Skolundersökning 2012 Elevenkät Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog

Innehåll

Om undersökningen Bakgrund och syfte Metod och omfattning Genomförande Liten ordlista Läsanvisning Resultat Prioritering Index Fördelningsdiagram per frågeområde Kön Att arbeta vidare med resultatet Markörs projektgrupp Innehåll

Om undersökningen

2010 påbörjade Göteborgsregionen (GR) tillsammans med kommunerna inom regionen arbetet med att ta fram underlag för en gemensam undersökning inom skolan. Syftet med undersökningen är att få ett konkret underlag om hur elever och föräldrar uppfattar skolan inom ett antal utvalda områden. Genom att undersökningen genomförs på samma sätt i alla kommuner ges även möjlighet för regionen att arbeta med gemensamma frågeställningar. En gemensam undersökning möjliggör även för jämförelser mellan den egna kommunen och övriga kommuner inom Göteborgsregionen som därmed kan lära av varandra. Resultatet av undersökningen ska ligga till grund för verksamhetsutveckling av skolan för såväl Göteborgsregionen totalt som för enskilda skolor och klasser. Den gemensamma undersökningen omfattar alla kommuners grundskoleelever i årskurserna 2, 5 och 8 samt gymnasielever i årskurs 2. Utöver den gemensamma omfattningen gavs skolorna/kommunerna även möjlighet att utöka undersökningen till att omfatta elever från flera årskurser och/eller föräldrar. Undersökningsföretaget Markör Marknad och Kommunikation genomförde den första undersökningen 2011 och har även genomfört årets undersökning (2012). Om undersökningen – bakgrund och syfte

2011 års undersökning kan ses som en pilot, då det tidigare inte genomförts någon liknande undersökning inom skolan. Svarsfrekvensen bland eleverna landade 2012 för hela undersökningen på 58 procent. Antal elever som omfattades av undersökningen var drygt (Göteborgs stad valde att inkludera alla elever i grundskolan i undersökningen). Inför årets undersökning har vissa justeringar i genomförandet gjorts utifrån lärdomar från den första undersökningen. De största förändringarna har inneburit att det i år har varit färre inblandade vid inrapporteringen av elevantal, men även att det har lagts mer tid till att förankra undersökningen internt. Resultaten för undersökningen redovisas årskursvis på följande nivåer: Totalnivå för GR (alla deltagande kommuner) Kommunnivå Stadsdel/område (i de fall kommunerna önskar) Skolnivå Om undersökningen – bakgrund och syfte

Metod Alla deltagande kommuner har haft en gemensam ”basenkät” för grundskolans elever åk 2, 5 och 8 samt gymnasieskolans åk 2. De kommuner som önskat, har haft möjlighet att lägga till frågor och målgrupper (såsom föräldrar). Föräldraenkäten (för de kommuner som valt att föräldrar skall ingå) är identisk för samtliga kommuner. Undersökningen genomfördes med hjälp av en webbenkät. Omfattning Den gemensamma målgruppen är grundskoleelever i årskurs 2, 5 och 8 samt gymnasieelever i årskurs 2 inom Göteborgsregionen (ej Härryda). Övriga målgrupper såsom elever i andra årskurser, vuxenutbildning och särskola samt föräldrar är tillval och varierar mellan kommunerna. Om undersökningen – metod och omfattning

Undersökningens enkäter togs fram gemensamt inom projektet. Följande enkäter togs fram: Enkät åk 2 grundskola (har språkligt omarbetats till ett enklare språk inför årets undersökning) Enkät åk 5 och 8 grundskola Enkät år 2 gymnasium Det togs även fram gemensamma enkäter för föräldrar inom grundskola och förskola. Om undersökningen – genomförande

De deltagande kommunerna utsåg en kommunrepresentant som sedan skickade in namn och kontaktuppgifter till kontaktpersoner ute på de enheter/skolor som ingår i undersökningen till Markör. Kommunrepresentanten ansvarade även för att rapportera in antalet individer som ingår i urvalet till Markör. Utifrån underlaget skapades sedan inloggningsuppgifter på klassnivå. Därefter fick kontaktpersonerna i uppdrag att distribuera ut inloggningsuppgifterna till klasserna, något som i regel skedde via mentorer/pedagoger. För att svara på enkäten uppmanades elever och föräldrar att via Markörs hemsida gå in på en länk till undersökningen. Den totala fältperioden kom att omfatta vecka Då fältperioden avslutats sparades kompletta svar ned och bearbetades av Markörs statistiker. I de fall svaren från en årskurs/skola understiger fem individer redovisas inte svaren. Om undersökningen – genomförande

Om undersökningen – liten ordlista Index: Visar andelen som svarat instämmande av alla som tagit ställning i frågan (vet ej svar exkluderas). NKI: Nöjdkundindex, beräknas på tre standardiserade frågor. Frågorna besvaras på en tiogradig skala. Fördelningsdiagram: Redovisar hur svaren fördelat sig över samtliga svarsalternativ (vet ej svar inkluderas). Svarsfrekvens: Andelen av totalen som svarat på undersökningen. Sambandsanalys: Visar på sambandet mellan enskilda frågor och den övergripande nöjdheten.

Kom ihåg att procentandelarna på gruppnivå ofta motsvarar relativt få personer. Varje persons svar kan därmed få stort genomslag. Om en större andel av gruppen har svarat blir resultatet mer tillförlitligt. Om sju av tio (70%) har svarat är således resultatet mer tillförlitligt än om tre av tio (30%) har svarat. I samtliga diagram anges antalet svarande, hur många som ingår i urvalet och svarsfrekvensen (anges i procent). Antalet svarande på frågorna om fritidshem är färre på övriga frågor då alla elever inte har fritidshem. Om antalet svarande är färre än fem redovisas inte frågan. Det betyder att det kan saknas frågor/siffror i vissa diagram. Utöver bakgrundsinformation som kön och eventuella tillvalsfrågor består undersökningen i huvudsak av skalfrågor där svarsskalan är från ett till fyra där ett står för ”Stämmer inte alls”, och fyra står för ”Stämmer helt och hållet”. Om undersökningen – läsanvisning

Resultat

Resultat - Prioritering

Prioriteringen bygger på en sambandsanalys utifrån de enskilda frågornas påverkan på den övergripande nöjdheten. Läsanvisning – prioritering Utveckla (Högt samband, lågt betyg) Framgångsfaktorer (Högt samband, högt betyg) De frågor som redovisas i det gröna fältet är de frågor som har stort samband på den totala nöjdheten och där fler vid svarstillfället är nöjda (3 och 4). De frågor som redovisas i det röda fältet är de frågor som har stort samband på den totala nöjdheten och där färre vid svarstillfället är nöjda (3 och 4).

Framgångsfaktorer (Högt samband, högt betyg) Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs i skolan Lärarna förklarar så att jag förstår Det finns utrymme att tänka fritt och testa idéer Lärarna har goda ämneskunskaper I min skola upplever jag att vi respekterar varandra Utveckla (Högt samband, lågt betyg) Jag känner att jag kan påverka hur vi arbetar i skolan Jag känner att jag kan påverka vad vi ska arbeta med i skolan Skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer Lärarna i min skola hjälper mig med skolarbetet om jag behöver det. Jag får veta hur det går för mig i skolarbetet

Resultat - Index

NKI Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Delområdesindex Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Resultat - Fördelningsdiagram per frågeområde

Helhetsintryck Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Trivsel och trygghet Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Delaktighet och inflytande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Skolmiljö Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Kunskap och lärande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Kunskap och lärande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Bemötande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Övriga frågor Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Resultat - Kön

NKI Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Delområdesindex Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Helhetsintryck Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Trivsel och trygghet Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Delaktighet och inflytande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Skolmiljö Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Kunskap och lärande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Kunskap och lärande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Bemötande Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Övriga frågor Ingrid Segerstedts gymnasium - Gy Samhällsvetenskapsprog Antal svar: 67

Att arbeta vidare med resultatet

Då varje skola har fått sitt resultat är det dags att reflektera över det egna resultatet. Det är då bra att tänka på följande… Prioritering. Prioritering. I de fall det finns en prioritering är rekommendationen att utgå ifrån den och arbeta med de påståenden som återfinns i den röda rutan (utveckla). Dessa frågor är viktiga för de svarande. I de fall det inte finns en prioritering utgå ifrån låga indexvärden och låga andelar instämmande i arbetet med att prioritera utvecklingsområden. Sätt upp mål Sätt upp mål utifrån undersökningsresultaten. Målsättningar kan slås fast utifrån andelen som svarar instämmande alternativt andelen som svarar att de inte instämmer. rimliga och nåbara Mål som sätts bör vara rimliga och nåbara utifrån kommunens förutsättningar, både personella och materiella. Att arbeta vidare med resultatet

Lär av varandra, Lär av varandra, undersökningen är en unik möjlighet till lärande då den genomförs i många skolor i flera kommuner. Undersökningen ger möjlighet att kunna jämföra den egna skolan med andra och reflektera kring vad goda respektive dåliga resultat grundar sig i. Viktigt att dock att tänka på att olika verksamheter och skolor har olika förutsättningar. Återkoppla Återkoppla resultaten till de målgrupper som ingått i undersökningen då de varit delaktiga genom att svara på enkäten, men även då de kan vara med och utveckla skolan. De kan sätta ord på vad som döljer sig bakom låga andelar instämmande. tre fyrgradiga skala Slutligen är det värt att fundera över huruvida de som har svarat tre är positiva då det inte finns något neutralt svar i mitten vid den fyrgradiga skala indexet är baserat på. Att arbeta vidare med resultatet

Sofia Palmer Projektledare Roger Söderkvist Projektledare Robert Brundin Statistiker Hanna Engvall Projektstöd Markörs projektgrupp Box Örebro Telefon vx: Hemsida: