FL 8 Resumé Globalisering – ett historiskt perspektiv.

En presentation över ämnet: "FL 8 Resumé Globalisering – ett historiskt perspektiv."— Presentationens avskrift:

1 FL 8 Resumé Globalisering – ett historiskt perspektiv

2 Bernstein Handel har alltid förekommit – känt sedan 20 000 år Samlare och jägare – flinta, obsidan Jordbrukssamhället – ökad handel Sjötransporter

3 Bernstein – handel f. Kr. Jordbrukets vagga vid bördiga halvmånen vid Persiska viken 4000 f. Kr. koppar från Turkiet, tenn från England = brons 3000 f.Kr. Egyptens koppargruvor, handel genom Röda havet istället för Persiska viken 1000 f.Kr. - år 0 fenicierna, mellan Mesopotamien och Egypten

4 Bernstein – grekerna och Rom Grekerna: Omfattande handel – spannmål från Egypten Kolonier – svårt kontrollera Medelhavet Romerska riket: Ptolomeiska riket i Egypten en nyckelroll Handel med Indien/Kina – monsunvindarna Drev på efterfrågan på lyx-/vardagsvaror

5 Bernstein – arabiska halvön Kamelen – tämjas, tålde torka, tung last Yemen – odlade aromatiska växter, rökelse Export till Grekland, senare Rom Landtransport fördelar – året runt, slapp sjörövare, lättare att navigera Bönder/nomader, stammar, oaser/öken Plundring, tributer, handel

6 Bernstein – Islams betydelse Muhammed, f. 571 e. Kr., handelsman 600-tal e.Kr. ny religion, expansion Mecka grundades, Kaaba, handelsstäder, pilgrimsfärder Handel uppmuntrades

7 Bernstein – Islams betydelse Nya handelströmmar – spannmål från Egypten till Arabiska halvön, Bysan svälts Ökad kontroll i Medlhavet – vägen till Indiska oceanen stängdes Tog kontroll över Sidenvägen, slog Tangdynastin i Kina Kulturell blomstring, vetenskap, handel Magnusson: ej marknadsekonomi, statlig maktutövning

8 Bernstein – Islam på reträtt Medeltiden Från 1000-talet hårdare motstånd mot Islam Ekonomiskt uppsving i Europa – korståg Mongolerna starkare Venedig – kryddhandel Betalade med slavar från Svarta havet Magnusson: marknadsekonomi, självständiga köpmän

9 Europas uppsving Jordbrukets tillväxt medeltid – feodalt samhälle Braudel typ A: Lokal marknadsekonomi i region Handel landsbygd – stad Jordbruksekonomi – sällan överskott Inget vinstintresse = Polanyis ”inbäddade ekonomi”

10 Europas uppsving Digerdöd, missväxt 1300-tal Jordbruksexpansion 1500-tal Ökad handel Nationalstater – större kontroll – merkantilism Braudels typ B: Handelsmän som rör sig över större områden, har vinstintresse, risker

11 Europas uppsving - Magnusson Städerna blir starkare – fritt byte, skrån, banker, aktier Äganderätten stärks Braudels typ A och B smälter samman = Polanyi: Lokal/regional marknad kopplas samman med fjärrhandel Köpmännen starka, makt, inflytande

12 Bernstein – expansion i väster Fortsatt krig mot muslimer – Indiska oceanen dock stängd 1400-tal: Portugal, Spanien Gynnandes av katolska kyrkan Alternativa väger till Indiska oceanen Västerut: Columbus: Amerika, snabb kolonisation, bra klimat, bra jord, gruvor Österut runt Afrika: Da Gama: befästningar, våld, mission

13 Bernstein – expansionen Världsekonomins expansion från 1500 Utbyte av basvaror istället för lyxvaror Vindarna Silver i Latinamerika – monetärt system Andels- och aktiebolag Jordbrukare och hantverkare i kläm

14 Bernstein Holland Portugal trycktes tillbaka – för litet, svagt, fattigt, feodalt, Missionerade Holland – självständigt 1648, republik Bördigt, torrläggningsföretag gav samarbete Bolag, riskspridning, låga räntor, stark finansmarknad Ostindiska kompaniet, Kryddöarna Triangelhandel med Japan, Kina, Indien

15 Bernstein England Nya förutsättningar 1689 Vilhelm av Oranien, Holland, vald till kung Parlamentet fick ny makt, nytt skatteväsende, holländare till London Agrar revolution – ökat välstånd Industrialisering Konsumtionsrevolution

16 Bernstein Englands industrialisering Kompaniet importerade bomullstyger – succé Protester i England – moralister, vävare, merkantilister, godsägare Import av tyger förbjöds – dock tråd Stor efterfrågan på tyger, dyr arbetskraft, mekanisera tygtillverkningen Import råbomull: 1720 750 ton/år (Indien) 1860 1 miljon ton/år (USA)

17 Konsumtionsrevolutionen Socker, kaffe, te, textilier blev basvaror 1. Ökad handel, konkurrens, prissänkningar. Triangelhandel 2. ”Flitiga revolutionen” – arbeta för konsumtion Magnusson: Maslows behovstrappa Easterlein: Avund, status, kopiering Bordieu: Konsumtion som kommunikation

18 Polanyi Urbäddningen Orsaker: 1. Nationella marknader – skydd försvann 2. Maskinerna – pris på jord och arbete. Vinst för att täcka kostnader 3. Framväxt av medelklass av köpmän 4. Nytt ekonomiskt-politiskt synsätt – köpmän ökad makt => Människor slogs ut

19 Marks Lagrad energi Eurocentriskt perspektiv 1. Betingning 2. Tillfällighet 3. Konjunktur Den gamla biologiska regimen – försörjning baserad på solens årliga energiinflöde. Mat, husrum, bränsle Stenkol: lagrad energi – befolkning och produktionskraft växer exponentiellt

20 Kenwood & Lougheed Tillväxt och frihandel Industriella revolutionen- industritillverkade varor, nya marknader Förbättrad jordbruksproduktion Billigare transporter Kapitalackumulation Befolkningstillväxt Ökat utnyttjande av naturtillgångar Ökade och spridda realinkomster Liberalisering av ekonomin

21 Kenwood & Lougheed, Bernstein Tillväxt och frihandel Förutsättning: enade länder – T, I England införde frihandel (Smith, Ricardo) Tyskland: Zollverein 1834 Frankrike: fördrag med England 1860 Magnusson – frihandel nödvändig för att förhindra svält Kraftig ökning av handel nu, 33%/decennium

22 Protektionism Europa, tullar 1860- Billigt spannmål från USA och Ryssland Depression 1873-9 Jordbrukare kräver tullar Stöd för nationalism – tullinkomster till armén, sjukvård Ekonomisk konsekvenser: troligen ej stora, effektivare kapitalströmmar

23 Protektionism Polanyi De sociala relationerna raserade – för snabb förändring Arbetsmarknaden ej rörlig ännu – lokalt ansvar Jordskiften, löner pressades nedåt, fattigdom Därför motstånd/försvar - protektionism

24 Industri-/utvecklingsländer Kenwood & Logheed Var alltför beroende av sin export - priskänslighet Kunde ej överföra effekterna till andra sektorer Afrika: transportsvårighet Bondeekonomi: föga behov av kapital och arbetskraft, ej mellanhänder till marknad Plantagebruk – flyttades kontinuerligt Avskogning: Kina, Indien, Latinamerika