Höst och vårgödsling av rödsvingel

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Halmbehandling och tunning av timotej med glyfosat Tabell 1. Halmbehandling och tunning av timotej med bandsprutning höst eller tidig vår. 1 försök
Advertisements

Tunning av ängsgröe med glyfosat höst eller tidig vår
Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver Tabell 1. Växtreglering och bekämpning av skadegörare i vitklöver. 2 försök 2006 Skörd (kg/ha)
Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel Tabell 1. Fröskörd i förstaårsvall av ängssvingel insådd i vårkorn beroende av skyddsgrödans sort och.
Gödsling med olika typer av mineralgödselmedel i engelskt rajgräs Tabell 1. Effekt av gödsling med olika gödselmedel i engelskt rajgräs. 2 försök 2009.
Behandling av fröhalm och återväxt i ängssvingel Tabell 1. Effekt av höstbehandling efter första fröskörd i ängssvingel på fröskörden år 2. 7 försök
Olika skyddsgrödor vid etablering av ängssvingel
Bekämpning av svampsjukdomar i ängssvingel Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i ängssvingel. 3 försök St 31 = begynnande sträckning, st.
Såtid, ogräsharvning och skydds- gröda i ekologisk ängssvingel
Delad vårgödsling till timotej Tabell 1. Delad vårgödsling i timotej. 21 försök (11 försök med Grindstad, 9 försök i Vega och 1 i Engmo) Skörd.
Höstbehandling och höstgödsling i engelskt rajgräs Tabell 1. Höstbehandling och höstgödsling i engelskt rajgräs efter första årets fröskörd. 3 försök
Skördetidpunkt och lagringsduglighet i timotej Tabell 1. Vattenhalt och skördetidpunkt i tre sorter av timotej. 1 försök Vattenhalt och skördetidpunkt.
Bekämpning av gräsogräs i engelskt rajgräs etablerad i renbestånd Tabell 1. Bekämpning av gräsogräs i engelskt rajgräs etablerad i renbestånd på hösten.
Skyddsgrödor, såtidpunkt och etableringsmetod i ängsgröe Tabell 1. Skörd i förstaårsvallar av ängsgröe etablerad i olika skyddsgrö- dor. Sammanställning.
Bekämpning av skadegörare i rödklöver Tabell 1. Bekämpning av skadegörare i rödklöver. 4 försök 2009.Skörd och merskörd (kg/ha) A. Obehandlat240 B. 0,4.
Höst- och vårgödsling av timotej insåningsåret och första fröskördeår Tabell 1. Effekt av olika gödslingsstrategier vår och höst i timotej (Grindstad)
Samodling av ekologisk ängssvingel och olika baljväxter Tabell 1. Samodling av ekologisk ängssvingel och baljväxter. Skörd av andraårsvall. 4 försök 2003-
Tillväxtreglering och sjukdomar i engelskt rajgräs Tabell 1.Bekämpning av svampsjukdomar och tillväxtreglering i engelskt rajgräs. 1 försök Skörd.
Bekämpning av spillplantor av vårkorn och gräsogräs i rörsvingel Tabell 1. Bekämpning av spillplantor (vårkorn) och gräsogräs i rörsvingel på hösten. 1.
Utnyttjande av återväxt i engelskt rajgräs Tabell 1.Utnyttjande av återväxten i engelskt rajgräs efter första fröskörd. Effekt på fröskörden i andraårsvallarna.
Bekämpning av svampsjukdomar i timotej Tabell 1. Bekämpning av svampsjukdomar i timotej. 3 försök St 31 = begynnande sträckning, st =
Hur påverkar gödslingen läckage av kväve det enskilda året? Maria Stenberg Greppa Näringen, Skara.
Var tredje småföretag saknar tjänstepension
Vad har vi åstadkommit? Norrköping
Konjunkturläget 2016 kv3 i Stockholmsregionen
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Användning av Hydro (Yara) N-tester vid gödsling av timotej
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Konjunkturen i Gävleborgs län Konjunkturläget kv December 2015
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Torneträsk är en lång sjö med klart vatten
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvävegödsling av ängsgröe på hösten
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Gödsling av rödsvingel sen vår
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Stor majoritet av befolkningen önskar skydd mot sjunkande pensioner
Näringslivsanalys Umeå kommun
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Växtreglering i rödklöver
Etablering av engelskt rajgräs
Växtreglering av engelskt rajgräs
Test av olika såll vid skörd av engelskt rajgräs
Kvävetillförsel på våren till engelskt rajgräs
Konsumenterna och miljön 2018
Fosforkampanj inom Greppa Näringen
Varierad PK gödsling Hur?.
Utsädesmängd Beror på många faktorer Såtid Jordart Såbädd Väder
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Gödsling av vall & majs Linda af Geijersstam Hushållningssällskapet Kalmar
Halmbehandling och höstgödsling i timotej
Bekämpning av rost och gräsogräs på hösten i ängsgröe
Verksamhetsrapport region Skåne för till (Framtagen )
Antibiotikastatistik- kvartalsrapport
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser
Verksamhetsrapport region Skåne för till (Framtagen )
Arbetsmiljön FB-kvalitet hösten 2018 Tage Johansson
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Antibiotikastatistik- kvartalsrapport
Tabell 1. Ogräsreglering i rödklöver vid olika radavstånd. 6 försök
Gödsling med mangan i engelskt rajgräs
Presentationens avskrift:

Höst och vårgödsling av rödsvingel Tabell 1. Kvävegödsling höst och vår av rödsvingel (grönytesorterna Klett och Frigg). 13 försök 2002-2007 Fröbärande skot per m2 Axvikt (mg) Skörd år 1 (kg/ha) Skörd år 2-3 (kg/ha) Skörd total (kg/ha) Antal försök 8 9 5 13 Faktor 1 – N på hösten 25 kg/ha N 50 kg/ha N P (%) 1 604 1 635 >20 114 115 583 578 622 644 613 618 Faktor 2 – N vid tillväxtstart 75 kg/ha N 1 625 1 657 1 576 105 124 <0,1 550 588 604 14 652 591 633 4 (LSD=31) Faktor 3 – N vid sträckning (st 31) 0 kg/ha N 1 606 1 583 20 112 117 < 1 577 584 616 663 12 601 630 Bästa N-giva (höst-tidig vår-sen vår) 50+25+25 25+75+25 50+75+0 50+75+25

Höst och vårgödsling av rödsvingel Tabell 1 visar att en kvävestrategi med 50+75+0 kg/ha N gav bäst resultat i förstaårsvallar av rödsvingel medan 50+75+25 gav bäst effekt i andra- och tredjeårsvallarna. Skillnaderna mellan strategierna var dock små På hösten hade det nästan ingen betydelse om man tillförde 25 eller 50 kg/ha N Tidig vår gav en kvävegiva på 75 kg/ha N en statistisk signifikant merskörd jämfört med 25 kg/ha N Läs mer om försöken i Havstad, L.T. Høst- och vårgjødsling til Klett og Frigg rødsvingel. Bioforsk FOKUS 3 (2) 2008, s 103-106. Norge