Lagringsmedia

Zip DVD MO Jaz hårddisk DLT orb DAT CD SyQuest diskett Det finns massor av olika sätt att lagra sina datafiler. Alla har sina fördelar och nackdelar. Här ser du en del av de lagringsmedia som finns idag. Det finns ingen anledning att presentera alla dessa närmare, utan jag ska koncentrera mig på dem som lämpar sig för lagring av bilder… CD SyQuest

Zip DVD MO Jaz hårddisk DLT orb DAT CD SyQuest diskett …och då är t.ex. disketten helt utesluten. Den är alldeles för långsam och rymmer alldeles för lite CD SyQuest

CD-ROM/ CD-R tryckt/ skrivbar CD-skivan är ett mycket bra sätt att lagra och sprida sina bilder. Man skiljer på tryckta skivor och skrivbara. De tryckta kallas för CD-ROM (Read-only-memory) och går inte att fylla på. Skrivbara skivor kallas CD-R (Recordable) och har ett tunt ytskikt som man kan bränna små gropar i med en laserstråle. Dessa gropar uppfattar CD-läsaren sedan som digitala signaler.

CD-ROM/ CD-R tryckt/ skrivbar + – Billigt. 8-10 kronor Snabbt. 4–5 Mb/sek. Vanligt. Alla kan läsa Lätt Kompakt Tåligt Rymlig (650 Mb) Oskyddad. Repkänslig Känslig för värme och UV Går inte att radera enstaka filer Fördelar och nackdelar

CD-kopiering En annan fördel med CD-skivan är att det är lätt och snabbt att göra många kopior. Om man ska ha flera hundra exemplar är det billigare att låta trycka den, men annars är kopiering ett bra alternativ.

Hårddisk inbyggd fristående Det absolut vanligaste lagringsmediat är hårddisken. En hårddisk sitter i varje dator. Den är snabb och rymmer mycket. Idag finns hårddiskar som rymmer 160 Gb. Hårddisken är det bästa sättet att spara filer som man behöver ha lättillgängliga och kunna ändra. (Filer på en CD-skiva går ju bara att läsa–inte att ändra). Hårddisken är inte det bästa mediat om man t.ex. ska bygga upp ett stort bildarkiv, så småningom blir ju disken full och då får man köpa en disk till. Ibland finns plats att sätta in en disk till inne i datorn, annars får man sätta den externt i en låda utanför datorn. Externa diskar behöver ofta egen strömförsörjning och fläkt. Man kan koppla ihop flera hårddiskar i s.k. RAID. Det innebär att varje fil sprids ut på tre eller flera diskar på ett sätt som gör att om en disk går sönder kan innehållet på den återskapas med hjälp av innehållet på de övriga diskarna. Det är ett mycket säkert sätt att lagra filer och används t.ex. på banker.

Hårddisk + – Snabbaste mediet Rymmer mycket (160 Gb) Kompakt Dyrare än lösa skivor Går inte att bygga ut Ny eller full Ju mer lagringsutrymme man har, desto mer samlar man på sig. Därför säger man ibland lite skämtsamt att en hårddisk är antingen ny eller full

Zip inbyggd fristående Zip-skivan blev mycket populär när den kom eftersom den rymmer lika mycket som 70 disketter och ändå inte tar mera plats. Läsaren är billig (ca 1000:-) och kan monteras inuti datorn eller placeras externt. Idag levereras många datorer med Zipläsare som standard.

Zip + – Liten som en diskett Vanlig Hyfsat snabb Hyfsad kapacitet (100/200 Mb) Hyfsat pris (ca 100:-) jämfört med tidigare medier För dyrt för stora mängder För litet för stora mängder Externa läsaren känslig för stötar Fördelar och nackdelar

Jaz Ofta har man behov av ett flyttbart media som rymmer mer än en Zipskiva. Det kan gälla stora bilder, video eller ljud. Som en lösning kom Jaz-skivan i mitten av 90-talet. Den första Jaz-skivan rymde 1 Gb, senare kom en modell som rymmer dubbelt så mycket. Jazläsaren kan också monteras internt i datorn eller externt.

Jaz + – Snabb Rymlig (upp till 2 Gb) Dyra skivor Fördelar och nackdelar

Magnetoptisk disk, MO De media jag tagit upp hittills kan delas in i magnetiska (hårddisk, Zip, Jaz mm) och optiska (CD). Magnetiska media lagrar informationen med hjälp av magnetiska partiklar som skrivs och läses av en magnet. Optiska media lagrar och läser data med hjälp av ljus. MO-skivan är ett mellanting mellan dessa. Data lagras med magnetiska partiklar som ligger ingjutna i en plastskiva. När skivan ska läsas riktas en laserstråle mot skivan och den reflekteras olika beroende på de magnetiska laddningarna. För att kunna skriva skivan måste skivan först värmas upp så den blir mjuk. När skivan svalnat sitter de magnetiska partiklarna fast och skivan är alltså inte känslig för magnetiska fält som andra magnetiska media.

MO + – Dubbelsidig Rymmer upp till 2 Gb Tål magnetfält Snabb (att läsa) Dyra skivor Långsam att skriva (värma, skriva, kontrollera) Fördelar och nackdelar Magnetiska partiklar sitter ingjutna i plast. Skrivs magnetiskt, läses optiskt. En ljusstråle i läsaren bryts olika beroende på hur partiklarna är vända

DAT-band Ett bra sätt att lagra undan stora datamängder, t.ex. färdiga jobb, är på band. DAT-banden kommer ursprungligen från musikindustrin, men har anpassats för att kunna lagra även annat än musik. Banden rymmer mycket och är ganska billiga. Nackdelen är ju att om man vill läsa en fil som ligger i slutet på bandet måste ju bandet snabbspolas till slutet och det tar betydligt längre tid än att hitta filer på andra media. Säkerhetskopiering görs ofta på band, eftersom bandstationen kan stå vid servern och sköta sig helt själv. För att datorn ska veta var en viss fil finns på bandet, måste det finnas en katalog med bandets innehåll på hårddisken. Om man skickar ett DAT-band till någon annan och glömmer skicka med innehållskatalogen, måste mottagaren återskapa katalogen från bandet och det tar långt tid. AIT-bandet har löst detta genom ett mikrochip i bandet som innehåller katalogen.

DAT/ DLT/ AIT + – För stora datamängder Perfekt för säkerhetskop. Rymmer upp till 40 Gb (DAT) upp till 80 Gb (DLT) upp till 100 Gb (AIT) Billiga media per Gb Kompakt Pålitligt Långa söktider på DAT Går inte att radera enstaka filer Fördelar och nackdelar

Det binära talsystemet 1 bit 8 bitar = 1 byte, 1024 byte = 1 kilobyte, kb 128 64 32 16 8 4 2 1 Datorer lagrar ALL data med hjälp av bara ettor och nollor. Varje etta eller nolla kallas för en bit. Åtta ettor eller nollor i rad kallas för en byte (bajt). Tusen byte är en kilobyte, tusen kilobyte är en megabyte, tusen megabyte är en gigabyte osv. Ettorna har olika värde beroende på var de står. Den första ettan, längst till höger har värde 1. Nästa har värde 2, tredje värde 4, fjärde 8 osv. Om den fjärde biten är en etta får man värde 8. Om fjärde och första biten är ettor får man värde 8 + 1 = 9. Varje tecken man skriver är en byte. För att t.ex. skriva bokstaven a går det åt en byte. Även ett mellanslag är en byte. 45 som i exemplet ovan är alltså inte talet 45 utan ett tecken (just 45 är ett bindestreck). För att skriva talet 45 behövs två byte, en byte för 4 och en byte för 5. Översättningen från tal till tecken görs i en ASCII-tabell (uttalas aski). Det högsta tal man kan göra med en byte är 255 (plus siffran noll, så blir det 256 olika). I ASCII-tabellen finns plats för 256 olika tecken, där finns alla bokstäver (stora och små, svenska och utländska), alla siffror, alla specialtecken, mellanslag, radbrytning osv. Bokstaven lilla a har nummer 97 i ASCII-tabellen och skulle alltså skrivas 01100001 i det binära talsystemet. 0 0 1 0 1 1 0 1 = 45 128 64 32 16 8 4 2 1 32 + 8 + 4 + 1