13 - 01- 2004 © HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Bekämpning av skadegörare i rödklöver

Advertisements

Procent Betyder hundradelar.

Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi

Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM

Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.

Svavelgödsling.

Halmbehandling och tunning av timotej med glyfosat Tabell 1. Halmbehandling och tunning av timotej med bandsprutning höst eller tidig vår. 1 försök

Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök

Tunning av ängsgröe med glyfosat höst eller tidig vår

Antal frö per blomhuvud

Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.

Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.

Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.

Kväve till maltkorn Växjö möte december 2008 Magnus Olsson.

Etablering och bekämpning av vitgröe i rörsvingel Tabell 1. Etablering av rörsvingel i vårkorn och bekämpning av vitgröe. 1 försök Skörd och.

Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta

Flera års skörd av engelskt rajgräs. Det engelska rajgräset tillfördes varje år 120 kg/ha N på våren. Efter varje fröskörd brändes fröhalmen. Det fanns.

Minskat svavelnedfall

TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50

ProBeta Magnesium Natrium Bor Mangan Svavel

Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel Tabell 1. Fröskörd i förstaårsvall av ängssvingel insådd i vårkorn beroende av skyddsgrödans sort och.

Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rajsvingel (Hykor), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg.

Försöksplan: Kväve + stråförkortning Rörsvingel (Swaj), 1 försök L-län LedKväve, vår vid tillväxtens start A0 kg N B40 kg N C60 kg N D80 kg N E100 kg N.

Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödan samt efterverkan Tabell 1. Klöverfröinsåddens påverkan på skyddsgrödans skörd (vårkorn) i ekologisk odling.

Etablering av rajsvingel 3 års försök genomfördes i rajsvingelsorterna Hykor och Paulita. Hykor är en korsning mellan rörsvingel och italienskt rajgräs.

Swedish Univ. Agric. Sci., Dept of Crop Production Ecology Pär Aronsson Hvad er det optimale kvaelstofniveau til energipil? Pär Aronsson SLU, Uppsala.

Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.

Strängläggning och direktskörd av timotej Tabell 1. Skördemetoder i timotej. 1 försök Skörd (kg/ha) Avrens (%) TKV (mg) Grobarhet (%) A. Direktskörd.

Tidigare utveckling i led med NPK jmf Axan, vårkorn, , Bjärred Skåne Foto1 Mmh molättlera, P-AL=5,1 pH=7,6 K-AL=9,9 K/Mg=1,2 NPKAxan Merskörd

Svavel Olika grödors S-respons Skördeeffekter vid svavelbrist (Hydro Agri-försök) Höstoljeväxter % Våroljeväxter % Vall++ 7 % Höstsäd+ 1-2.

Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.

Odling av engelskt rajgräs på olika radavstånd Tabell 1. Skörd av olika sorter av engelskt rajgräs etablerad på olika radavstånd. 12 försök

Upptakter oktober 2002 godsla-npk.nu. NPK-kampanj Varför? När? Hur?

Växtreglering och bekämpning av sjukdomar i ängsgröe Tabell 1. Växtreglering, kvävetillförsel och bekämpning av svampsjukdomar i ängsgröe, 6 försök

Målsättning Målsättning.

Samodling av ängssvingel och rödklöver i ekologisk odling? genomfördes 3 trefaktoriella försök i ängssvingel: Faktor 1 –samodling ängssvingel.

Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.

Skånska försök med konventionell och ekologisk engelskt rajgräs Konventionell, kreaturslös Konventionell med kreatur Biodynamisk med kreatur Ekologisk.

Växtreglering i rödsvingel med och utan blandning med herbicider Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 7 försök Liggsäd vid blomning (1-10)*

Vall gödsling - Kom ihåg! Rätt till varje skörd: Rätt varje år: Rätt i växtföljden: N K Mg P S Kväve Kalium Svavel Fosfor Magnesium.

Bekämpning av gräsogräs i ängsgröe höst och vår Tabell 1. Bekämpning av gräsogräs i ängsgröe höst och vår. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha)

Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel

Såtid, ogräsharvning och skydds- gröda i ekologisk ängssvingel

Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret Tabell 1. Kvävetillförsel till rörsvingel insåningsåret och efterföljande vår. 2 försök Skörd och merskörd.

Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling

Växtreglering, sjukdomar och skadegörare i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar och skadegörare samt växtreglering i engelskt rajgräs.

Delad vårgödsling till timotej Tabell 1. Delad vårgödsling i timotej. 21 försök (11 försök med Grindstad, 9 försök i Vega och 1 i Engmo) Skörd.

Höstbehandling, tillväxtreglering och sjukdomsbekämpning i engelskt rajgräs 1) + 0,15 l/ha Agropol Tabell 1. Höstbehandling, tillväxtreglering och svampbekämpning.

Växtreglering och svampbekämpning i fodersorter av rörsvingel Tabell 1. Växtreglering och svampbekämpning i fodersorter (Kora) av rörsvingel. 1 försök.

Bekämpning av kärrgröe i rörsvingel

Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.

Fröodling av ekologisk timotej med insådd av subklöver och Trifolium alexandrinum Tabell 1. Skörd av förstaårsvall av timotej (Grindstad) etablerad i renbestånd.

Procent Betyder hundradelar.

Kvävegödsling till höstvete Gunnel Hansson. Förutsättningar Försök utförda i Skåneförsökens regi Totalt 44 försök med spannmål som förfrukt.

Sort- och etableringsförsök i ängsgröe Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i ängsgröe. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd vall.

Skyddsgrödor, såtidpunkt och etableringsmetod i ängsgröe Tabell 1. Skörd i förstaårsvallar av ängsgröe etablerad i olika skyddsgrö- dor. Sammanställning.

Bekämpning av skadegörare i rödklöver Tabell 1. Bekämpning av skadegörare i rödklöver. 4 försök 2009.Skörd och merskörd (kg/ha) A. Obehandlat240 B. 0,4.

Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)

Växtreglering i rödsvingel Tabell 1. Stråförkortning i rödsvingel. 4 försök 2002.Liggsäd v. blomning (0-10)* Liggsäd v. skörd (0-10)* Skörd och merskörd.

Sort- och etableringsförsök i rödsvingel Tabell 1. Sorter, vallålder och etableringsmetod i rödsvingel. Försök Skörd vall I (relativtal) Skörd.

Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.

Kvävegödsling av timotej 20 försök med gödslingsstrategier i timotej skördades i Södermanland, Västmanland och Skåne. Försöksserie = OS3-924.

Kvävegödsling, tillväxtreglering och ogräsbekämpning i ängsgröe Tabell 1. Kväve, tillväxtreglering och ogräsbekämpning i ängsgröe. 1 försök 2009 i en andraårsvall.

Bekämpning av svampsjukdomar i timotej Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i timotej. 3 försök St 31 = begynnande sträckning, st =

Kaliumgödsling sänker magnesiumhalten och höjer kaliumhalten i vallfodret medel av 2 försök, Skåne , Långaröd, Vanneberga, L Växtanalyser.

Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.

Användning av Hydro (Yara) N-tester vid gödsling av timotej

Kvävegödsling av ängsgröe på hösten

Växtreglering av engelskt rajgräs

Gödsling med mangan i engelskt rajgräs

Presentationens avskrift:

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater tunn = tynd Kväve till tunn höstvete skördenivå = udbytteniveau höjas = hæves högre = højere tidig = tidlig kvävegiva = kvælstoftildeling Kan skördenivån i tunna höstvetebestånd höjas med en högre tidig kvävegiva ?

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater * 4 försök i Mellansverige 2003 * skott / m ² 326 * kvävenivå 160 kg N/ha a 0 N b allt St. 30 (160 N) c ¼ St. 21 (40 N) + ¾ St. 30 (120 N) d ½ St. 21 (80 N) + ½ St. 30 (80 N) St. 21 ca 1/4St. 30 ca 30/4 skott = skud

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve till tunn höstvete skörd = udbytte

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve till tunn höstvete kväveskörd = kg N pr. ha i kerne

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve till tunn höstvete tusenkornvikt = kornvægt g / 1000

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve till tunn höstvete delning = deling merskörd = merudbytte högre = højere Resultat: En delning kvävegivan gav ingen signifikant merskörd. Tendensen var att ¼ N i St. 21 och ¾ N i St. 30 gav högre skörd än allt kväve i St. 30.

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve till tunn höstvete utvecklad = udvikled Konklusion: Tunn och dåligt utvecklad höstvete kan kvävegödslas som normalt utvecklad höst- vete.

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Svavel till höstvete svavel = svovl gödslas = gødes Skall höstvete alltid gödslas med svavel ?

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater * del av försök kvävestrategier * 11 försök i Skåne * förfrukt: stråsäd, korn och vete * kvävenivå 150 kg N/ha > 150 N, som N 34 > 150 N och 15 S, som NS 27-2,7 * tidpunkt: all gödsling i St. 30 stråsäd = korn korn = vårbyg gödsling = gödskning Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater lägre = lavere Resultat: Gödsling med svavel till höstvete gav ingen signifikant merskörd. Allt svavel och kväve till- fördes på en gång i St. 30. Tendensen var att svavel- gödslingen gav en lägre skörd och proteinhalt. Svavel till höstvete

© HIR Malmöhus Nye svenske resultater höstvetefält = vinterhvedemark försäkring = forsikring 258 Se Kr = 211 Dk Kr enskilda fältet = enkelte mark Konklusion: Alla höstvetefält skall inte svavelgödslas! Svavelgödsling är en dyr försäkring. I genomsnitt av försöken kr/ha. Bättre verktyg behövs för att bestämma svavelbehovet i det enskilda fältet. Svavel till höstvete