Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avLennart Bengtsson
1
Deskription + enkät Mätnivån styr hur man kan analysera data Tabeller – frekvenstabeller Diagram – cirkeldiagram, stapeldiagram, histogram, boxplot Beskrivande mått Lägesmått – typvärde, median, medelvärde Spridningsmått – variationsvidd, kvartilavstånd, kvartilavvikelse, standardavvikelse Enkätkonstruktion – några tips 1
2
population Population Stickprov, urval (slumpmässigt) INFERENS = Dra slutsatser från data om hela populationen utifrån ett slumpmässigt stickprov Data, observationer 2
3
Repetition: 1.Varför är det viktigt med ett slumpmässigt urval? 2.Beskriv skillnaden mellan dessa urvalsmetoder: OSU, systematiskt urval, klusterurval och stratifierat urval. 3.Ge exempel på variabler som är mätt på mätnivåerna: nominal, ordinal och kvot. 4.Vilket typ av fel gör man då man gör: urvalsfel, täckningsfel, bortfallsfel, mätfel och bearbetningsfel. 3
4
Deskription Bearbeta, tolka och redovisa resultat. Vad ingår? Tabeller - Sammanfatta material Diagram - Åskådliggöra material Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått - ”Variation” i material 4
5
5
6
ålder frekvens 23-273 28-329 33-377 38-427 43-479 48-525 53-573 58-625 63-672 totalt50 KönFrekvens Man20 Kvinna30 Hur ofta upplever du sömnproblem? KvinnaMan Sällan/aldrig11 Ibland115 Ofta84 Totalsumma3020 KönProcent (relativ frekvens) Man40% Kvinna60% 6 Tabeller
7
Cirkeldiagram: 7
8
Stapeldiagram: 8
9
Grupperat stapeldiagram: 9
10
Kommentar angående grupp. stapeldiagram: Om grupperna är olika stora så är det viktigt att man använder % för att illustrera likheter och olikheter. Exempel: Vi vill veta om studenter tar med eget kaffe eller om de köper kaffe. Fråga : Hur ser stapeldiagrammen i frekvens och i % ut? Finns det några skillnader? KönTar med eget kaffeKöper kaffe Kvinna25 Man19 10
11
Histogram 11
12
Spridningsdiagram 12
13
Beskrivande mått Med hjälp av beskrivande mått sammanfattas fördelningen av ett eller ett fåtal tal. Lägesmått - ”Genomsnitt” av material Spridningsmått – ”Variation” i material 13
14
Lägesmått E tt lägesmått sammanfattar en fördelning i ett enda tal och ger information om var fördelningens centrum är beläget. Typvärdet: Det mest frekventa värdet. Medianen: Det värde som delar det storleks- ordnade datamaterialet i mitten Medelvärdet: Summan av antalet observationer delat med antalet observationer. 14
15
Vilket av dessa tre mått ska man använda? Syfte, vad ska vi ha måttet till? Möjlighet att tolka resultatet. Mätnivån på variabeln har betydelse för vilka mått som är användbara – Medianen kräver minst ordinaldata (rangordning). – Medelvärdet kräver kvotdata Medelvärdet påverkas av sneda fördelningar och extrema observationer. 15
16
Exempel 1: Beräkna typvärde, median och medelvärde för följande data: a) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10 b) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 100 c) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10, 4 16
17
Medelåldern, medianen och typvärdet är 25 år i de två urvalen nedan. Hur ska man skilja dessa åt om man inte har en bild? 17
18
Spridningsmått Ett spridningsmått ger information om fördelningens spridning. Är materialet väl samlat eller är det stor variation? Standardavvikelsen beskriver den genomsnittliga spridningen kring medelvärdet Variationsvidden är skillnaden mellan det största och det minsta värdet. Kvartilavståndet anger inom vilket avstånd de 50% mittersta observationerna ligger. 18
19
Medelåldern, medianen och typvärdet är 25 år i de två urvalen nedan. Hur ska man skilja dessa åt om man inte har en bild? Standardavvikelse=0,6 Variationsvidd=3 Kvartilavstånd=0 Standardavvikelse=3,2 Variationsvidd=12 Kvartilavstånd=5 19
20
Standardavvikelsen Standardavvikelsen är ett mått på hur stor den genomsnittliga spridningen är kring medelvärdet. Standardavvikelsen kräver att data är på kvotnivå. Ni behöver inte kunna räkna ut detta mått. Excel gör det åt er! Andra sätt att ange spridningen är variationsvidd och kvartilavstånd 20
21
Kvartilavstånd Medianen delar in observationerna i två lika stora grupper. Kvartilerna delar observationerna i fyra lika stora grupper (kvartar). – 25% av observationerna är mindre än den första kvartilen (Q1) – 25% av observationerna är större än den tredje kvartilen (Q3) Kvartilavstånd = Q3-Q1 21
22
Exempel 2: (forts Ex 1) Beräkna variationsvidd och kvartilavstånd för följande data: a) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10 b) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 100 c) 3, 5, 9, 7, 6, 9, 10, 4 22
23
XX *o Median Q1Q1 Q3Q3 Inre staket Inre staket Yttre staket Kvartilavstånd IQR Minsta punkten inom inre staketet Största punkten inom inre staketet Misstänkt outlier Outlier Q 1 -3(IQR) Q 1 -1.5(IQR)Q 3 +1.5(IQR) Q 3 +3(IQR) Låddiagram (Boxplot) 23
24
3, 5, 9, 7, 6, 9, 10 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum 7 7 3 5 7 9 10 24
25
3, 5, 9, 7, 6, 9, 100 Descriptive Statistics: N Mean Minimum Q1 Median Q3 Maximum 7 19,9 3 5 7 9 100 25
26
nominalordinalkvot typvärde median medelvärde Max / Minvariationsvidd Kvartilerkvartilavs. standardavv. 26
27
Enkäter Strukturerade frågeformulär 27
28
Utgångspunkter Syfte – Vad ska undersökas? – Vilka frågeställningar ska besvaras med hjälp av enkäten? Teorier och hypoteser – Vilka bakgrunds- och undersökningsvariabler ska ingå i undersökningen? – Samband mellan dessa variabler? – Hur ska variablerna mätas? 28
29
Följebrev Helst endast en sida Syfte med enkäten Nyttan med enkäten Försäkring om konfidentiell behandling Ansvariga för enkäten Hur undersökningen ska användas Hur har ni förhållt er till de fyra etiska forskningskraven? (informations-, samtyckes-, nyttjande- samt konfidentialitetskravet) 29
30
Enkäten Skall vara utformad så att deltagarna lätt kan – Uppfatta instruktioner kring enkäten – Förstå frågorna (tydliga definitioner) – Besvara frågorna Bör vara så kort som möjligt (10-15 frågor) 30
31
Cheklista för bra enkätfrågor: Kan den som svarar missförstå frågan? Kan jag precisera frågan mer? Kan jag formulera frågan enklare? Innehåller frågan fackuttryck eller andra svåra ord? Är frågan preciserad i tid och rum? Behöver man dela upp frågan? Vilka följdfrågor vill jag ha besvarade? Undvik negationer i frågorna Undvik ledande frågor Undvik hypotetiska frågor 31
32
Fasta svarsalternativ Lätta att koda och bearbeta Lätta att besvara Ömsesidigt uteslutande (ska inte kunna välja två svarsalternativ) Heltäckande/ uttömmande (alla tänkbara alternativ ska finnas med) 32
33
Öppna frågor Kan vara svåra att koda och bearbeta. Enda alternativet då svarsalternativen är okända eller omöjliga att klassificera. Kan kombineras med fasta svarsalternativ – Ex: Annat__________ Lämpliga som avslutning på enkäten. 33
34
Frågornas ordningsföljd Bakgrundsfrågor först. Viktiga frågor tidigt. Känsliga frågor så sent som möjligt. Ska det finnas hopp-möjligheter? KOM IHÅG! Även de som inte sopsorterar kan ha något att säga… (Låt inte vissa gå efter en fråga) 34
35
Test av enkäten Gör en provundersökning- pilotstudie Ska svarsalternativen modifieras? Ska frågorna omformuleras? testa kodning av svaren Ger undersökningen svar på frågeställningarna? 35
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.