Magnus Henrekson & Tino Sanandaji IFN Superentreprenörskap och de globala obalanserna Ett innovativt Europa gynnar även andra länder 5 februari 2014 Europaperspektiv.

En presentation över ämnet: "Magnus Henrekson & Tino Sanandaji IFN Superentreprenörskap och de globala obalanserna Ett innovativt Europa gynnar även andra länder 5 februari 2014 Europaperspektiv."— Presentationens avskrift:

1 Magnus Henrekson & Tino Sanandaji IFN Superentreprenörskap och de globala obalanserna Ett innovativt Europa gynnar även andra länder 5 februari 2014 Europaperspektiv Nätverk för Europaforskning

2 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions  Varje innovationsvåg sedan den industriella revolutionen förkroppsligas av entreprenörer som James Watt, Lars-Magnus Ericsson, Henry Ford och Bill Gates.  Centralt för strukturomvandling, jobbskapande, teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt  Bred uppfattning att Europa lider av ett ”entreprenörsunderskott”, särskilt jämfört med USA.  Europeiska kommissionen har visionen ”unleash Europe's entrepreneurial potential”. Varför studera entreprenörskap? 2

3 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions  De flesta egenföretagare har vare sig ambition att vara innovativa eller växa över en viss nivå. Fyra femtedelar har inga externa anställda.  Taxiförare,  Hantverkare,  Frisörer,  Kioskägare,  Konsulter,  Jurister,  Det finns överlapp, men egenföretagare eller småföretagande driver resultaten i all analys, ofta åt fel håll. Inte enkelt mäta entreprenörskap 3

4 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions 1.Källa till förmögenhet för 1 723 miljardärer på Forbes lista. 996 miljardärer i 53 länder blev rika på entreprenörskap:  USA: Intel, Microsoft, Google, Oracle, Facebook, E-bay, Hewlett-Packard, Amazon, Wall-Mart, Home Depot, Nike, Starbucks, Subway, CNN, FedX…  Europa: IKEA, Aldi, Zara, H&M, JYSK, SAP, Benetton, Virgin Group…  Asien: Sony, Honda, Softbank, Quanta Computers, Baidu… 2. Andel av 100 största företagen som grundandes av entreprenör under efterkrigstiden. 3. Venture capital-investeringar som andel av BNP. Våra mått 4

5 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions Asien avser Japan, Sydkorea, Taiwan, Singapore och Hongkong. Europa = Västeuropa. Europa har mer egenföretagande men avsevärt mindre entreprenörskap än USA. Europa har samma eller något lägre entreprenörskap än Asien, beroende på mått. Underprestation trots hög potential för innovation och entreprenörskap i Europa. Välutbildad arbetskraft, hög BNP per capita, bra infrastruktur och institutioner. Resultat 5

6 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions  Europas underprestation i innovativt entreprenörskap i relation till sin potential förstås till Europas nackdel. Möjligt att detta även är negativt för andra ekonomier.  Kunskap och teknologi skiljer sig från råvaror och fysiska produkter. Om Ryssland ökar sin oljeproduktion skadas konkurrentländer som Norge.  Ej nödvändigt så med teknologi. Teknologi i ett land ofta kompletent till andra länder, ej substitut. Att mikroprocessorn uppfanns i USA skadade inte Europa, utan gynnade oss. Om Europa hade varit lika innovativt och entreprenöriellt, hade USA troligen gynnats av detta på liknande sätt.  Därför kan vi tala om en genuin obalans i entreprenörskap som – utöver att drabba Europa självt – drabbar hela världen.  2000–2010 tog USA fram 30,0 kvalitetsjusterade patent per miljon invånare, 19,7 i Europa. Om Europa hade presterat som USA hade antalet patent i världen ökat med ca en femtedel. Obalans 6

7 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions  Vår tolkning: Ej naturlag eller ”kulturellt”. Europa har ett mindre förmånligt ekosystem för entreprenörskap, inte minst höga skatter och större regelbörda.  Reducerar sannolikheten att framgångsrika entreprenörer sållas fram och sedan växer tills de når sin fulla potential.  Entreprenörskap är extremt kunskapsintensivt och svårt, kräver talangfulla individuella grundare och nyckelanställda.  Dessa har nästan alltid lockande karriäralternativ i existerande storföretag, akademin eller offentliga sektorn.  Ca 75 % misslyckas, måste vara privatekonomiskt lönsamt att riskera trygg välbetald karriär samt locka investerare. Förklaring till underprestation? 7

8 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions  Skattepolitik kanske det enskilt viktigaste hindret för framväxt av mer entreprenörskap i Europa. Reavinstskatt för entreprenörer viktigt.  Även produktivt småföretagande måste vara lönsamt. Motverka skatteplanering, rimligare regelbörda, momsregler, individskatter på småföretagare.  Småföretagare ej mer högutbildade, medan Superentreprenörskap är extremt humankapitalintensivt. En tredjedel i USA hade examen från elituniversitet, jämfört med en procent av landets befolkning. Satsning på elituniversitet i Europa?  Invandrare i Sverige underrepresenterade som grundare av företag med många anställda. Även i USA är det högutbildade invandrare som är överrepresenterade i entreprenörskap, myt att det skulle gälla överlag. För att invandringspolitiken ska främja entreprenörskap bör Europa locka till sig fler med spjutspetskunskaper.  Troligt att USA:s stora hemmamarknad gör det lättare att få fram entreprenörer. Fortsatt fördjupning av EU:s inre marknad är därför god entreprenörspolitik.  Regleringar bör ej gynna småföretag under viss storlek, de facto skatt på att växa. Förslag 8

9 Introduction Data Reform Empirical strategy Results Conclusions Antal superentreprenörer per miljon invånare 9