storleken på varje provyta Antalet undersökta provytor Antalet spillningshögar en älg lämnar efter sig per dygn Antalet dygn i studieperioden

4

5

6

7 100 m

8 5,64 m Älg: 5,64 m (100m 2 )

9 Snöre = 5,64 m

10 X Obs! Mer än hälften av högens kulor skall vara inom ytan för att räknas! Älghög = minst 20 kulor

11 Rutor som inte kan inventeras ”inventering ska endast ske på mark där vi med säkerhet vet att all spillning som producerats sedan föregående höst också potentiellt finns kvar” Ex. om de hamnar i vattendrag, på använda vägar, på aktivt brukad mark eller på privat tomtmark Även ytor som hamnar inom områden som avverkats under föregående vinter ska uteslutas –När det gäller röjd eller gallrad skog får det sunda förnuftet avgöra

12

13 Exempel på rutor som inte skall räknas: Vattensamling plöjd åker snötäckt mark hygge, avverkat under vintern väg

14 Fördelning av antalet spillningshögar

15 Från detta får vi Antalet funna spillningshögar Storleken på provytorna Antalet provytor som inventerats Behöver ytterligare - Hur många spillningshögar en älg lämnar efter sig per dygn - Antalet dygn i studieperioden

16 Lämnar mellan 14-20 högar per dygn Det värde som används vid uträckningar är 17 högar per dygn

17 Antalet dygn i studie perioden Bara högar som ligger ovanpå fjolårslöven räknas Startdatum är när träden fällde sina löv föregående höst, när björken fällt hälften av sina löv Stoppdatum blir den dag inventeringen utfördes På så sätt kan vi räkna ut hur lång studieperioden blir

18 Beräkning av täthet Antal älgar/1000 ha = S*100 000/P*D*T S = Antal funna spillningshögar P = Antal undersökta provytor D = Antal spillningshögar en älg lämnar per dygn T = Antal dagar i studieperioden

19 Felkällor Svårt att i viss terräng avgöra vilka högar som tillhör inventeringsperioden Osäkerhet i antalet högar som en älg lämnar efter sig per dygn Risk för att provytor flyttas subjektivt till ”bättre” platser Två av dessa osäkerhetsfaktorer kan vi påverka!