Kvantitativ metod. 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära.

En presentation över ämnet: "Kvantitativ metod. 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära."— Presentationens avskrift:

1 Kvantitativ metod

2 2 Vad är statistik? ”En massa siffror” Beskrivning av staten Metodlära

3 Statistiska undersökningar Ett gemensamt syfte för alla undersökningar är att få ökad kunskap om ett visst problemområde Det kanske viktigaste sättet att skaffa sig sådan kunskap är genom observationer Inom statistikteorin studeras –hur observationer samlas in –hur observationer analyseras –hur slutsatser kan dras från observationer

4 Statistiska metoder används för att sammanfatta samlade erfarenheter göra förutsägelser dra slutsatser fatta beslut då informationen är osäker. Statistikerns roll är att INSAMLA, BEARBETA och TOLKA data.

5 Statistik består av Ett antal tekniker Regler för när, var och hur dessa tekniker skall användas (metodologi) Statistikämnets uppkomst och utveckling är nära förknippat med behov inom andra discipliner.

6 En statistisk undersöknings olika steg Problemformulering Planering Datainsamling Analys Rapportering

7 Problemformulering och syfte Arbetet måste utgå från ett genuint kunskapsintresse Formulera ett problem/problemområde Arbetet styrs sedan av ett syfte Ur syftet härleds en eller ett par frågor

8 Ansatser Deskriptiv/Beskrivande Förklarande – Klarlägga samband Prognoser – Förutsägelser om framtiden Interpretativ – Tolkning och förståelse

9 Syfte leda till ny kunskap i någon bemärkelse, inte uppfinna hjulet på nytt intresseväckande problematiserande förhållningssätt, inte befästande tillräckligt smalt för att kunna leda tillräckligt långt genomförbart, avgränsat

10 Exempel: - Syftet med denna studie är att undersöka på vad föräldrar tycker. - Syftet med denna studie är att undersöka hur föräldrar till grundskolebarn med funktionshinder upplever sitt barns skolgång.

11 Exempel: - Syftet med denna studie är att visa att Reading Recovery är nödvändigt för barn med läs- och skrivsvårigheter. - Syftet med denna studie är att undersöka för- och nackdelar med olika läs- och skrivprogram.

12 Exempel: - Finns det någon löneklyfta mellan män och kvinnor? - Får män och kvinnor, anställda vid företaget X vid tidpunkten T, olika lön för samma arbete enligt nu gällande lönesättning?

13 I samband med problemformuleringen kan det vara lämpligt att ge en precis definition av undersökningens målpopulation. Detta innebär en avgränsning av den mängd enheter som undersökningen skall avse. –Avgränsningen måste vara så precis att vi alltid vet om en individ (undersökningsenhet tillhör populationen eller inte).

14 Planering av en undersökning Vid planering bestämmer man sig bl.a. för: –Vilka data som skall samlas in –Hur dessa data skall samlas in, dvs. val av datainsamlingsmetod Totalundersökning eller urvalsundersökning Typ av urval vid urvalsundersökning Val av mätmetod och mätinstrument Osv. –Hur eventuellt bortfall skall hanteras –Hur data skall analyseras –Hur resultatet skall redovisas

15 Datainsamlingen skall vi ägna mera tid till senare. När det gäller de sista två punkterna måste vi fundera på: –Vilka tabeller och diagram som ska användas –Vilka central och spridningsmått som ska användas. –Vilka samband som ska presenteras –Hur resultatet skall redovisas

16 Att tänka på….. Vad kan bli svårt pga. etiska skäl? Vad säger datainspektionen? Behövs tillstånd av myndigheter, vårdnadshavare, personal mm. Hur skall data förvaras, vilka skall få del av dem?

17 Begrepp och deras mätning Variabel: egenskap som ”mäts” hos individerna Ex: kön, civilstånd, ålder, inkomst …

18 Hur ska vi mäta stress, intelligens, smärta, osv? Tilldela begreppen en mätprocess och ett mått. Ex. Intelligens – IQ-test – IQ

19 Operationalisering ”Operationalisering innebär att man försöker översätta eller operationalisera det abstrakta och egentligen omätbara begreppet till något konkret och mätbart. Med ett antal frågor försöker man fånga in det som man anser vara centralt för det begrepp man mäter.”

20 Indikatorer och latenta variabler En latent variabel är en egenskap som ej är direkt observerbar En indikator är en observerbar variabel som används vid mätning av en latent variabel

21 Reliabilitet och validitet Reliabilitet –Stabilitet, är måttet stabilt över tid? –Intern reliabilitet, mäter måtten samma sak? Validitet – Mäter mätinstrumentet vad det avser att mäta –Hög validitet förutsätter hög reliabilitet

22 Exempel löneskillnader forts. - Utgå från någon teori om vad eventuella löneskillnader kan bero på. - Denna teori bestämmer delvis valet av variabler. - Variablerna lön & kön! Samt exempelvis utbildning,...

23 Mätnivåer (skalnivåer) Nominal –Endast klassificering Ordinal –Klassificering och rangordning Intervall –Klassificering, rangordning och ekvidistans Kvot –Klassificering, rangordning, ekvidistans och absolut nollpunkt

24 Observera att mätnivån bestäms av vilken typ av information mätningen ger oss. Mätnivån har bl.a. betydelse för vilken typ av beräkningar som är meningsfulla

25 Datainsamling

26 Primärdata och sekundärdata Primärdataundersökning Data samlas in för första gången. Sekundärdataundersökning Redan insamlade data används. Vi ska i första hand titta på olika insamlingsmetoder för primärdata.

27 Undersökningar Experimentella studier Vid en analytisk undersökning försöker man klarlägga orsakssamband och förklara varför verkligheten ser ut som den gör. Observationsstudie Vid en deskriptiv(beskrivande) undersökning försöker man beskriva ett förhållande eller ett händelseförlopp.

28 Grundläggande begrepp Population: Grupp av individer vi vill undersöka. Totalundersökning: Alla enheter i populationen undersöks. Urvalsundersökning: En delmängd av populationen väljs ut och undersöks. Urvalsram: Förteckning över populationens enheter.

29 Urvalsundersökningar Urvalsundersökning Stor population Snabbare & billigare Bättre mätmetod, fler & mer detaljerade frågor Förstörande prov Totalundersökning Liten population Intresse för små delgrupper av populationen

30 Slumpmässiga urval (sannolikhetsurval) Definition: –Varje element i populationen skall ha en känd inklusionssannolikhet och denna skall vara större än 0. Varför slumpmässigt urval? –Vill vi utifrån ett urval dra slutsatser om en hel population, och dessutom få ett mått på hur säkra våra slutsatser är, måste urvalet vara slumpmässigt.

31 Ex. icke-slumpmässiga urval Bekvämlighetsurval - enkelt & snabbt Snöbollsurval - grupper som är svåra att nå Självvalda urval - ex. medicinska undersökningar & internet

32 Obundet slumpmässigt urval Vid varje dragning av en enhet har de i populationen kvarvarande enheterna samma sannolikhet att bli valda Vid OSU av n enheter har alla möjliga kombinationer av n enheter samma chans att bli valda

33 Systematiskt urval Gör en lista över enheterna. Välj t ex var 10:e med slumpmässig start bland de 10 första. Om urvalsramen är ”slumpmässigt” ordnad är detta ”likvärdigt” med OSU. Risk för stora fel om det finns periodicitet i urvalsramen

34 Stratifierat urval Dela in populationen i homogena delpopulationer (strata). Välj med OSU ett antal enheter i varje strata. Skäl: –Om resultatet skall redovisas för varje stratum kan urvalsstorlekarna för varje stratum anpassas så att vissa precisionskrav uppfylls utan att man erhåller överflödiga observationer från vissa strata.

35 Gruppurval (klusterurval) Dela in populationen i heterogena delpopulationer (kluster). Ett antal sådana kluster väljs slumpmässigt. Samtliga enheter inom ett kluster undersöks. Skäl: –Ramproblem –Geografisk spridning –Kostnader

36 Urvalsram I idealfallet en förteckning över alla enheter som ingår i målpopulationen. Detta är i praktiken svårt att uppnå. Den population som definieras av den faktiska ramen kallas undersökningspopulation. De enheter som ingår i ramen kallas urvalsenheter. Alla enheter ingår endast en gång i ramen.

37 Feltyper

38 Kvalitet och felkällor Täckningsfel Bortfallsfel Mätfel Bearbetningsfel Urvalsfel: Uppstår när man studerar ett urval istället för en hel population. Möjligt att uppskatta om urvalet görs korrekt.

39 Täckningsfel - Undertäckning - Övertäckning

40 Bortfallsfel - Individbortfall - Partiellt bortfall

41 Mätfel –Mätfel som beror på respondenten –Mätfel som beror på intervjuaren –Mätfel som beror på mätmetoden –Mätfel som beror på frågeformuläret

42 Bearbetningsfel –Kodningsfel –Inmatningsfel –Datorbearbetningsfel

43 Det totala felet Totala felet = urvalsfel + täckningsfel + bortfallsfel + mätfel + bearbetningsfel

44 Kritik av kvantitativ forskning Tar ej hänsyn till att människor tolkar världen vi lever i. Den förutsätter att personer som svarar på enkäten uppfattar termer i enkäten på samma sätt. Respondentens svar på enkätfrågorna behöver ej stämma överens med dens faktiska beteende. Leder till en statisk bild av den sociala verkligheten